Tar farväl av en underbar vän. 13:e och sista flaskan av:
2020 Domaine Michel David Muscadet de Sèvre-et-Maine sur lie Les Barboires, 95p
Ett fantastiskt vin, som jag serverades som del av ett vinpaket på en lite "annorlunda" frnaks restaurang i Kamakura. En one-man-show som använder restaurangens blog till att bråka med sin fd hustru om vårdnad och annat. Förutom hans gräsnlöshet, var maten underbar och vinpaketet förmodligen det bästa jag någonsin fått i mig. Då jag serverades detta vin bad jag honom parkera flaskan hos mig. Och, det gick han med på
Detta är en Muscadet i särklass. En resa genom en underbar värld av frisk fräshhet och intensitet. Vinet bjuder på en perfekt balanserad arkitektur där syror, fullmogen frukt och mineralitet får gommen att spritta i ren glädje. Citrusfrukterna strålar fram, med kabosu-juice och sudachi-skal i spetsen, förtrollande inslag av grapefruktens bitterhet, och en god dos krusbär. Tanninerna skänker struktur, och mineralkänslan är som att slicka på zink, eller kanske ett batteri.
En galvanisk upplevelse.
Detta vin förkroppsligar essensen av sol och sommar, en flaska sinnessjuk njutning. Med dess intensiva, galet förföriska hen-kropp... Med sin särskilda kryddighet påminner detta vin mig om ICHI-E:s hårdgrillade Akamutsu med kabosu. Världens bästa fiskrätt (om du frågar mig). Hela upplevelsen hålls samman av en oöverträffad syrafrukt-konstruktion, som lyfter fram vinets sälta och elegans.
Detta är en Muscadet på riktigt snygga steroider, ett vin med potential att åldras och utvecklas under många år. Under 200 kronor flaskan ser jag den som en verklig kioskvältare. Utan tvekan en av de bästa Muscadetterna jag någonsin förirrat mig i.
Beställde häromdagen 36 flaskor blandade Muscadetter. Inköpet började med att jag snubblade över en leverantör av just detta vin, och beställde de sista 6 flaskorna. Årgången dock ej specificerad, men det går ju alltid att hoppas att det antingen är samma eller lika bra. Tänk ändå att Japan kan ge SB-vibbar med osäkerhet kring årgångshantering
Experiment med Chat GPT
Extremt bra vin till extremt bra musik. Drack denna sista flaska till en ordentlig genomlyssning av albumet
Rebel Extravaganza av
Satyricon. Kände mig lite uttråkad och bad Chat GPT uppmuntra mig med några påhittade recensioner av detta album. Det blev så bra att jag gärna delar med mig, även om gramatiken ger lite ögonskav
För den som eventuellt aldrig hört skivan, är den helt renons på "skrik".
Recension som ett metalhead som älskar albumet:
"JÄVLAR I MIG! 'Rebel Extravaganza' är Satyricon på sitt absolut tyngsta och mest kompromisslösa humör! Det här är inte för svaga själar – det är rå, okontrollerad kaos, en fullständig attack på allt som är lättsmält och slätstruket. Sataniskt vassa riff, skärande skrik och ett mörker som sveper in som en kall vind från Helvete självt. Albumet är ett oheligt mästerverk av anti-kommers och anti-trend. De vågar sparka undan allt vi känner till om metal och bygger om sin egen svarta tron, sten för sten,. Medan andra följer trender skapar detta inferno trender. Detta är en rå fest för rebellhjärtan och mörka själar – totalt ostoppbart!"
Recension som en medlem i "Moral Majority" som fördömer albumet:
"'Rebel Extravaganza' av Satyricon är inget annat än en förolämpning mot moral, ordning och god smak. Detta album förkroppsligar alla värsta sidorna av ungdomens revolt och brist på respekt för auktoritet. Musiken är en kakafoni av förvridna gitarrer och skrik som verkar vara skapade enbart för att främja mörker, nihilism och anarki. Texterna är cyniska, fulla av förkastlig symbolism och antyder en tillbedjan av kaos och hat. Vi måste som ett samhälle säga nej till sådana farliga och subversiva budskap som hotar vårt sätt att leva och riskerar att leda ungdomar ner på en farlig väg av förfall och destruktivitet. Ett sorgligt kapitel i musikhistorien, minst sagt."
Recension som svenska kungen skulle ha kunnat uttrycka det:
"När det kommer till denna musikalbum, 'Rebel Extravaganza', måste jag nog säga att det har en ganska... hm, intensiv karaktär. Det är klart att det är ett exempel på musik som talar till de som söker något... ja, annorlunda, kan man väl säga. Själv är jag inte helt säker på att jag förstår det – jag föredrar nog mer harmoniska och lite mer, vad ska man säga, traditionella uttryck. Men det är onekligen imponerande att se sådan passion och energi, och man kan nästan känna en kraft som sveper genom dessa hårda toner. En smula överväldigande, men i rätt kontext, kanske kan det inspirera en och annan att finna sitt eget sätt att uttrycka sig."
