Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

gece

Man vänjer sig.
Var på 19 Glas igår (vilket är något jag inte kan säga så ofta, tyvärr). Maten är kanon - råbiff på 10-årig kossa, smarrigt! - och vinlistan kör sitt eget race med naturviner och ser inte ut som på någon annan restaurang i 08. Vi drog in en flaska med Philippe Jambon Batailles sur la Roche Noir. På flaskan står "Vin de France" och inget årtal, i vinlistan står det Beaujolais och 2012 - detta tycker alltså inte kommittén är en riktig Beaujolais, så det får gå under generisk beteckning. (Inte tillräckligt filtrerat och svavlat, säger vår ciceron denna afton. Någon som vet mer?)

I glaset hittar vi en grumlig, mörkröd vätska med massiv frukt i doften - tänk outspädd blandsaft. Smaken fortsätter lite i samma stil, några skvättar körsbärsvin har tillkommit i blandsaften, och i undertonerna finns lite kött och en "kemisk" ton som är en inte alltför avlägsen granne med riesling-diesel som bryter av lite frukten. Rejäl syra, initialt nästan helt frånvarande tanniner som dock kikar fram efter lite luft, tämligen stor munkänsla.

Gott? Ja! Saft? Ja! Möjligen den bästa saft jag druckit. Generöst fruktigt och löjligt lättdrucket, men har ändå bra koncentration och rejäl struktur från syran. Var väl kanske inte världens bästa vin att matcha kött med får väl erkännas, men nog funkade det.
Jävla sopa, alla dessa lovord och så inte ens rätt vin... Bruyère sur la Roche Noir och inget annat. Tycks enligt Internet ha en del botrytiserad chardonnay från annan årgång i sig vilket kan ha bidragit till utebliven AOC-etikett :rolleyes:

På tal om Bourgognes bästa druvor, idag dracks 2013 Felton Road Chardonnay Bannockburn. Jäkligt snyggt ekad chardonnay, stendammsmineralisk, och allmänt väldigt burgundisk, om än med lite mer tropiska frukter. När det börjar närma sig rumstemperatur börjar 14% alkohol göra sig påminda. Icke desto mindre ruskigt gott och snyggt komponerat. Mår nog inte illa av ett år eller två i ryggläge.

Efter maten unnar jag mig även en liten skvätt druvdestillat, i form av Delamain Vesper Grande Champagne Cognac. Är ingen stor cognacskännare men det här är det bästa i druvdestillatsväg som slunkit ner i min strupe. Mörkt bärnstensfärgad (späds till 40% inte med vatten utan med faibles, gammal sprit som legat så länge på fat att merparten av all alkohol dunstat). Ganska diskret nos av torkad frukt, som i munnen utvecklas till russin med massiv kryddighet (sichuan- och vitpeppar) och honung och bivax. Storslaget!
 
Last edited:

kayaker

Cyklist
Gissar att jag behöver skaffa några flaskor, finns i restaurangsortimentet hos Swedish Brands, någon som vet hur en privatimport går till?
Registrera en privatimport längst ner på den här sidan. Fyll i vilket vin det är och namn på den svenska importören innan du skickar in den ungefär som en beställning. Sedan så är det bara att vänta på en eventuell offert via mail. Vad som gäller efter det framgår av mailkonversation och offert. Det tar längre tid än en vanlig beställning och man kan behöva betala en handpenning på 30% innan de levererar till butiken men det har jag sluppit de senaste gångerna. Jag skulle tro att en del importörer tycker att det är för bökigt och chansar på att man snällt köper det man beställt.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Söndagsmiddag i Yokohama efter 4 timmars otroligt hård träning. Hade missbedömt vad sådan träning gör med gamla göbbar. Åter hemma är det bara att acceptera att sängen omljuts av sirenernas sång...
"Sova-sova-sova säng. Säng-säng-säng."

Till fantastisk italiensk mat njöt vi i stora drag av en:
2004 Chateau Musar, 95p

This is now all the things that all great wines want to be, minus the lack of tannic backbone...

Superbly exotic aromas ranging from red fruits to sweaty saddles, a whiff of Brett and wound maintenance.

Medium bodied with only small tannins, M++ acids and extra intensity on the palate. Long, lingering, restrained, perfectly integrated... Now having left adolescence behind.

We only have one btl to go of this vintage and are aiming for 2020, give or take a few years.

Wife: 95p (also tired of supple fruit and watery things.)
At over-performing Bisi-Basi in Yokohama.
 

Mattias Schyberg

Administratör
Söndagsmiddag i Yokohama efter 4 timmars otroligt hård träning. Hade missbedömt vad sådan träning gör med gamla göbbar. Åter hemma är det bara att acceptera att sängen omljuts av sirenernas sång...
"Sova-sova-sova säng. Säng-säng-säng."

Till fantastisk italiensk mat njöt vi i stora drag av en:
2004 Chateau Musar, 95p

This is now all the things that all great wines want to be, minus the lack of tannic backbone...

Superbly exotic aromas ranging from red fruits to sweaty saddles, a whiff of Brett and wound maintenance.

Medium bodied with only small tannins, M++ acids and extra intensity on the palate. Long, lingering, restrained, perfectly integrated... Now having left adolescence behind.

We only have one btl to go of this vintage and are aiming for 2020, give or take a few years.

Wife: 95p (also tired of supple fruit and watery things.)
At over-performing Bisi-Basi in Yokohama.
Gott? Gott-gott-i-gott-gott!
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Omlagda sårförband? Det torde vara första gången jag ser det som arombeskrivning. :D Men varför inte?
Var väl kanske combon av eter-salubrin-kött och en gnutta var (eller äldre herre) som bidrog till den känslan.

Att hustrun är trött på fruktighet och verkligen greppar Musarernas outstanding compatibilitet med mat gör mig glad från själens rot och hela vägen upp. Kan gladeligen lägga ned alla andra distrikt och ägna resten av livet åt Bekkadalen och Chateau Musars underverk av RIKTIGA viner :)

Dessa viner är inte håriga, de är LUDNA!

...i källaren har vi dock bara enstaka flaskor (summa: 17 st) från '98 och framåt. Men, där skall fyllas på!
 
Last edited:

Patrik Sellin

fd Innertällmo Bryggeri
Vit Priorat från Gran Clos 2001: rejält med fat, tropisk frukt och petroleum, men med ett torrt avslut, lite oxidativ stil. Trots att syran har börjat lägga sig är det ett riktigt roligt vin - men man måste nog uppskatta stilen. Går bara att köpa på sexpack, men i och med att det bara kostar
Gran clos.jpg
135;- per flaska så är det inget större problem.
 

mnor

Medlem
Hade precis börjat dricka lite rödvin från Argentina när grannen hörde av sig och frågade om vi skulle komma över och dricka "ett" glas champagne och vem kan motstå ett sådant erbjudande. Började med 2 glas NV Krug (2006 el 2007 som basår), riktigt bra fyllig champagne för att övergå till 2002 Dom Perignon, som smakade sött i jämförelse med NV Krug och dompan var tydligt driven av söt grapefrukt. Efter 2 glas dompan så var det dags för 2002 Comtes de Champagne, vilket var en något blyg flaska och kändes stram i jämförelse med den något söta 2002an av Dom Perignon, för att sedan bli bättre och bättre när den fått lite värme. För att sammanfatta kvällen med tre riktigt, riktigt bra champagner, så tyckte jag att Krug var bäst, följt av Comtes och Dompan. Känns dock som 2002 Comtes har en enormt bra utvecklingspotential och ser fram mot att dricka den om 5 till 10 år.
 

Appel

Medlem
Hade precis börjat dricka lite rödvin från Argentina när grannen hörde av sig och frågade om vi skulle komma över och dricka "ett" glas champagne och vem kan motstå ett sådant erbjudande. Började med 2 glas NV Krug (2006 el 2007 som basår), riktigt bra fyllig champagne för att övergå till 2002 Dom Perignon, som smakade sött i jämförelse med NV Krug och dompan var tydligt driven av söt grapefrukt. Efter 2 glas dompan så var det dags för 2002 Comtes de Champagne, vilket var en något blyg flaska och kändes stram i jämförelse med den något söta 2002an av Dom Perignon, för att sedan bli bättre och bättre när den fått lite värme. För att sammanfatta kvällen med tre riktigt, riktigt bra champagner, så tyckte jag att Krug var bäst, följt av Comtes och Dompan. Känns dock som 2002 Comtes har en enormt bra utvecklingspotential och ser fram mot att dricka den om 5 till 10 år.
Sjukt trevliga grannar. Stod det något om dem i prospektet när ni köpte ert boende?
 

Gurto

Medlem
Avanthia Mencia Cuvée Mosterio 2011 (bräserade fläskkotletter med rostad potatis och persiljerot samt senaps- och dragoncréme)
Doftar mörka, mörka körsbär, blåbär, torkade örter - salvia, oregano -, lite nagellack, mörk choklad
Smakmässigt är det fläskig mörk frukt med örter och fet mörk choklad. Relativt mjuka tanniner.

Bombastiskt och amaronelikt och inte alls min stil men så länge det håller sig kring 17-18C (varmare och tungfrukten blir övermäktig) är det rätt gott och gör sitt jobb till maten bra. Lite mindre fruktsötma och mer struktur hade iofs inte skadat. 86p+, så objektivt som jag kan bedömma det.
 

Mattias Schyberg

Administratör
Uppsamling av några öppnade flaskor i helgen. Inga stora utropstecken tyvärr. :(

Började med att jag fick ett blindvin av frugan, vilket visade sig vara 2013 Boekenhoutskloof The Chocolate Block. En gammal favorit som dock verkar ha tappat lite styrfart de senaste årgångarna. Rökig? Japp! Ganska mycket olja och drivved också med en del chark och kaffe. Mycket plommon och gröna drag av gräs kan anas också. Medelfylligt och aningen tunt med distinkt syra.

Gissade på att det var en sydafrikan, men trodde faktiskt att det var en Pinotage alternativt Shiraz från Australien strax över hundralappen. Inte helt nöjd således, men det blev såklart bättre efter avtäckning av någon konstig anledning. ;) Ett helt ok vin, men inte tillräckligt bra för sitt pris. 87p

Dags för frugan att bekänna färg och det blev åka av med 2010 Catherine et Pierre Breton Chinon St Louans. Hon plockade druvan ganska snabbt, men trodde inte att ursprunget var Loire då hon saknade den typiska "dammigheten", vilket jag skriver under på. Hon landade i Italien. I övrigt så är detta vin en saftig historia med rikliga mängder örtiga skogsbär, vinbär, paprika och lingonris. En del stall och mörk choklad ligger som en matta i bakgrunden. Riktigt bra balans och intensitet, men inte riktigt full pott ändå. En riktigt bra CF, men tyvärr saknas lite magi. 89p

Sist ut så provade vi en annan nykomling på SB, denna gång oblint. 2012 De Bortoli Shiraz Estate Grown har ett klassiskt nordrhonskt uttryck med peppar, gröna oliver och björnbär, men helt klart av det simplare slaget. Blint så hade jag garanterat landat i att det var en enkel Crozes-Hermitage för ca hundralappen, vilket gör detta vin aningen meningslöst, då jag lika gärna kan köpa en sådan istället som dessutom skulle vara bättre mest troligt, dessutom för samma peng. Tunn och syrastinn i munnen som ett helt ok bordsvin, men lite för vekt för ett pris runt 150 pix. 85p
 

Carlsson

Medlem
Bollinger La Grande Annee 2004. Typisk Bollingerstil med kraft, rökighet och autolytisk karaktär. På näsan var det lite apelsin, gula plommon, nötter, bröd och rökig mineral. Mycket av doften finner vi också i smaken. Hade jag haft fler hade jag legat undan dem några år. Skål finewines!
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Lite tüskt vin måste man ju unna sig från gång till annan. Hade tänkt nypa denna på min födelsedag, men pga jobb så fanns det helt enkelt inte utrymme att dränga mig då. Så, det fick bli i afton. Hustrun fnös först, men drack girigt upp sina droppar. Halvbutelj. Detta vin var fö den Mosel Riesling från 2009 som presterade Best in Show bland 21 flaskor i Umeå, hösten 2012.


2009 Wwe. Dr. H. Thanisch (Müller-Burggraef) Bernkasteler Lay Riesling Auslese
Yellow colour, still youthful.
Aromas where they ought to be with lush Riesling aromas and a fine touch of petrochemistry. Youthful but not green.

Acids are slightly wanting for the sweetness of today, but not problematically so. Long, seriously intense and was finished before I even knew it. Just like a blissful kiss...

This wine requires some serious ageing and (we guess it) will come out a tremendously well cut and polished gem in the other end of the time machine.

Cork had already bled through on this btl and it had a markedly lower fill than its three siblings. So, hoping for better corks and btls in the remaining 3 halfbtls.
 

magnum

Epernay, Frankrike
Bollinger La Grande Annee 2004. Typisk Bollingerstil med kraft, rökighet och autolytisk karaktär. På näsan var det lite apelsin, gula plommon, nötter, bröd och rökig mineral. Mycket av doften finner vi också i smaken. Hade jag haft fler hade jag legat undan dem några år. Skål finewines!
Ursäkta om jag är lite besvärlig..; ¨Typisk Bollingerstil med kraft¨, vilka årgångar jämför vi då med?
 

Sörplarn

Medlem
En liten månads rapport på det som varit intressant att skriva lite om, varit flera flarror, men just dessa nedan utmärkte sig.

Bubbel.

  • Pol Roger, BDB 2004.
  • Pol Roger, vintage 2004.
  • Castello di Cigognola, More 2011 (100% P-Nero).
Vitt.
  • La Chablisienne, Sauvignon Saint Bris 2013.
Rött.
  • Querceto di Castellina Podalirio Toscana 2008.
  • Querceto di Castellina Vigneto Belvedere Riserva Chianti Classico 2008.
  • Judith Beck Burgenland Alte Lagen Blaufränkisch 2012 (Österrike).
  • Silverado Napa Valley Cabernet Sauvignon 1994.
  • Michel Noellat Vosne-Romanée 1996.
  • Pieve Santa Restituta Promis Toscana 1996.

Pålle, BDBn, andra gången man testar. Utmärkt bubblande i glaset, inbjudantet av denna härliga doft gör en törstig, doften besitter både komplexitet och intensivitet, smaken har bra förfining och rikedom, krämigt strukturerad där citrus/lime avslutar bra. Ren torr "finish" med en långt ihållande eftersmak av rostat bröd och lite cashew. Upplever det lite som en vår-flört där jag själv får bestämma samtalet.
Vintage
, andra gången här med. Det är lite som beskrivning ovan, men lite mer honung, lite sötare, skämtade lite om skadat gods i jämförelse, den är inte sämre än BDB, men jag föredrar BDBn bättre när de ställs mot varandra, eller så fick jag ett så kallat "måndags" ex denna gång. Båda är bra så enkelt är det, och efter två tester vardera så visst är det ett bra bubbel.

Castellon, kanske får en att tänka på Elvis Costello, men rimmar mycket bättre som vin i mun än personens musik i örat.
Imponerad och lurig vid blint, då jag var osäker föll tankarna på en bra Crémant någon half-full fransos som myglat kanske?
Osäker på frukten, det var något som inte stämde, Cava är det inte, eller?
Med en svag doft av olika miniraler gör en förbryllad, krämig och levande i gommen, vad gör fling-saltet där? Brödigheten blir bara bättre ju mer luft det kommer i glaset, med en medel-lång och fräsh syra som avslut, äh det får vara en Crémant så får man se PN bör det vara i eländet mumla jag för mig själv nån jordgubbe finns ju, men efter avtäckning kom överraskningen, för det löjliga priset på 12 Euro ger denna italienska tillverkare en makalös upplevelse, att det finns så "okända" bubbel tillverkare som vill göra något så gott och gör det bra, får en att bli manisk att finna nya "smultron" ställen. L. 02-11-15.

La Chablisienne känner vi alla till så det behöver vi inte gå in på, men Sauvignon Blanc?
Ja själv blev lite överraskad när "advokaten" tipsa om detta vin, persika, svarta vinbär, grönt te och lång citrus/lime, letar man riktigt noga så finner man även grapefrukt, kul grej.

Inpå det röda som brand-mästaren sa.
Querceto di Castellina 08, bra men samtidigt lite dåligt, snacket om andra faktorer har ju varit på tapeten och jag upplever framför allt Belvedere Riserva Chianti var i någon slags koma, Podalirio däremot har ett otrevligt gammalt hederligt 10/50-öres jenka över sig som stör, så blev ingen djupgående analys av dessa två, visst är det bra viner och absolut kvalitén finns, potential finns varje fall i Belvederen framför Podalirio, men de skall glömmas bort och låta tiden få ge sin charm, eller så är det jag själv som hade en dålig dag, men det finns flera chanser att testa om dessa två.

Alte lagen 2012 100% Blaufränkisch. Väl definierade bär frukter, blå-bär dominerar, fräsch, mineralig finish, men jag upplever även svårnämnda örter i sammanhanget samt vid längre dekantering kommer det lite hög procentig kakao, tydligen skall vinet vara lagrings vänligt med goda möjliheter, 2013 finns ut på marknaden så 2012 åker in på långtids förvaringen, beställning av 2013 har gjorts för att bedömma vidare, trevlig producent. Den där Judith Beck har fångat mitt intresse både för druvan och rödtjut från Österrike.

Silverado Napa Valley Cabernet Sauvignon 1994.
Karaktär finns det kvar. Avslöjar sig en doft av rök, mogna körsbär letar man noga så finner man kvar den lite "sura" röda vinbärs-saften, frukten är perfekt och vilken vacker färg vinet har fått, hyfsat fyllig, tannierna är lugna och gav en mysig känsla ute i vår solen, men jag skulle inte lagra vinet längre, ju mer luft det kommer i glaset så fick vinet en chock. Solens värme gör ju inte saken bättre, in i kylenskåpet som räddade kvällen för detta vin. Lite väl känslig kan jag tycka.

Michel Noellat Vosne-Romanée 1996.

Lust att kopiera @gece kommentar från stockholms provning av PN, luktar inget och "smaklöst", men innehaver fin rubin röd färg det missar man inte. Här får man ta fram problem lösarnas karaff. Efter några timmar så börjar det vakna något till liv, särskilt uttrycks det svarta-vinbärernas fruktaromer som smälter "sömnlöst" in i rikare, fylligare och finare smaker som underbyggs av mer sofistikerade tanniner den blir mycket mer fokuserad. Under kvällens lopp från start till slut så var det en spännande utvekling man fick följa, svår trugad, men efter tålamod leverar den bara bättre och bättre.

Pieve Santa Restituta Promis Toscana 1996 "Gaja".
Lite historia först då namnet kan spöka, om Pieve Santa Restituta när det byttes ägare då namnet är likt dagens Gaja Promis, etiketterna på Promis och Brunello är inte likadana längre, ändrades 1999-2000, då nya produktions strategier tillämpades

"Information: Promis är ett vin som Angelo Gaja började tillverka i Montalcino när han köpt Pieve Santa Restituta, men när anläggningen i Bolgheri stod klar flyttade han över produktionen dit. Första årgången av detta vin producerades år 2000."
"In 1994 Gaja acquired its first property in Toscana, Pieve Santa Restituta in Montalcino. The property's 16 hectares (40 acres) of vineyards producing two wines that are Brunello di Montalcino."
"Ca'Marcanda Located in Castagneto Carducci in Bolgheri, in the Maremma, the estate was bought by Gaja in 1996 when vines were planted, and the estate extends 100 hectares (250 acres)."

Vinet då? Jo visst går det att dricka, "gamla Promis" kan man väl kanske säga, härlig rubin röd färg, röda bär dominerar, har tanninerna kvar som hälsar på gommen fint, lagom milda, skall drickas upp nu kan jag tycka, men något år till bör det klara utan bekymmer, inte dåligt men inte heller jättebra, men åldern har säkert gjort vinet trevligare.

2.jpg 1.jpg 11.jpg 10.jpg 4.jpg 5.jpg 6.jpg 7.jpg 8.jpg 9.jpg
 
Last edited:

Livermore

Medlem
Sent omsider kommer min smaknot på 2002 Chateau Montus Cuvée Prestige.
Koncentrerad, komplex och en framträdande doft. Doften lovar mycket, viss "skitighet". Tanniner som fyller munnen. Möjligtvis tar de över lite, vilket inte var oväntat. Det känns som att lite fler år på nacken inte skulle skada. Men ett koncentrerat och nära nog perfekt balanserat vin bortsett från tanninerna.
Utan tvekan ett utomordentligt vin som kanske kan sniffa på 95+ om några år. Just nu 93.
 

ChristianB

DipWSET
Konsumtionen av härliga viner fortsätter, det är alltid kul att se! :) För min del blev det lite tisdagsrött i form av 2012 Crozes-Hermitage "Domaine de Thalabert" från Paul Jaboulet Aïne:

Appearance: Clear, deep intensity purple colour. Thin and slow legs forming. No deposits.

Nose: Clean, youthful, medium intensity aromas of blackberry, wild raspberries, hints of stems, liquorice, raw meat, black pepper, along with notes of vanilla.

Palate: Wine is dry, medium acidity, a bit dry medium tannins, medium alcohol, medium (-) body. Elegant, medium intensity flavours of blackberry, raspberries, pepper, oak, liqourice, herbal notes of stems. Finish is medium (-).

Conclusion: Wine of good quality, high-priced. Can drink now, but has potential for ageing. A few more years should do the trick; I like the depth of the wine but it’s clearly not Hermitage level. Nose is better than palate. 88p.
 
Toppen