En magisk kväll igår med
@chambertin och våra respektive fruar. Inga anteckningar eller poäng för ovanlighetens skull, men det mesta skulle utan tvekan spräcka 90-gränsen med god marginal. Vi började kvällen med lite underbar NV Ruinart och gick sedan vidare med ett koppel av läckerheter och mängder av god mat!
2011 Bergström Chardonnay Sigrid
Fullmatad chardonnay med massiva fat och löjligt hög intensitet. Möjligen kan man tycka att det blir för mycket av det goda, men inte jag, jag gick snarare upp i brygga av denna läckra skapelse.
2012 Bitouzet-Prieur Puligny-Montrachet Les Levrons
Ganska blek Bourgogne. Hamnade klart i skuggan av tidigare vin. Lite funky med källartoner, nötiga fat och strama syror. Klart typisk för sitt ursprung, men inte särskilt spännande.
2006 Argyle Pinot Noir Spirithouse Reserve Series
Stor och pampig pinot noir från Oregon, dessutom med rimlig ålder. Mörkfruktig, fatstinn och kryddig. Härliga drag av mörka körsbär, rabarber, plommon och krutig vanilj. Kändes ung med många år kvar i livet. Superintensiv och läcker, men knappast särskilt elegant. Tasty stuff indeed!
2013 Porseleinberg Syrah Swartland
Wow, vilket vin! Purungt, stramt och elegant. Barnarov av stora mått. Redan idag så inser man dock att det kommer att bli ett stort vin om man bara ger det lite tid. Redan i sin unga kostym så bjuder det på fin komplexitet med härliga charktoner, kryddor, björnbärsfrukt och mängder av svarta oliver. Jag gick upp i brygga utan tvekan. Helt i klass med Columella (kvalitetsmässigt, svalare uttryck dock) och de bästa tänkbara varianter från norra Rhône.
2009 Château Haut Condissas
Ung bdx av klassiskt slag. Mer östra- än västra stranden i stil. Härliga drag av ceder och mörk klassisk frukt med lite angenäm paprika och kafferost. Riktigt bra bdx får håret på armarna att resa sig i givakt och detta var en sådan bdx. Det enda som saknades var lite mer mognadstoner, men det kommer ju tids nog.
2010 Paolo Scavino Barolo
Oförlöst Barolo. Inte så komplex idag, men visst finns det kraft under huven för en lång framtid. Mörk och kraftig nebbiolo av det robustare slaget. Druvtypiskt men aningen åt det trista slaget i dagsläget. Det slank dock ner utan problem ändå.
Kvällens dessertvin blev det helt underbara
2012 Adelsheim Pinot Noir Deglacé som jag druckit vid flera tillfällen innan. Supersött Icewine på pinot noir. Så jäkla läckert med jordgubbar, smultron och massor av vanilj. Ett höjdarvin utan tvekan!
Någonstans här rundades kvällen av med välfyllda magar, lite lagom snirklig gång och fjäderlätta sinnen. En magisk kväll, kära forum!