Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[sunqan]

Måste man välja? Köp två lådor, en för konsumtion nu och för konsumtion on 20 år.

 

[kayaker]

Visa bifogad bild 6517 Även dom små kan producera kanon bra vin. Cascina Occellini's Barbaresco 2013 kan bäst beskrivas med rik fruktsyra, härliga skogsdofter, svamp och god lång och tanninrik eftersmak. Helt enligt min smak

Barbaresco 2013 på gång ut?! Bäst att hålla i plånboken!

 

[Mattias Schyberg]

En riktigt trevlig BYOB-kväll igår avklarad med lite lagom mycket överraskningar tillsammans med delar av göteborgsgänget och hedersgästen @Daniel A !

Lite utropstecken och höjdpunkter:

• 1996 Henriot: Mogen och härlig toppskumpa med massiv syra, det sa bara slurp!
• 2012 Siepi: Härligt komplex och stram. Som en Rioja som fått barn med Barolo ungefär. Supergod!
• NV (2009) Robertson Winery Cabernet Sauvignon BiB: Även "plonk" i kartong utvecklas med tiden. Mer superkul än bra med massor av paprika och komplexa mognadstoner men ingen dömde ut det som plonk i alla fall. Övergången och trött 80-talare var ju ganska vettigt att gissa.
• 1989 D'Olivieras Sercial: Magiskt bra madeira ännu en gång. Sanslös intensitet och syra, denna gång med spår av sötma. Inte rikigt top notch komplexitetsmässigt, men hen är ju fortfarande ung. WOTN.

Fullskiten med jobb under dagen och vinprovning i eftermiddag hindrar mig från att skriva mer utförligt just nu, men det gör säkert någon annan (om inte annat så kanske någon kan få upp kvällens startfält?) annars så får jag återkomma när tid finnes. En supertrevlig kväll som vanligt. Tack alla som deltog!

 

[Daniel A]

Hoppade in på GBG-gängets BYOB igår. Självklart blev det en mycket trevlig tillställning. Ungefär fyra+ timmar vinnörderi av rang!

1996 Henriot Brut Millésimé
Djup och komplex doft, torkad frukt, bokna äpplen, vag honungston, mörkare bröd(smulor). Utvecklad, men pigg som attan ändå - behagliga bubblor och relativt hög syra. Börjar bli jobbigt det här med all smaskig champagne jag fått i mig på sistone… 91p.
Chardonnay/pinot-blend, med övervikt av det förstnämnda.

NV Huguenot-Tassin, cuvée reserve
Inhandlad 2010. Krispig kexfabrik till en början, även här bokna äpplen, men även pigga sådana, samt en grapefrukt. Okej syra, viss sötma. Upplevde den som något återhållsam i smaken. Gott, men kom lite i skuggan av Henrioten. Roligt dock med en blend av 1/3 pinot blanc och 2/3 chardonnay. 86p.

2011 Maison Rijckaert, Côtes du Jura
Pinjenötter, vag honung, lite fat, hittar även lite flour.Oljig, lite dammigt. Lite tråkig syra och kort eftersmak. Men fortfarande ett vin jag uppskattar (slängde en inte-särskilt-övertygad gissning på Jura). Hade varit topp till mat. 86p.

---
här kommer ett helt gäng rödviner, som dracks en och en istället för i fligther. Varning för att folk kan bli provocerade av restriktiv poängsättning här (rödvin och jag är ju inte alltid världens bästa vänner, även vi i grunden tycker om varandra).

2005 Bad Boy - black label
(vilket vin är det här på CT? Hittar bara det med vit etikett?)
Gräs, rostade fat, generiska mörka bär, kryddigt. Kaoshög alkohol, mer spretigt än varmt (var 15,5 %...). Mer mörka bär på tungan, och någon form av mentholliknande smak. Tanninsträvt och något återhållsamt. Alldeles för ungt. 85p.

2012 Mazzei, Siepi
Grönta örter (lite dill), något syrligt kemiskt (var det här någon sade ättika?), mörka bär, lakrits. Viss skitighet i smaken, tillsammans med syrliga bär. Purungt och slutet. Det är tanninsträvt, har bra eftersmak och hög syra. Men jag tycker inte det är särskilt gott. Det märks att det är ett kvalitetsvin, men nu tycker jag bara att det är ogint. 86p.

2012 Renato Ratti, Marcenasco - Barolo
Fat, bärigt (hallon, tranbär), lakritsrot, kanske lite stall/annan trevlig ton. Periska sade någon, vilket jag kan skriva under på. Många lingon på tungan. Slankt och fint, hyfsat tanninkraftigt (ungt). Gott! 88p

2009 BIB Robertson Cabernet Sauvignon
Enligt utsago Systemets mest sålda box efter Umbala. Har ungefär ett literpris som står sig mot mjölk. Tror även att boxen hade stått öppen i alla dessa år?
Massor med paprika, även möglig paprika, tomat, nougat, “gröna toner” överallt, viss rökighet, selleri, med underliggande bärighet. Luktar fantastiskt. Mycket paprika på tungan, mer gröna toner. Inte så mycket tanniner, en märklig vag sötma (här borde varningsflaggorna flyga upp). Uppenbart ett utvecklat vin. Lättdrucket som satan, och jag yttrade de väldigt passande orden “det här skulle jag kunna supa på!” (precis som alla andra som dricker det, tänker jag mig…). Gissningarna var vilda. Ingen trodde det var plonk. Jag skrev 88p, och utan sötman hade jag det nog fan närmat sig 90-strecket. Det står jag lätt för! Avslöjandet var fantastiskt roligt. Applåder!

2009 Mas Becha, Excellence - Roussillon
Gröna örter (mycket gröna örter den här kvällen, noterade vi), generiska mörka bär, tobak, en massa kryddor (vitpeppar i spetsen). Lite tunn i smaken, men med trevlig syra. Varm alkohol (15 %). 87p.

2013 Bodegas Herederos, Sio 300 - Mallorca
Fat, gröna örter, sryliga röda bär, kryddigt. Viss behaglig eldighet, lite tråkigt, med hög alkohol. Syran står definitivt över tanninerna. Finns en väldigt angenäm kakaoton på tungan som lyfter vinet. 88p.
Mitt vin (såklart? ) och givetvis gissade ingen att det var en mantonegroblend… Som vanligt är alla och traskar runt i de klassiska distrikten i sina gissningar. Förståeligt, såklart. Men jag tycker alltid det är kul att ta med den här typen av viner.

2012 Terre Siciliane-vinet - vad i hela världen heter det här egentligen?
Väldigt udda. Funkigt som tusan, kryddigt, syrliga röda bär precis överallt. På tungen är det en lingonfest! Liiiiiiiiiiingon! Skyhög syra - på ett sätt jag aldrig träffat på i ett rött vin tidigare. En markerad strävhet i eftersmaken, men jävlar vad gott och häftigt vin. Den smått kaosaktiga alkoholen på 15,5 % märkte jag inte över huvud taget (som första vin på kvällen hade det säkert varit lite tyngre…). 90p. Bästa röda för kvällen, utan tvekan!

2010 Grattamacco, Bolgheri Superiore
Paprika, grönt, kaffe, träigt/stjälkigt. Tanninsträvt, men återhållsamt (ytterligare en ung pjäs). Mycket av allt. Gillade det, men förra vinet gjorde det nog ingen tjänst, och nu började ändå gommen bli lite trött. Vill minnas att folk blev något besvikna efter avslöjandet också. 88p.

---
Nu var det dags att ställa de två starkvinerna mot varandra. Mattias S hade varit förutseende nog att ta mig sig ett referensvin (jag hade sagt att jag skulle ta med ett starkvin (läs: madeira).

NV Leacocks Saint John - Madeira
Russin, aceton, syltigt, fruktigt. Sött, enkelt. Viss intensitet ändå. Hade såklart inte en chans i helvetet med konkurrensen, men det var väldigt värdefullt att ha den vid sidan. Hade stått sig bra i ensamt majestät. 85p.

1989 D’Oliveiras Sercial Reserva - Madeira
Oxiderat, nötigt, apelsinskal, kanel, nougat, lite honung. Friskt och syrligt på tungan, med en fantastiskt trevlig intensitet. En märkbar sötma hjälper till att balansera syran (sötare än jag brukar uppleva Sercialer, måste jag säga). Det är ju bara barnet, men attans så gott. Flaskan hade varit öppen i två veckor, och sedan stått i karaff i över 5 timmar. När den här var nyöppnad tyckte jag att den knappt var drickbar. Så glöm inte att lufta era madeiror rejält när ni ska dricka dem! 92p.

2000 Domaine Maingeon - Cérons
Massiva saffranstoner, botrytis, persika, hav/sälta, apelsinnougat. Dofterna återkommer på tungan. Gott vin, men något “slakt”. Saknar intensitet, saknar syra. Hade aldrig gissat på att det var så gammalt som det är. Plottwisten var att det kostade typ 4-5 EUR för en helflaska. 87p.

Jag uppfattade det som att nästa alla tyckte 1989an var WOTN. Alltid kul att sprida lyckan som är madeira - gör mig extra glad. Tråkigt och fegt att ha sitt eget vin som WOTN dock, så jag måste säga 1996 Henriot! En mycket bra onsdagskväll - tack alla närvarande!

 

[Wintermute]

2005 Bad Boy - black label
(vilket vin är det här på CT? Hittar bara det med vit etikett?)
Gräs, rostade fat, generiska mörka bär, kryddigt. Kaoshög alkohol, mer spretigt än varmt (var 15,5 %...). Mer mörka bär på tungan, och någon form av mentholliknande smak. Tanninsträvt och något återhållsamt. Alldeles för ungt. 85p.

Det verkar som att det kan vara den här. Jag tänker nog låta mina ligga minst 5 år till...
http://www.systembolaget.se/dryck/roda-viner/bad-boy-gold-9981501
http://www.cellartracker.com/wine.asp?iWine=1983537

 

[Mattias Schyberg]

Hoppade in på GBG-gängets BYOB igår. Självklart blev det en mycket trevlig tillställning. Ungefär fyra+ timmar vinnörderi av rang!

1996 Henriot Brut Millésimé
Djup och komplex doft, torkad frukt, bokna äpplen, vag honungston, mörkare bröd(smulor). Utvecklad, men pigg som attan ändå - behagliga bubblor och relativt hög syra. Börjar bli jobbigt det här med all smaskig champagne jag fått i mig på sistone… 91p.
Chardonnay/pinot-blend, med övervikt av det förstnämnda.

NV Huguenot-Tassin, cuvée reserve
Inhandlad 2010. Krispig kexfabrik till en början, även här bokna äpplen, men även pigga sådana, samt en grapefrukt. Okej syra, viss sötma. Upplevde den som något återhållsam i smaken. Gott, men kom lite i skuggan av Henrioten. Roligt dock med en blend av 1/3 pinot blanc och 2/3 chardonnay. 86p.

2011 Maison Rijckaert, Côtes du Jura
Pinjenötter, vag honung, lite fat, hittar även lite flour.Oljig, lite dammigt. Lite tråkig syra och kort eftersmak. Men fortfarande ett vin jag uppskattar (slängde en inte-särskilt-övertygad gissning på Jura). Hade varit topp till mat. 86p.

---
här kommer ett helt gäng rödviner, som dracks en och en istället för i fligther. Varning för att folk kan bli provocerade av restriktiv poängsättning här (rödvin och jag är ju inte alltid världens bästa vänner, även vi i grunden tycker om varandra).

2005 Bad Boy - black label
(vilket vin är det här på CT? Hittar bara det med vit etikett?)
Gräs, rostade fat, generiska mörka bär, kryddigt. Kaoshög alkohol, mer spretigt än varmt (var 15,5 %...). Mer mörka bär på tungan, och någon form av mentholliknande smak. Tanninsträvt och något återhållsamt. Alldeles för ungt. 85p.

2012 Mazzei, Siepi
Grönta örter (lite dill), något syrligt kemiskt (var det här någon sade ättika?), mörka bär, lakrits. Viss skitighet i smaken, tillsammans med syrliga bär. Purungt och slutet. Det är tanninsträvt, har bra eftersmak och hög syra. Men jag tycker inte det är särskilt gott. Det märks att det är ett kvalitetsvin, men nu tycker jag bara att det är ogint. 86p.

2012 Renato Ratti, Marcenasco - Barolo
Fat, bärigt (hallon, tranbär), lakritsrot, kanske lite stall/annan trevlig ton. Periska sade någon, vilket jag kan skriva under på. Många lingon på tungan. Slankt och fint, hyfsat tanninkraftigt (ungt). Gott! 88p

2009 BIB Robertson Cabernet Sauvignon
Enligt utsago Systemets mest sålda box efter Umbala. Har ungefär ett literpris som står sig mot mjölk. Tror även att boxen hade stått öppen i alla dessa år?
Massor med paprika, även möglig paprika, tomat, nougat, “gröna toner” överallt, viss rökighet, selleri, med underliggande bärighet. Luktar fantastiskt. Mycket paprika på tungan, mer gröna toner. Inte så mycket tanniner, en märklig vag sötma (här borde varningsflaggorna flyga upp). Uppenbart ett utvecklat vin. Lättdrucket som satan, och jag yttrade de väldigt passande orden “det här skulle jag kunna supa på!” (precis som alla andra som dricker det, tänker jag mig…). Gissningarna var vilda. Ingen trodde det var plonk. Jag skrev 88p, och utan sötman hade jag det nog fan närmat sig 90-strecket. Det står jag lätt för! Avslöjandet var fantastiskt roligt. Applåder!

2009 Mas Becha, Excellence - Roussillon
Gröna örter (mycket gröna örter den här kvällen, noterade vi), generiska mörka bär, tobak, en massa kryddor (vitpeppar i spetsen). Lite tunn i smaken, men med trevlig syra. Varm alkohol (15 %). 87p.

2013 Bodegas Herederos, Sio 300 - Mallorca
Fat, gröna örter, sryliga röda bär, kryddigt. Viss behaglig eldighet, lite tråkigt, med hög alkohol. Syran står definitivt över tanninerna. Finns en väldigt angenäm kakaoton på tungan som lyfter vinet. 88p.
Mitt vin (såklart? ) och givetvis gissade ingen att det var en mantonegroblend… Som vanligt är alla och traskar runt i de klassiska distrikten i sina gissningar. Förståeligt, såklart. Men jag tycker alltid det är kul att ta med den här typen av viner.

2012 Terre Siciliane-vinet - vad i hela världen heter det här egentligen?
Väldigt udda. Funkigt som tusan, kryddigt, syrliga röda bär precis överallt. På tungen är det en lingonfest! Liiiiiiiiiiingon! Skyhög syra - på ett sätt jag aldrig träffat på i ett rött vin tidigare. En markerad strävhet i eftersmaken, men jävlar vad gott och häftigt vin. Den smått kaosaktiga alkoholen på 15,5 % märkte jag inte över huvud taget (som första vin på kvällen hade det säkert varit lite tyngre…). 90p. Bästa röda för kvällen, utan tvekan!

2010 Grattamacco, Bolgheri Superiore
Paprika, grönt, kaffe, träigt/stjälkigt. Tanninsträvt, men återhållsamt (ytterligare en ung pjäs). Mycket av allt. Gillade det, men förra vinet gjorde det nog ingen tjänst, och nu började ändå gommen bli lite trött. Vill minnas att folk blev något besvikna efter avslöjandet också. 88p.

---
Nu var det dags att ställa de två starkvinerna mot varandra. Mattias S hade varit förutseende nog att ta mig sig ett referensvin (jag hade sagt att jag skulle ta med ett starkvin (läs: madeira).

NV Leacocks Saint John - Madeira
Russin, aceton, syltigt, fruktigt. Sött, enkelt. Viss intensitet ändå. Hade såklart inte en chans i helvetet med konkurrensen, men det var väldigt värdefullt att ha den vid sidan. Hade stått sig bra i ensamt majestät. 85p.

1989 D’Oliveiras Sercial Reserva - Madeira
Oxiderat, nötigt, apelsinskal, kanel, nougat, lite honung. Friskt och syrligt på tungan, med en fantastiskt trevlig intensitet. En märkbar sötma hjälper till att balansera syran (sötare än jag brukar uppleva Sercialer, måste jag säga). Det är ju bara barnet, men attans så gott. Flaskan hade varit öppen i två veckor, och sedan stått i karaff i över 5 timmar. När den här var nyöppnad tyckte jag att den knappt var drickbar. Så glöm inte att lufta era madeiror rejält när ni ska dricka dem! 92p.

2000 Domaine Maingeon - Cérons
Massiva saffranstoner, botrytis, persika, hav/sälta, apelsinnougat. Dofterna återkommer på tungan. Gott vin, men något “slakt”. Saknar intensitet, saknar syra. Hade aldrig gissat på att det var så gammalt som det är. Plottwisten var att det kostade typ 4-5 EUR för en helflaska. 87p.

Jag uppfattade det som att nästa alla tyckte 1989an var WOTN. Alltid kul att sprida lyckan som är madeira - gör mig extra glad. Tråkigt och fegt att ha sitt eget vin som WOTN dock, så jag måste säga 1996 Henriot! En mycket bra onsdagskväll - tack alla närvarande!

Du var verkligen hård mot våra rödviner! Häng dem högt!

Tack för fina noter och underbar transparens. Precis så vi vill ha det på forumet!

 

[Mattias Schyberg]

Det verkar som att det kan vara den här. Jag tänker nog låta mina ligga minst 5 år till...
http://www.systembolaget.se/dryck/roda-viner/bad-boy-gold-9981501
http://www.cellartracker.com/wine.asp?iWine=1983537

Väldigt stort, intensivt och mastigt vin. Trodde jag befann mig i Napa eller Washington State och att det handlade om en bdx-blandning. Mer år i källaren är nog smart, men det är ett riktigt knakelibrakarvin nu också som landade på 91 pinnar hos mig. Lite opersonligt och internationellt visserligen, men objektivt så levererar det bra.

 

[Magikern]

BIB vinet var kvällens överraskning utan tvekan tror många hade gissat på ett gammalt flaskvin runt 150 kronorssträcket eller dyl. Inga BIB vibbar alls.

1989 D’Oliveiras Sercial Reserv var kvällens vin utan tvekan lite ung men i princip ikoniskt bra i sin stil. 92 poäng i dagsläget

Siepi 2012 var nog kvällens mesta barnarov. Strävt och mintaktigt men vilken potential och intensitet. Har provat äldre årgångar av detta vinet och skulle anta att 3 år till räcker för att det skall bli utmärkt vin. Svårt att sätta poäng idag men 91 poäng och silvermedalj tycker jag nog man kan sätta. Grattamacco tyckte jag nog var värd bronset trots allt. Ungt men potentialen finns där. 91 med ett stort minus.

 

[Pontus]

2006 Fattoria di Fèlsina Berardenga Fontalloro. Jag har följt denna och druckit totalt sex flaskor över åren, nu rök den sista. Fèlsina är en producent att lita på. Har aldrig stött på en korkskada eller annan defekt, och vinerna har alltid levererat. Just årgång 2006 var sällsynt lyckad, med lite mer umpf än vanligt. I glaset kan man skönja en del mognad. Den tidigare rubinröda färgen börjar nu dra mot tegelfärg. Även doften skvallrar om en del mognad, lite multna löv och jordtoner. Annars domineras doften av körsbär och en del örter, kanske dragon. Vinet är någonstans mittemellan medelfylligt och fylligt. Smak av körsbär, plommon och lite sötlakrits. Relativt hög syra. Faten finns där, men stör inte (mig iallafall). Tror inte man ska vänta så hemskt länge till innan man konsumerar. Passar utmärkt till grillat! 91p.

 

[Joakim Staf]

Ytterligare bevis att de små kan producera bra viner. Az Manera från Alba producerar bara ca 35000 flaskor, varav ngr tusen av deras underbara Barbaresco "Rizzi" 2013. Ännu en gång smakade jag en underbar 2013 vintage

 

[Vino fino]

Medan Västsverige pimplar hälsovådligt överlagrad och översvavlad BiB ligger jag i hårdträning i Hufvudstadens solsken inför morgondagens provning chez @Innertällmo Bryggeri. Jag tarmsköljer med Merlot. Denna schizofrena druva som kan uppröra lika mycket som den kan överraska. I alla fall mig.

Croix Thomas ’10 yvas det mycket över bland de s.k. “skribenterna”, och Tour Baladoz ’05 har sina anhängare här på forumet. Den första är öppen, modernt extraherad, fyllig och sötmogen, men har syran från ’10 som räddar föreställningen på slutet. Den andra tar längre tid på sig att öppna upp sig och har svalare blå frukt, grynigare tanniner, och är bättre balanserad.

Avsikten var egentligen att ackompanjera aftonens lamm, men jag kan så här vid tjyvprovningen några timmar innan inte låta bli att slås av att detta par hade varit en väldigt bra jämförelse om jag hade kört en provning inför betalande publik. Här har vi väldigt tydliga skillnader mellan
- två bra årgångar, med 05:ans fortfarande lite snipiga karaktär och icke-linjära utveckling mot 10:ans generösare men inte helt idealiska frukt på högra stranden som drar åt bläckighet, räddad av syran
- två vinfilosofier, ordentligt extrakt och 14,5% kontra lite mer återhållen “naturlig” frukt vid 13,5%, mer malo kontra stramare jordiga toner
- två smakspektrum av samma druva, med varmklimatets söta röda frukt mot sval blå frukt
- sist men inte minst, här ges en hammare att slå i huvudet på amatördrickare eller Råbertdyrkare som tror att “kraft” är lika med översvallande smak i fylliga 14%+ viner, en vanföreställning som kontrasteras mot den sanna kraften hos ett vin, dvs. förmågan att konsekvent hålla en ren, obefläckad ton samtidigt som små smaknyanser spelar komp, den ena efter den andra

Chateau Croix de Thomas 2010: 87 p
Chateau Tour Baladoz 2005: 90 p

 

[Mattias Schyberg]

Medan Västsverige pimplar hälsovådligt överlagrad och översvavlad BiB ligger jag i hårdträning i Hufvudstadens solsken inför morgondagens provning chez @Innertällmo Bryggeri. Jag tarmsköljer med Merlot. Denna schizofrena druva som kan uppröra lika mycket som den kan överraska. I alla fall mig.

Croix Thomas ’10 yvas det mycket över bland de s.k. “skribenterna”, och Tour Baladoz ’05 har sina anhängare här på forumet. Den första är öppen, modernt extraherad, fyllig och sötmogen, men har syran från ’10 som räddar föreställningen på slutet. Den andra tar längre tid på sig att öppna upp sig och har svalare blå frukt, grynigare tanniner, och är bättre balanserad.

Avsikten var egentligen att ackompanjera aftonens lamm, men jag kan så här vid tjyvprovningen några timmar innan inte låta bli att slås av att detta par hade varit en väldigt bra jämförelse om jag hade kört en provning inför betalande publik. Här har vi väldigt tydliga skillnader mellan
- två bra årgångar, med 05:ans fortfarande lite snipiga karaktär och icke-linjära utveckling mot 10:ans generösare men inte helt idealiska frukt på högra stranden som drar åt bläckighet, räddad av syran
- två vinfilosofier, ordentligt extrakt och 14,5% kontra lite mer återhållen “naturlig” frukt vid 13,5%, mer malo kontra stramare jordiga toner
- två smakspektrum av samma druva, med varmklimatets söta röda frukt mot sval blå frukt
- sist men inte minst, här ges en hammare att slå i huvudet på amatördrickare eller Råbertdyrkare som tror att “kraft” är lika med översvallande smak i fylliga 14%+ viner, en vanföreställning som kontrasteras mot den sanna kraften hos ett vin, dvs. förmågan att konsekvent hålla en ren, obefläckad ton samtidigt som små smaknyanser spelar komp, den ena efter den andra

Chateau Croix de Thomas 2010: 87 p
Chateau Tour Baladoz 2005: 90 p

Visa bifogad bild 6526

En skillnad som du inte tar upp i din jämförelse som jag tycker är ganska relevant är att det ena vinet kostar mer än dubbelt så mycket och har fått mer tid för mognadskomplexitet men får trots detta enbart tre ynka pinnar bättre omdöme.

Råååbertvinet verkar helt enkelt ha fått en rejäl parkerbehandling betygsmässigt. Jag menar, en enkel och billig bdx för 129 pix som levererar i nivå med en mer erkänd bdx från en toppårgång låter nästan som ett FYND av stora mått!

 

[Gurto]

enbart tre ynka pinnar bättre omdöme.

Är tre pinnar verkligen "ynka"? För mig är skillnaden mellan 87 och 90p väldigt stor.

 

[Mattias Schyberg]

Är tre pinnar verkligen "ynka"? För mig är skillnaden mellan 87 och 90p väldigt stor.

Nä, den är stor, men det är skillnaden i pris också. En bdx för strax över hundralappen som levererar 87p anser jag ändå vara lite av ett fynd medan en bdx från en toppårgång för strax under 300-lappen som fått 90p är ungefär vad man bör förvänta sig. Jag köper din poäng dock och håller med.

 

[Vino fino]

Råååbertvinet verkar helt enkelt ha fått en rejäl parkerbehandling betygsmässigt. Jag menar, en enkel och billig bdx för 129 pix som levererar i nivå med en mer erkänd bdx från en toppårgång låter nästan som ett FYND av stora mått!

'10 är minst lika bra som '05 och bättre på många håll även på högersidan, särskilt hos de producenter som lät bli att parkeurisera sina viner. Prisskillnaden mellan de två är inte så stor om man räknar med lagerhållning och det faktum att Tour Baladoz går att hitta 20% billigare medan Croix Thomas ligger rätt, internationellt. Sen vet jag inte heller om jag skulle kalla Baladoz en mer erkänd Bdx.

Men det spelar ingen roll, för Croix Thomas är inget råååbertvin. Just därför fick den 87p. Riktiga FYND från Bdx är Cru Bourgeois som smakar Cru Classé och kostar 150 spänn och får 90+ av mig. Såna finns det gott om. Dock inte i vår "fackhandel" i Svedala...

 

[Gurto]

Nä, den är stor, men det är skillnaden i pris också. En bdx för strax över hundralappen som levererar 87p anser jag ändå vara lite av ett fynd medan en bdx från en toppårgång för strax under 300-lappen som fått 90p är ungefär vad man bör förvänta sig. Jag köper din poäng dock och håller med.

Och jag håller med om att ett 129kr-vin som levererar en 87p-upplevelse är väldigt bra samt att 90p för ett 300kr-vin är ett rimligt pris kontra upplevelse Dock lätt att falla in i prisvärdesdiskussionen här - ville mest poängtera att så lika i nivå tycks de ändå inte vara då 87 och 90p är ganska stor skillnad.

Fridens liljor

 

[Wintermute]

Även om det här är fel tråd att fördjupa sig i pris/poäng-frågan, vill jag minnas att för de recensenter jag har kollat på (vid ungefär samtidiga bedömningar) brukar det i stort vara så att priset (för populationen, inte individen) är proportionellt mot 1/(100-poängen) med någon exponent (som för RJ var ungefär 2). Med den modellen kan man förvänta sig att ett 90p-vin skall kosta 1,7 gånger så mycket som ett 87p-vin...

 

[Vino fino]

Även om det här är fel tråd att fördjupa sig i pris/poäng-frågan, vill jag minnas att för de recensenter jag har kollat på (vid ungefär samtidiga bedömningar) brukar det i stort vara så att priset (för populationen, inte individen) är proportionellt mot 1/(100-poängen) med någon exponent (som för RJ var ungefär 2). Med den modellen kan man förvänta sig att ett 90p-vin skall kosta 1,7 gånger så mycket som ett 87p-vin...

Intressant. Kan man anta att kurvan ökar efter 90 poäng? Om jag förstått din modell rätt skulle skillnaden mellan 90 och 100 poäng i reda pengar vara en faktor på 6,2. Men det låter billigt...

 

[Patrik Sellin]

Intressant. Kan man anta att kurvan ökar efter 90 poäng? Om jag förstått din modell rätt skulle skillnaden mellan 90 och 100 poäng i reda pengar vara en faktor på 6,2. Men det låter billigt...

Prova att justera exponenten något - 1,7 mellan 87 och 90 verkar också i vara minsta laget - i alla fall som medelvärde.
Och det skiter sig väl fullständigt i intervallet 65 - 85 poäng?

 

[Wintermute]

Intressant. Kan man anta att kurvan ökar efter 90 poäng? Om jag förstått din modell rätt skulle skillnaden mellan 90 och 100 poäng i reda pengar vara en faktor på 6,2. Men det låter billigt...

Enligt den modellen är 100 ("Det perfekta vinet") oändligt dyrt. 99p är fyra gånger så dyrt som 98p och 100 gånger så dyrt som 90p.