Var på middag med FVL i fredags och fick dricka en hel del trevliga viner. Det var helt klart mer fokus på upplevelse av vinet och maten än på provning från min sida så notiserna är lite kortfattade.
Legras & Haas 2008 (Magnum)
Välkomstbubbel utan anteckningar men jag tyckte denna flaska kändes mer mogen än de två jag druckit själv men det kanske var förväntningarna som gjorde det. Borde köpa fler.
Comte A de Dampierre 1990 + Moët & Chandon Cuvee Claude Moët 1990
Comte: Sylvass syra direkt ur flaskan med rostad ton och bokna äpplen. Kändes hyfsat balanserad men tappade över tid i glaset.
Moët: Knuten direkt ur flaskan och initialt lite tråkig med mest beska toner av grape, aprikos och engelsk marmelad.
Öppnar dock upp storartat och över går i kola, brynt smör med full kraft. Fantastiskt till maten! Ett stort vin!
de Venoge des Princes 1976 + Louis Roederer 1976
Princes: Öppnar upp med Rollo smörkola,krusbär och rostade fattoner så jag associerar till Jack'n'Coke (och det är positivt
) Över tid lugnar det sig något med toner av kanderade pekannötter, grillad citrus, brynt smör och lemon curd. Galet bra och en av mina favoriter för kvällen.
Roederer: Betydligt mer knutet till en början med apelsingodis, rostad malt och nån kryddighet jag inte kan sätta fingret på.. FiveSpice?
Jag är redo att ge en enkel vinst till des Princes. Men när glaset börjar lida mot sitt slut är det inte lika enkelt längre när vinet tar en skarp sväng och börjar leverera härliga skogstoner av granskott, svamp, undervegetation och skaldjur. Riktigt bra! Väldigt annorlunda än des Princes så jag är inte säker på om jag kan kora en vinnare här..
Comtes Rosé 1985 + Comtes Rosé 1986
Hade verkligen sett fram emot Comtesvertikalen men de hamnade lite i skymundan i sällskapet. Mycket få noteringar där jag satte 85'an som skarpare med högre syra (hallon & citron) medan 86'an levererade mer av blodgrape, röda bär och lite skogs/svamptoner.
Charles Heidsieck 1969 + Charles Heidsieck BdB 1969
CH: Ren och frisk äppelsmak som drog åt bra calvados. Öppnade sedan upp mot brioche och mintchoklad. Gott och kändes fortfarande relativt vitalt, trots att färgen drog mot koppar.
CH BdB: Samma Calvadostoner i denna men det finns även drag av salt karamell, grillad citrus och trocadero? Växer i glaset på ett annat sätt än motståndaren.
Ludon 1928 Bordeaux
Härtappad bordeaux med fyllnadsgrad upp i halsen. Ett kommunvin från vänstra stranden som i sammanhanget råkade bli dubbeldekanterat vid bordet.
På doft och färg hade man aldrig satt åldern. Fortfarande blårött och kraftfullt med doft av stall, knallpulver, mossa, körsbär och gödsel - givetvis.
Dock är smaken inte fullt så vital utan är aningen tunn med körsbär, lingon och sträva tanniner men där frukten är märkbart uttorkad.
Inte defekt och jag skulle inte absolut tacka nej till att dricka det igen men kanske mer intressant är stort.
En riktigt bra början på semestern - nästa vecka blir det Kapstaden för hela slanten!