Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Rexel]

Lite fantomenvin ikväll (min frus namn på denna lite mytomspunna producent)
2008 Lorenzo Accomasso Riserva Rocche
Visa bifogad bild 6786
Ett riktigt doftvin, precis som 2007. Lite mer stängd i både doft och smak mot 2007, men har bara haft det i glaset 15 minuter och får återkomma lite senare under kvällen.
Just nu mogna röda bär, lakrits, kanel, läder, tobak, lite sötma....grym näsa.
Torra tanniner åt det kraftigare hållet, känns först lätt i munnen, sen lite het, men inget som stör mig.
Finns körsbär, röda bär, lakrits, tobak och en lång eftersmak(tog en sipp för 3-4 minuter sedan och känner fortfarande smaker i munnen ) men känns lite stängd. Ska bli kul att följa under kvällen.
Lite svårbedömd, men för varje sipp så växer det och vet inte riktigt var detta slutar i poängskalan, men just nu inte under 94-95 pinnar.....grymt vin

Helt plötsligt öppnade vinet upp som en blomma och "mjukande" lite, liksom skiftar hela tiden Fan vad detta är gott! Vill inte ha någon mat till, vill bara sitta o sippa o njuta
2 kanske 3 pinnar till......eller är det tillfället och det enorma vinsuget och att jag vet vad det är.....skitsamma, detta är nog bland det bästa jag druckit 98 P får det bli

 

[Patrik Sellin]

Bordeaux 2005 mot Rioja 2005 till kvällens grillade sidfläsk:
2005 La Rioja Alta Rioja Gran Reserva 904, klassisk rioja, klart bättre än Viña Bosconia 2004, massor av ek, men snygg ek, hög syra, hyfsat mogen, rosblad, blommig, ett uns av jasmin, jag säger 90p sambon säger 93p (med maten).
2005 Château de Fieuzal, klassisk bordeaux, doft av vinbärsblad, stramt och elegant, smak av blåbär och lingon, vanilj, fat, men tillräckligt med frukt för at balansera, drickfärdig, men med potential, jag säger 91p sambon säger 90p (men hon avskyr cab sav)
904:an och grillat fett fläsk är en magisk kombination (tänk på det till sommarens grilläventyr) - där hänger inte de Fieuzal med - men utan mat (och till grillat nötkött?) är de Fieuzal numret större.

 

[Krisman]

Jakob Jung (Rheingau) Riesling X2 Classic och Erbacher Alte Reben. Två helt olika viner där Classic är ursprungstypisk med den distinkta syran och den där touchen av honung. Alte Reben är betydligt fetare och fylligare. Båda är mycket goda på olika sätt.

 

[Omar Khayyam]

Helt plötsligt öppnade vinet upp som en blomma och "mjukande" lite, liksom skiftar hela tiden Fan vad detta är gott! Vill inte ha någon mat till, vill bara sitta o sippa o njuta
2 kanske 3 pinnar till......eller är det tillfället och det enorma vinsuget och att jag vet vad det är.....skitsamma, detta är nog bland det bästa jag druckit 98 P får det bli

Tack för att du delar med dig av högtidsstunden. Låter jäkligt fint.

 

[Daniel A]

Det här med att ha lärt känna lite halvknäppt vinfolk i London är ju rätt fantastiskt ändå. Nedan följer, i kronologisk ordning, ett litet vinäventyr som varade i en sådär 8-9 timmar. Sannolikt lite väl långt för att någon ska orka bry sig, men so be it! Ytterligare en 100p-kväll var det i alla fall.

1984 Domaine Jean-Louis Chave - Hermitage
Lätt tegelfärgad. Asfalt, örtigt, kummin, lingon och tranbär. Medium syra, lena tanniner. Lite trött ändå. Stört bra, men… 91p.

1985 Domaine Jean-Louis Chave - Hermitage
Sacré bleu! Den här stal rampljuset från 84an! Även den här lätt tegelfärgad. Komplext som tusan, något svårflörtad. Jag hittar läder, kummin, lagerblad, oregano, blårbär/slånbär. Det finns mycket mer, men jag saknar referenser för att beskriva det. Syran är väldigt pigg, tanninerna är avrundade och väldigt lena. Det är mycket trevliga lingon och tranbär på tungan, med lite lagerblad i bakgrunden. Eftersmaken är en dröm. Ett vin att komma ihåg, och en ynnest att ha haft nöjet att prova. 94p.

1988 Marc Sorrel - Hermitage
Kraftigt örtig, gammalt läder, svarta vinbär, något sluten. Mer örter, läder och halvtorkade lingon på tungan. Även den här stört elegant. Runt och välpolerat som tusan. Nästan löjligt lättdrucket, med tyvärr en något kort eftersmak. 91p.

1995 Paul Jaboulet, La Chapelle - Hermitage
Märkbart kraftigare än de andra tre! Köttigt, typ salami, tungt örtigt, svag tobak, slåbär och svartpeppar. Det mesta i nosen återkommer på tungan + lite kummin och fänkål. Det är mörkt och tjockt, fortfarande pigga tanniner men syran är inte på topp. Lååååång eftersmak. Ett vin som sjunger på alla sätt och vis, helt klart! 93p.

Min snabba slutsats, efter att aldrig (såvitt jag vet) ha smakat Hermitage tidigare är att Hermitage är sjukt jävla nice.
Onwards!

1989 Antinori Tignanello - Toscana IGT
Wow. Riktigt kraftigt. Svarta vinbär, färska örter, sandelträ, björnbär, nysågad gran (??), uns pennväss. Seriöst fylligt, perfekt balans. En hel del mörk frukt, uppbackat av de färska örterna. Finns definitivt mer här, men jag klarar inte av att sätta namn på det. Helt sjukt bra. 93/94p.

2014 Tissot, Patchwork Chardonnay - Côtes du Jura
Smörade popcorn, vindruvor (eh), generiskt fruktigt. Något enkelt. Mest bara popcorn på tungan. Mnja. 84p.

2013 Gaëlle et Jérôme Meunier - Puligny-Montrachet
Charonfrukt, lychee, allmänt supertropiskt fruktigt, klena citrusskal, vaga fat. Magisk näsa! Smaken lever inte riktigt upp till första intrycket. Frukten är där, men inte lika utpräglad. Gott, men inte lika komplext som den ger sken av. Lite kort i syran dessutom. Fortfarande riktigt bra! 90p

1995 Rossignol Trapet, Petit Chapelle - Gevrey-Chambertin 1er cru
Ledsen. Svaga bär, soltorkad gräsmatta. Viss struktur finns ju där, men näe, ganska dött. Meh! 73p.

2007 Clarendon Hills, Astralis - Clarendon
Så. Jävla. Tjockt. Helt jävla packat med frukt och fat. Tanninerna skriker. För ungt. Nej. Bara nej. Det är sannolikt ett riktigt stort vin, men… Inte nu. Inte än på väldigt länge. 80p.

2007 Lopez de Heredia, Viña Cubillo - Rioja
Kräftspad deluxe, läder, körsbär. Riktigt slankt och elegant. Läder, dill och gamla fat på tungan. InstegsLopez levererar! 87p.

2014 Bodegas Borsao, Tres Picos Garnacha - Campo de Borja
Bläck, körsbär, rått kött, läder, cigarr. Förstår inte riktigt vad som händer i min mun. Typ lufttorkad (osaltad) skinka, definitivt tungt fruktigt. Balanserad syra och tanniner (båda höga, och i behov av tid på rygg). Väldigt drickbart redan dock. 89p.

2004 Ch. Langoa Barton - St. Julien
Blyerts, halm, mörka bär, inte helt öppen. Behagligt sträv, balanserat. På tungan är det piggt, men återigen något sluten. Den som ändå hade tid att vänta… 89p som den är.

2003 Ch. Haut-Batailley - Pauillac
Märklig doft av violpastiller, något kemiskt, körsbär, svarta vinbär, örter i bakgrunden. Balanserat och gott. Fantastisk eftersmak. 90p.

Ungefär vid det här laget har alkoholen började påverka omdömet rätt ordentligt. Jag går med på att testa följande två viner:

2011 Rossignol Trapet - Chambertin Grand Cru
Tungt, köttigt. Det är typ som att köra ansiktet i en svettig schäfer. Vadfan? Kryddigt är det också. Nosen återkommer på många sätt i munnen. Tanninerna är lena, men syran är hög. Ett häftigt vin, men jag förstår inte riktigt vad det är jag dricker. Gott, med reservation. 90p?

2012 Rossignol Trapet - Chambertin Grand Cru
Hårdostkanter som legat och torkat en vecka i köket… “Djuriskt” här också, någon form av bär finns i glaset. Luktar typ umami. Kaossyra, markerade tanniner. Eftersmaken är lång som faaaan. Förstår fortfarande inte! 90p?

Visst inser jag att det här är två riktigt bra och välstrukturerade viner. Men jag har väldigt svårt att ta till mig det! När jag fick se priset så kan jag ju lätt säga att jag gråtit floder om jag stått för kalaset. Vad i hela världen… (inte för att kvällen varit särskilt billig tidigare). Så det var väl lika bra att dra vidare till lite hemtrakter:

2004 Jean Bourdy, Château-Chalon
Ja, jag tar ju banne mig inte en helt flippad vinkväll i London utan en CC!
Stark koncentrerad doft av kryddor, spiskummin, torkad ingefära, nötter (mandel, valnötter), oliver, äpple, citrongräs, lite hav och kanske lite solvarm sandstrand (men det är väldigt fritt fylleassocierat. Sådant som händer). Inte särskilt tydliga oxiderade toner, även om de definitivt finns där. Vansinnigt intensivt i munnen, med mycket av ovannämnda som återkommer på tungna. Ett stort vin. Dracks över flera timmar, och klarade av rumstemperatur riktigt bra. Fungerade dessutom kalasbra till såväl göskinder som kalvköttbullar. 93p.

2008 Domaine des Marnes Blanches, Vin Jaune
Ett referensvin är ju ett måste. Luktar WC-anka (fuck?!), curry, äpple, oxiderat och generiskt nötigt. Hög syra, viss strävhet. Rätt nice (bortsett från ankan), men tappar väl en del i jämförelsen med Bourdy. Slätstruken eftersmak, tyvärr. Får väl bli 89p, men “objektivt” sämsta vin jaune jag smakat.

2014 Scholium Project, Steverjan, Rocky Hill Vineyard - Sonoma Mountain
100% Pinot Gris. Någon form av orange/rosé-aktighet över det hela.
Kraftigt kemiskt - aceton -, behagliga och riktigt tilltalande jordgubbar och smultron. Definitiv tanninnärvaro. Ascoolt! 89p.
Scholium Project känns som någon ett syskon till Pyramid Valley!

Vid det här laget var det dags att sluta dalta och plocka in WOTN!

1912 D’Oliveiras, Verdelho Reserva
Tappad på flaska 2013. Varit öppen sedan slutet av november 2015.
Fyller halva baren med sina magiska aromer. Torkade dadlar, aprikos, kanderad apelsin, lite ingefära, markerad “gammal målarlåda”, vagt nötigt, lite karamell, och allmänt “jordigt”. Typ allt återkommer på tungan, och smak efter smak avlösar varandra på ett helt makalöst sätt. Riktigt långt avslut som sjunger hela vägen ner i strupen. Min referenspunkt för gammal verdelho är D’Oliveiras 1890, och jämfört med den framstår det här som ganska ungt och bråkigt. River verkligen i munnen med sin intensitet. Den tunga chokladefterrätten har inte en chans. Har alltså smakat bättre, men den här typen av vin spelar verkligen i en egen liga. 95p.

Efter det här var det liksom svårt att fortsätta. Det kändes liksom inte riktigt som att det fanns så mycket mer en kväll rimligtvis kunde erbjuda. Men, icke då! Det fick bli ett fyrfaldigt konstigt avslut.

NV Gonzales Byass, Quina Miel, dulce
Enligt utsago: “it has been open forever, and was old and dusty to begin with. The guy in the store in Jerez seriously told me to reconsider when I bought it to the counter.”
Russin, russin, russin, gammal betongkällare, banankartonger, jordgubbssylt, honung, lim. Smakar mest russin och honung, och är rätt gott, faktiskt. Betyg? Nä…

NV Jean Bourdy, MacVin
16,5 %, 2/3 druvmust blandat med marc.
Markerad druvsprit! Dammig heltäckningsmatta, stendamm, jordgubb, gammal kartong, fenol. Otroligt mycket jordgubb och smultron på tungan, och påminner ingenting om doften. Så jävla gott!

NV Jean Bourdy, Galant des Abbesses
16 %. 2/3 druvmust som värmts i en kopparpanna i ett dygt tillsammans med 25 hemliga kryddor (efter recept från 1579…), tillsammans med 1/3 marc.
Luktar ALLA SAKER. Lakrits, anis, fänkål, svagt enbär, nejlika, ingefära, pepparkaka, muskot, jordgubb. Riktigt lent och fint. Vilken grej!
Borde skaka fram ett par lådor och få alla jag känner att välja det här framför glögg!

NV Jean Bourdy, Vieille Fine - Marc de Franche-Comté
Rödlätt färg, tydlig fatlagring. Jävlar i min låda vilken alkoholig doft. Lätt bärigt och alkoholvarmt med lite hav och persikor. Samma smaker i munnen. Bränner fint men är oväntat lent. Stört bra marc!

Och här önskar jag på många sätt att kvällen faktiskt hade tagit slut. Men nog fan blev det ytterligare några glas vin. Noter från dessa är fast i dimman och kommer aldrig träda fram i ljuset. Nästa London-vistelse ser ut att bli i juni. Jag bör nog förbereda mig redan nu…!

 

[LeChat]

Chateau La Cabanne 2009 är lika ljuvlig som tidigare 2009or som jag druckit nyligen. Kanske något för framträdande fat i nuläget om man ska leta minus. Tidigare skeptiska funderingar kring den varma årgången, om hög alkohol osv är som bortblåsta. Detta fick mig att genast beställa några Chateau Prieure Lichine 2009. Älskar Bordeaux!

 

[Mattias Schyberg]

Så är det ju det där med måttliga besvikelser. Vin som levererar tillräckligt bra för att undgå att sågas men som saknar förmåga att bryta igenom intressebarriären och väcka känslor. Har druckit Ata Rangi Pinot Noir flera gånger innan och har alltid gillat det som tusan, men 2013 hamnade tyvärr precis någonstans mitt emellan.

Väldigt sluten arom initialt. Finstämt och elegant med hallon, röda plommon, mörka körsbär, blodapelsin och pors. Lågmälda fat, krut och lite köttighet träder fram med lite luft – mycket luft är att rekommendera utan tvekan – det händer mycket i glaset nämligen. Hög syra och småbitter tanninstruktur. Stjälkigt och väl ungdomligt i dagsläget samt väldigt slankt och aningen snipigt. Saknar lite intensitet, men möjligen är det bara mina smaklökar som kräver mer kraft. Kan ju ha problem att uppskatta riktigt bra Bourgogne också emellanåt.

Jag vill gilla det mer än jag gör just nu och möjligen så kommer det utvecklas till en pärla, men jag är rädd för att jag nog måste stanna strax under 90 och landa det på 89p. Inget direkt negativt att säga mer än att det inte får mitt blod att koka. Kvalitativt, men lite intetsägande just nu.

 

[Larseman]

Så är det ju det där med måttliga besvikelser. Vin som levererar tillräckligt bra för att undgå att sågas men som saknar förmåga att bryta igenom intressebarriären och väcka känslor. Har druckit Ata Rangi Pinot Noir flera gånger innan och har alltid gillat det som tusan, men 2013 hamnade tyvärr precis någonstans mitt emellan.

Väldigt sluten arom initialt. Finstämt och elegant med hallon, röda plommon, mörka körsbär, blodapelsin och pors. Lågmälda fat, krut och lite köttighet träder fram med lite luft – mycket luft är att rekommendera utan tvekan – det händer mycket i glaset nämligen. Hög syra och småbitter tanninstruktur. Stjälkigt och väl ungdomligt i dagsläget samt väldigt slankt och aningen snipigt. Saknar lite intensitet, men möjligen är det bara mina smaklökar som kräver mer kraft. Kan ju ha problem att uppskatta riktigt bra Bourgogne också emellanåt.

Jag vill gilla det mer än jag gör just nu och möjligen så kommer det utvecklas till en pärla, men jag är rädd för att jag nog måste stanna strax under 90 och landa det på 89p. Inget direkt negativt att säga mer än att det inte får mitt blod att koka. Kvalitativt, men lite intetsägande just nu.

Visa bifogad bild 6808

Snygg bild!

 

[chambertin]

Några veckor sedan jag drack dom här skönheterna och -05 har jag skrivit lite kort om redan. Den var dock inte i klass alls med -06 eller 2007 Vigneto Rocchette Riserva. Dom två sistnämnda var lite dött lopp med kanske lite fördel för Rocchette. Båda två har klassisk Barolokänsla från botti-lagring med ngt varmare toner i -07 än i -06. 2006 smakades dagen efter den öppnades men den var helt i linje med hur den upplevdes dagen innan enligt personen som hade med den. Massor med nypon och tjära i framför allt -07 och lite mer ljus körsbärsfrisk frukt i -06 som också har en ngt kraftigare syra i smaken. Båda vinerna har en exemplariskt bra längd och fick göra tjänst till lite lammentrecôte och en rödvinssmörsås vilket dom klarade av galant.

 

[chambertin]

Har noterat alldeles för dåligt av det jag druckit men lite minnesbilder finns det kvar i alla fall.
2014 Errazuriz Wild Ferment Pinot Noir
Öppnar upp väldigt reduktivt och med lite för mkt SO2 så karaffen ställdes åt sidan ett tag vilket gjorde gott. Skön intensitet i doften med mycket vildhallon, lingon, lite malört och svag fatton i bakgrunden. Ganska komplex men framförallt intensiv. Brukar bli besviken på syrorna i många nya världen-Pinoter men icke här där det finns på plats och balanserar den finstämda frukten riktigt bra. löngd och efetrsmak är ju inte riktigt Grand Crû-class dirket men inte alls dåligt. Se upp Nya Zealand !

2013 Zorzal Grand Terror Pinot Noir
Ännu ett exempel i samma riktning som Errazuriz men lite enklare och mindre cylindervolym (dock inte i doftintensitet). Klart bra friskhet och tydliga druvaromer med smultron, hallon och lingon. Lite saftigare och enklare i smakstrukturen så det blir perfekt att kyla några grader och ha i sommar och nästa år.

2013 Bodegas Ponce, Pino
Mörkt och tät som en Syrah i färgen men bjuder först upp i ett doftspektra som anar mer Beaujolais än Hermitage. Bakelit, lakrits, gummi inleder men det kommer mer mörka körsbär, lakrits, fat och grön ung ved senare. Skitkul doft som dessutom kommer och går i olika skepnader med hjälp av luftning. Smaken är ganska tanninstinn ännu så länge men det finns bra med extrakt och kropp som balanserar liksom en bra fruktsyra. Klart ung förstås men det finns kvaliteter i dom här vinerna från Ponce. Clos Lojen är så klart ganska enkel men den piskar ALLA billiga Bojos hela veckan utan problem. Deras P.F (Pie Franco, oympade +100-åriga stockar) är bästa vinet jag hittills smakat därifrån och ytterligare en liten nivå upp från denna Pino. Druvan är Bobal i alla dessa viner för den som undrar.

 

[LeChat]

Ikväll blev det en pastasås på kyckling, lufttorkad skinka, marsalavin, en skvätt grädde och på toppen lite parmesan och svartpeppar. Så enkelt och så gott! Marsalavin gör underverk i en del såser. Till detta borde man ju ta en Barolo men jag har inte druckit Bourgogne på ett tag så istället blev det en 2009 Maranges Le Croix Moines Premier Cru från Camille Giroud. Det är sista flaskan och kanske den bästa. Bourgogne går verkligen igenom en förvandling från ung till att den börjar utveckla mognadstoner. Jag gillar generellt inte ung Bourgogne men när drag av mognad börjar visa sig, då är den älskvärd.

 

[Mattias Schyberg]

Visa bifogad bild 6813
Ikväll blev det en pastasås på kyckling, lufttorkad skinka, marsalavin, en skvätt grädde och på toppen lite parmesan och svartpeppar. Så enkelt och så gott! Marsalavin gör underverk i en del såser. Till detta borde man ju ta en Barolo men jag har inte druckit Bourgogne på ett tag så istället blev det en 2009 Maranges Le Croix Moines Premier Cru från Camille Giroud. Det är sista flaskan och kanske den bästa. Bourgogne går verkligen igenom en förvandling från ung till att den börjar utveckla mognadstoner. Jag gillar generellt inte ung Bourgogne men när drag av mognad börjar visa sig, då är den älskvärd.

Låter härligt!

 

[StefanAkiko]

Det här var riktigt gott!

Men det här var GODARE-SOM-FAN:

Tacknämligt med första klassens service av makalöst goda tilltugg till exceptionella flaskor saké. CHIBA-SAN som driver TORIAEZU i Yokohama blir minst lika glad som hans kunder. Åh vad det går enkelt att trivas där. Denna afton med Hj, gemensam vän med @Mats . Sayonaraparty

 

[Bearman]

Vinet är från 2012 och jag har druckit de flesta årgångarna i närtid. Vinet är som vanligt otroligt bra för de man måste betala. Denna årgång tillhör de bästa jag provat, i varje fall i tillgänglighet. Mer tillgängligt än 2010 och bättre än 2008. Vinet är fruktigt, elegant och balanserad, fylld med mörka och röda bär (svarta vinbär, björnbär och ”lite” hallon). Balanserad syra med mjuka strukturer och söta tanniner, lite vanilj och ek, med ett lite örtigt avslut. Läckert vin om man gillar nya värden cab. Kan även utvecklas med några år i källaren, men dricks bra idag. Ett "vardagsvin" utan att skämmas för sig. 89-90p

Köper nog en låda till, till sommaren grillövningar.. mycket bättre än "svenne" BiB

2012 Wynns Black Label Cabernet Sauvignon

 

[Vino fino]

Vinet är från 2012 och jag har druckit de flesta årgångarna i närtid. Vinet är som vanligt otroligt bra för de man måste betala. Denna årgång tillhör de bästa jag provat, i varje fall i tillgänglighet. Mer tillgängligt än 2010 och bättre än 2008. Vinet är fruktigt, elegant och balanserad, fylld med mörka och röda bär (svarta vinbär, björnbär och ”lite” hallon). Balanserad syra med mjuka strukturer och söta tanniner, lite vanilj och ek, med ett lite örtigt avslut. Läckert vin om man gillar nya värden cab. Kan även utvecklas med några år i källaren, men dricks bra idag. Ett "vardagsvin" utan att skämmas för sig. 89-90p

Köper nog en låda till, till sommaren grillövningar.. mycket bättre än "svenne" BiB

2012 Wynns Black Label Cabernet Sauvignon

Visst är 12:an betydligt tillgängligare än normalt? Tycker det är mycket mindre blyerts, ceder och mindre kärvt. Dessutom en del tydlig röd frukt också. Brukar mest vara svart frukt annars. 08:an tyckte jag inte riktigt höll måttet mot slutet av min ranson. Fortfarande bra vin, men lite besviken.
Inga personalbyten som jag känner till hos Wynns och väldigt uniforma värden över tid om man kollar syra/socker/alkohol/fat. Ändå känns '12 lite som ett stilbrott. Om det nu inte är den svenska importören som säljer fräschare varor än tidigare.

 

[matage]

Chateau Larrivet Haut-Brion Blanc 2006
Hade läst några notiser om att denna redan tappat frukt och var i nedförsbacke men testade den ändå till maten på Punk Royale's popup på MFW igår.

Jäklar i min lilla låda vilket vin!
Nu dracks det mer än provades men jag vill minnas toner av grillad citron, flinta/svag rökighet, hö och en anstrykning av honung/bivax med snyggt integrerade fat.
Kändes nästan "glycerin-fylligt" i munnen i början av varje klunk innan syran bet igenom och lämnade gommen frisk och redo för mer så snart man svalde. Komplext och helt enkelt skitgott! Och givetvis hade jag bara en flaska...

92-93 poäng och en notis om att surfa Winesearcher

 

[Patrik Sellin]

Lite Petite Sirah på Foppiano, bl a 1996 och fatprover på 2015, goda viner, men Petite Sirah är inte någon av mina favoritdruvor - Foppianos Chardonnay var däremot riktigt bra.

 

[Mattias Schyberg]

Visa bifogad bild 6823 Visa bifogad bild 6824
Lite Petite Sirah på Foppiano, bl a 1996 och fatprover på 2015, goda viner, men Petite Sirah är inte någon av mina favoritdruvor - Foppianos Chardonnay var däremot riktigt bra.

En petite sirah från 96 är jäklar i mig inte något man stöter på var dag. Berätta mer!

 

[Krisman]

Lite Petite Sirah på Foppiano, bl a 1996

Kul, drack en Petite Sirah 1985 i somras när min fru fyllde 30. Den var väldigt mogen men fullt drickbar.

 

[Patrik Sellin]

En petite sirah från 96 är jäklar i mig inte något man stöter på var dag. Berätta mer!

Fanns i tasting roomet på Foppiano, skulle tro att det är runt 20 år en petite sirah behöver för att faten ska lugna ner sig. Testade fatprover från samma vin på nya och gamla fat: vinet i de gamla faten smakade fräscht och elegant, medan det från de nya faten hade en "kokt" känsla. De unga viner vi testade kändes lite överfatade, medan 1996 var klart elegantare.