Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Mattias Schyberg]

Okväll: yakiniku på ett riktigt bra hak i Omotesando/Gaienmae (Tokyo). Man kolgrillar direkt på bordet. Tunga, olika fina sorters wagyu, kimchi, grönsaker... Och har fortfarande vitlökssmaken kvar. Mums! Naturligtvis drack vi plonk iom att de inte accepterar BYOB och har två röda plonk att bläddra bland...
Visa bifogad bild 1636

Visa bifogad bild 1637

Vinet: 2012 Hahn Vinery CS, California. Samma kvalitetsnivå som en icke felaktig druvjuicad BiB. 80p.

Din stackare, fick du inte ha med ditt egna vin.
Vi som bor i Sverige lider med dig och rusar genast till bolaget för att köpa en riktigt mogen och bra Bordeaux för att ta med oss till syltan runt hörnet där man till och med kan få en etiketsspizza. Lycko oss.

Tur att maten verkar ha varit bra i alla fall - man får vara glad för det lilla!

 

[Skrutt]

Jag har sippat och jämfört 2012 Loimer Terrassen Pinot Noir från Niederösterreich och 2012 Saint Clair Pioneer Block 14 "Doctor's Creek" Pinot Noir från Marlborough. Jämförelsen verkade intressant då båda ligger i samma prisklass, 149 kr respektive 139 kr på Systembolaget. Dessutom är väl båda ursprungsländerna av den digniteten att man kan hoppas på mycket för pengarna. Efter att först ha testat Saint Clair och gillat den, var jag också nyfiken på hur Loimer står sig i en jämförelse med tanke på att den fick goda omdömen i Vinpratarna, avsnitt 5.

Österreich - Kiwiland alltså
Lite förenklat står hög syra och fräschör - det är mig en gåta hur båda vinerna kan få 9 på syraklockan - mot fyllighet och smakrikedom - där är klockorna mer rätt ute. Och med mina preferenser blir det fyllighet och smakrikedom som vinner, för även om Saint Clair har mindre syra så tycker jag inte att det är en stor brist. Snarare hade jag klarat mig bra utan Loimers höga syra.

Så här bedömer jag högst personligt och ödmjukt 2012 Saint Clair Pioneer Block 14 "Doctor's Creek" Pinot Noir: Krut, mossa och pepprig svamp i överflöd. Detta är kanske inte någon elegant och välbalanserad Bourgogne men här finns det som jag gillar med pinot noir. Doften gör verkligen bokstavligen att det vattnas i munnen och smaken lever i stort sett upp till doften - eller brister i varje fall inte på något avgörande sätt.

2012 Loimer Terrassen Pinot Noir är inte oäven den heller. Den är välan mer finstämd och understated och skulle om jag förstår mekanismerna rätt klara lagring bättre.

Så det blev en ganska underhållande och målrik match, 3-2 till Nya Zealand. Vilken sport man ska associera till när det gäller de här två länderna, det vete fåglarna. Landhockey, möjligen? Nä, jag går bet.

Oj, höll på att glömma Loimers fina kork. Så cool!

 

[Mattias Schyberg]

Jag har sippat och jämfört 2012 Loimer Terrassen Pinot Noir från Niederösterreich och 2012 Saint Clair Pioneer Block 14 "Doctor's Creek" Pinot Noir från Marlborough. Jämförelsen verkade intressant då båda ligger i samma prisklass, 149 kr respektive 139 kr på Systembolaget. Dessutom är väl båda ursprungsländerna av den digniteten att man kan hoppas på mycket för pengarna. Efter att först ha testat Saint Clair och gillat den, var jag också nyfiken på hur Loimer står sig i en jämförelse med tanke på att den fick goda omdömen i Vinpratarna, avsnitt 5.

Österreich - Kiwiland alltså
Lite förenklat står hög syra och fräschör - det är mig en gåta hur båda vinerna kan få 9 på syraklockan - mot fyllighet och smakrikedom - där är klockorna mer rätt ute. Och med mina preferenser blir det fyllighet och smakrikedom som vinner, för även om Saint Clair har mindre syra så tycker jag inte att det är en stor brist. Snarare hade jag klarat mig bra utan Loimers höga syra.

Så här bedömer jag högst personligt och ödmjukt 2012 Saint Clair Pioneer Block 14 "Doctor's Creek" Pinot Noir: Krut, mossa och pepprig svamp i överflöd. Detta är kanske inte någon elegant och välbalanserad Bourgogne men här finns det som jag gillar med pinot noir. Doften gör verkligen bokstavligen att det vattnas i munnen och smaken lever i stort sett upp till doften - eller brister i varje fall inte på något avgörande sätt.

2012 Loimer Terrassen Pinot Noir är inte oäven den heller. Den är välan mer finstämd och understated och skulle om jag förstår mekanismerna rätt klara lagring bättre.

Så det blev en ganska underhållande och målrik match, 3-2 till Nya Zealand. Vilken sport man ska associera till när det gäller de här två länderna, det vete fåglarna. Landhockey, möjligen? Nä, jag går bet.

Oj, höll på att glömma Loimers fina kork. Så cool!
Visa bifogad bild 1638

Glaskorken är helt klart snygg och praktisk, då den är återförslutningsbar. Väldigt sällan man ser den dock.

 

[StefanAkiko]

Din stackare, fick du inte ha med ditt egna vin.
Vi som bor i Sverige lider med dig och rusar genast till bolaget för att köpa en riktigt mogen och bra Bordeaux för att ta med oss till syltan runt hörnet där man till och med kan få en etiketsspizza. Lycko oss.

Tur att maten verkar ha varit bra i alla fall - man får vara glad för det lilla!

Uhum... Inser att jag kastar glas i elefanthus. Men jag LED av denna plonköverdos, drömde mig bort till mer vinösa upplevelser... Men, ville så gärna grilla kött. Grilla, grilla, grilla! Då får man ta såna smällar. Enstaka gånger pallar jag detta lidande att måsta dricka dåligt vin till utsökt mat. I Swerige har jag ju vant mig vid att dricka dyrt dåligt vin till dyr och ganska dålig mat. Lite härdad är man väl...
Skall fö be min hustru skälla lite på dem o förklara hur corkage fungerar och varför det är så smurt för deras kundservice och framtida ändå STÖRRE framgång att införa det.

 

[Silex]

Öpnnade en Cedric Bouchard Influorescence Val Vilaine igår. Deggad 2011. Har inte provat något från honom innan, men han har ju blivit ganska uppskriven lite varstans. Mitt första intryck är att frukten är väldigt "ren", med fint spektrum av äpple, citrus och gul frukt. Viss brödighet finns också. Framför allt är det väldigt gott att bara sippa på. Trevlig sommardricka. Ställde flaskan i kylen och tog fram några timmar senare, men då hade det till min förvåning blivit mycket sämre. Lite snipigare och kortare och en stor del av charmen var som bortblåst. Ångrade genast att jag inte drack upp allt med en gång. Initialt gav jag därför ett väl godkänt, men tycker att det höll ihop väldigt dåligt vilket drog ner helhetsintrycket.

 

[Anders Landström]

Öpnnade en Cedric Bouchard Influorescence Val Vilaine igår. Deggad 2011. Har inte provat något från honom innan, men han har ju blivit ganska uppskriven lite varstans. Mitt första intryck är att frukten är väldigt "ren", med fint spektrum av äpple, citrus och gul frukt. Viss brödighet finns också. Framför allt är det väldigt gott att bara sippa på. Trevlig sommardricka. Ställde flaskan i kylen och tog fram några timmar senare, men då hade det till min förvåning blivit mycket sämre. Lite snipigare och kortare och en stor del av charmen var som bortblåst. Ångrade genast att jag inte drack upp allt med en gång. Initialt gav jag därför ett väl godkänt, men tycker att det höll ihop väldigt dåligt vilket drog ner helhetsintrycket.

Har inte druckit från det degdatumet, annars brukar ju Val Vilaine vara ett lätt förföriskt vin, hotellvin som slinker ner snabbt och enkelt, så lite som du skriver. För lite mer komplexitet får du gå på storebror La Parcelle.

 

[Anders Landström]

En 2002 Jacques Lassaigne. Blivit lite av en favorit på sistone då vinet uppvisar en skön smörig mognad. Absolut ingen långliggare och vin som bör drickas samma dag som flaskan öppnats. Doft av mogen chardonnay med smör, lite blommigt och underliggande krita. Som sist krämig mousse, syra som rundats av lite. Den här flaskan är mer mogen än sist så någon variation på flaskorna. Drick nu och njut, lagra inte

 

[m_trobeck]

En grillkväll i all enkelhet som krävde ett snabbt besök på SS i Karlstad. In-ut på ca 4 min gav inte tid för större reflektioner. Plockade i stressen upp en flaska Foppiano Vineyards Petite Sirah 2010.
Mörkliila, tät och helt ogenomskinligt. Doften drar näsan över ett blåbärsris där en aning mognare frukter och en smula mint kommer in lite från sidan när glaset snurras. Smaken levererar ganska beskedliga tanniner i en medelfyllig och bärdominerande harmoni. Ett gott och välgjort vin för en enklare grillning med både kött och kyckling.

 

[Anders Landström]

En grillkväll i all enkelhet som krävde ett snabbt besök på SS i Karlstad. In-ut på ca 4 min gav inte tid för större reflektioner. Plockade i stressen upp en flaska Foppiano Vineyards Petite Sirah 2010.
Mörkliila, tät och helt ogenomskinligt. Doften drar näsan över ett blåbärsris där en aning mognare frukter och en smula mint kommer in lite från sidan när glaset snurras. Smaken levererar ganska beskedliga tanniner i en medelfyllig och bärdominerande harmoni. Ett gott och välgjort vin för en enklare grillning med både kött och kyckling.
Visa bifogad bild 1663

Den svenska systempressen

Får man fråga varför du valde just detta vin, rekommendationer, provat förut, såg bra ut i hyllan etc. Mest nyfiken då jag känner igen fenomenet när man glömt vin, bara har SB att välja på, gärna i en något mindre ort och ett utbud som iallafall jag inte har någon pejl.

 

[Mattias Schyberg]

Jag och frugan var inbjuden till blandad vinprovning och krubb hos @vininfo.nu och fru igår. En brokig skara vin helt utan tema. En halv BYOB kan man säga. Vi hade med oss en gamling och resten stod värdarna för. Provade således blint/halvblint de röda medan dessertvin och förvin dracks oblint.

Förvin...

2012 Domaine Tempier Bandol Rosé
Tog inga noter, men det var helt klart en trevlig rosé i heltorr tappning. Persika, grapefrukt, mineral (krita?) och aningen fat dominerar. Bra längd och intensitet. Läskande och gott med bra ambitioner. Känner mig inte trygg att ge betyg, men närmare ca 87-90p borde det nog hamnat om jag hade fokuserat tillräckligt på detta.

Provning

2012 Girard Old Vine Zinfandel
Blint så famlade jag aningen i mörker rörande druva medan ursprunget var relativt tydligt även om jag helgarderade mig.

Mycket rostad ekfatskaraktär med inslag av smörkola, mörk frukt (plommon, svarta vinbär), mynta, dill och vanilj. Fylligt och intensivt med tät och viskös munkänsla samt tydlig eldighet. (88p)

Spekulerade kring cab från Ribero först för att sedan landa i cab från USA på grund av myntan och den höga alkholen. Zinfandel var jag inte ens i närheten av. Backade även upp med Argentina och Malbec, även om det inte kändes helt rätt. Ett gott och kompetent vin, men lite anonymt. Grillvin av rang!

1976 Couly-Dutheil Chinon La Baronnie Madeleine
Mitt bidrag för kvällen därför väldigt lätt att plocka ut blint.

Vinet öppnar upp med tjära, grillad röd paprika, läder, målarfärg och härliga bibliotekstoner. Vinet växer under kvällen och den sammanlagda bilden är komplex. Höstlöv, ceder, rotfrukt och tranbär kompletterar efter en stund. I den syrastinna eftersmaken känns det tydligt dammigt. Slankt, finstämt men rejält vitalt i munnen. Visst, möjligen har det sett bättre dagar, men det vet jag inget om. Silkeslena tanniner avslutar denna smaknot. (92p)

Fullkomligt lysande åldring som gör mig riktigt glad!

2010 Chateau Margüi Coteaux Varois "Titien de Margui" Rouge
Blint så är det uppenbart präglat av varm syrahfrukt. Södra Frankrike och Syrahbaserat med backup på Bandol blev gissningen. Ganska spot on, men den relativt stora andelen CS missade jag helt.

Fylligt och mustigt med härlig stallighet (utedass) och mediumstekt kött. Inslag av björnbär, lakrits, peppar, kåda, svarta oliver, soja, ngt vanilj och aningen kaffe. Komplex och intensiv. Klart eldig men i balans. Relativt lång eftersmak med lite mörk sten och kryddnejlika. (90p)

Riktigt bra vin och sanslöst prisvärt strax under tvåhundringen på SB. Charmigt, fylligt och syndigt gott!

Avslutning

2001 Ruppersberger Winzerverein Hoheburg Weisburgunder Trockenbeerenauslese
Inga noteringar och oblint. Mycket söt och viskös med mängder av torkade aprikoser, hjortron och apelsinlikör. Bra syra med rejäl intensitet. (85-89p)

Kanske inte det mest komplexa ädelrötade vin jag har druckit men gott som avslutning. Kul att prova ädelrötad Pinot Blanc, dessutom.

Tack som tusan för en underbar kväll, @vininfo.nu !

 

[gece]

Inleder semestern med att bete mig som en svensk medelålders karl ska, dvs leka grilltyrann och dricka Zinfandel, närmare bestämt 2011 Ravenswood Zinfandel Dickerson. Man förväntar sig en fruktbomb men det som rinner ner i glaset är istället en blomsterexplosion med massor av violer, och under det lite röd frukt (körsbär av det ljusare slaget, främst), grön örtighet (mynta mer än något annat) och en aning - men förvånansvärt lite om man betänker stilen - kaffe och choklad från faten. Låga tanniner men bra syra.

Rätt gott, vann på att serveras lätt kylt.

 

[ChristianB]

Hade @Thylith och far på middag igår; till en glasnudelsallad med kyckling, sesamfrön och lime serverades det Bellingham Bernard Series Whole Bunch Roussanne 2013. Riktigt sköna toner av tropisk frukt, ananas, honung och en myriad av ängsblommor. Bra och fylligt vitt till en lite lätt asiatisk-inspirerad middag!

Till efterrätt blev det (till sist, @Matlen ) Cornas Les Granit 60 2012 och himmel vilket rödvin! Färgen är "medium purple" och doften som stiger ur glaset är mättad rått kött, stenig mineral, peppar som sakta övergår till färsk pepparrot, violer, lakritsrot... Fantastiskt ungdomligt på tungan sedan, med mer av de köttiga nyanserna, slanka stentoner, lena tanniner och en nästan syndig fräschör; det är rakt av svårt att förklara komplexiteten i ett sådant här vin! Det märks också att det är ett vin som kommer att bli riktigt bra med lite lagring så jag skattar mig lycklig som har två flaskor till i garderoben!

 

[KockJohan]

Öpnnade en Cedric Bouchard Influorescence Val Vilaine igår. Deggad 2011. Har inte provat något från honom innan, men han har ju blivit ganska uppskriven lite varstans. Mitt första intryck är att frukten är väldigt "ren", med fint spektrum av äpple, citrus och gul frukt. Viss brödighet finns också. Framför allt är det väldigt gott att bara sippa på. Trevlig sommardricka. Ställde flaskan i kylen och tog fram några timmar senare, men då hade det till min förvåning blivit mycket sämre. Lite snipigare och kortare och en stor del av charmen var som bortblåst. Ångrade genast att jag inte drack upp allt med en gång. Initialt gav jag därför ett väl godkänt, men tycker att det höll ihop väldigt dåligt vilket drog ner helhetsintrycket.

Den flaskan du drack var årgång 2009 o just Cédrics viner från varma årgångar är det dels väldigt stor flaskvariation på men det känns oxå som att han alltid har en heldel problem med varma årgångar då de kan bli lite hursomhelst, har druckit en 09 som var helt off, och drack en annan (Les Ursules 09) året innan som var helt magisk.
Igår drack jag två olika 05or som båda gav ett strålande framträdande, medans jag testat La parcelle 05 för ett tag sens innan som var helt off...
Ska du köpa mer Cédric i framtiden rekommenderar jag 2008 o 2006 som hans all-time-high, oavsätt vin.
De går troligtvis inte fåtag på idagsläget men 2010orna som kommer nu lär va bra, har bara testat Inflorescence utav tiorna ...

 

[m_trobeck]

Den svenska systempressen

Får man fråga varför du valde just detta vin, rekommendationer, provat förut, såg bra ut i hyllan etc. Mest nyfiken då jag känner igen fenomenet när man glömt vin, bara har SB att välja på, gärna i en något mindre ort och ett utbud som iallafall jag inte har någon pejl.

Bra fråga! Det var lite olika orsaker som spelade in. Vissa kriterier kollade jag efter
1. Hade inte druckit innan
2. Rimligt pris för att bjuda glada men inte så vinkunniga på ca 150kr
3. Nåt som gissningsvis kunde vara bra för både kött och kyckling från grill.
Tankarna for snabbt till USA och något lite kyligare klimat. Hade först tänkt någon Shiraz från Oregon eller Washington men de som fanns hade jag redan testat. Då såg jag denna Petit S från Russian River och slog helt enkelt till. Uppfyllde alla önskemål!

 

[Mattias Schyberg]

Bra fråga! Det var lite olika orsaker som spelade in. Vissa kriterier kollade jag efter
1. Hade inte druckit innan
2. Rimligt pris för att bjuda glada men inte så vinkunniga på ca 150kr
3. Nåt som gissningsvis kunde vara bra för både kött och kyckling från grill.
Tankarna for snabbt till USA och något lite kyligare klimat. Hade först tänkt någon Shiraz från Oregon eller Washington men de som fanns hade jag redan testat. Då såg jag denna Petit S från Russian River och slog helt enkelt till. Uppfyllde alla önskemål!

Syrah från Oregon, det har jag hittills aldrig stött på? Berätta mer!

 

[m_trobeck]

Syrah från Oregon, det har jag hittills aldrig stött på? Berätta mer!

Jag drack det för ett tag sedan, tror det var i Berlin eller London. Har testat någon lite svalare samt någon från varmare klimat, tror det var Walla Walla valley (på oregon-sidan). Kommer inte ihåg namn eller har några anteckningar. Minns bara att jag gillade det och ville testa igen.
Ser nu att de har exakt 0 st att välja på SS. Världens bästa utbud!

 

[Daniel B]

Jag har precis plockat ned delar av ett stort träd, så för att belöna mig själv sippar jag på lite 2013 A. Christmann Ruppertsberger Riesling i solen! Okomplicerad, typisk riesling som är ganska enkel i smaken, men perfekt för att svalka gommen med sin höga syra och friska äpple- och citruston!

 

[Patrik Sellin]

1997 Louis Jadot Puligny-Montrachet 1er Cru Hameau de Blagny
Doft: hasselnötter, rostat bröd med honung och torkade aprikoser
Smak: oljig, hasselnötsglass med smörkola, enormt koncentrerad, lätt och angenäm oxidation, både syra och fat ligger långt i bakgrunden.
Avnjöts med stekta marulkskinder och det var inte helt fel, men inte rätt heller. Det här vinet ska drickas utan mat - då är det rent förbannat gott. Troligtvis så nära en riesling som en chardonnay kan komma - i positiv bemärkelse.
Kanske lite nekrofilvarning på det här vinet, men en väldigt rolig upplevelse.

Kan inte hitta några omdömen om det här vinet på nätet - någon annan som har testat?

 

[StefanAkiko]

Inleder semestern med att bete mig som en svensk medelålders karl ska, dvs leka grilltyrann och dricka Zinfandel, närmare bestämt 2011 Ravenswood Zinfandel Dickerson. Man förväntar sig en fruktbomb men det som rinner ner i glaset är istället en blomsterexplosion med massor av violer, och under det lite röd frukt (körsbär av det ljusare slaget, främst), grön örtighet (mynta mer än något annat) och en aning - men förvånansvärt lite om man betänker stilen - kaffe och choklad från faten. Låga tanniner men bra syra.

Rätt gott, vann på att serveras lätt kylt.

En afton jag lätt hade velat identifiera mig med. Syndiga mängder syndig Zin med grillat är sällan fel. Ssk ifall man kan undvika syltburkarna.
Great catch!

 

[StefanAkiko]

Syrah från Oregon, det har jag hittills aldrig stött på? Berätta mer!

Gott!
I sina bästa stunder matchar de Oregonianska rejäla Hermitager med stuns och ompfh, men till spottstyvrar. Iaf om man jämför med mina gamla husspöken: Jaboulet och Guigal. Från Calif till Wash via Oreg produceras enorma Syrah-viner. Vi har ett tema som kommer upp i nov/dec och som lär räcka ett litet tag.
Min sansade, älskade, vill gärna se det temat NU, men där måste jag vara lite svår... Vi har ju ett gäng viner från USA som skall hinna hit innan vi börjar
Fyra btl mogna auktions-Ojai är väl de viktigaste på väg in, men även ngra andra... Blir liksom inte komplett utan dem.