Daniel A
Administratör
Är i London och frossar i etiketter! Med de senaste dagarnas diskussioner om forumets tillgänglighet bör det sägas att följande viner kanske är ”over and beyond” de flestas rimlighetsnivå. För några år sedan hade det varit så för mig också. Men allt eftersom jag klivit djupare ner i vinträsket så har jag blivit alltmer nyfiken på att smaka de stora kultvinerna. Att köpa en hel flaska är i de flesta fall väldigt avlägset, men att betala några hundralappar för ett glas? Lätt värt. Dracks på Hedonism Wines - det är inte hur många cl som helst i varje glas, men jag tycker det är tillräckligt för att ge en ärlig bedömning så länge det går långsamt framåt.
(ursäkta bristen på bilder – tror att hotellets wifi är kopplat till ett 56k-modem…)
2015 by Farr, Chardonnay
Bra frukt, väldigt ”korrekt” och rent. Har en skarp syra (bara barnet, trots allt) och är bra mer elegant än väntat (vet dock inte varför jag väntade mig något annat…). Intensiv, och trots att ungdomligheten är tydlig så är det riktigt gott nu. By Farr fortsätter att imponera, och 4-500 kr per flaska är att betrakta som fynd i jämförelse med resten av vinerna. 92p.
2006 Kongsgaard, Chardonnay The Judge
Otroligt söt doft, med övermogna tropiska frukter, melon och physalis. I kontrast till frukten är det också vagt ”dammigt”, tänk typ en grusväg på sommaren. Annorlunda, helt klart. Lite väntade toner i form av smör och honung finns där också. På tungan är det väldigt torrt enligt konstens alla regler, även om de söta frukttonerna också finns i smaken. De så kallade ”faten” är väl integrerade vid det här laget. Något stramt, men bra tillgängligt, med bra syra i ryggen. Tung känsla över vinet överlag. Fortfarande tydlig ungdomlighet. Väldigt spännande vin! 93p.
2003 SQN, Sublime Isolation
Majoriteten av druvblandningen är chardonnay, följt av marsanne och rousanne. Udda mix?!
Massiv söt frukt med inslag av bildäck (?!), honung och övermogna äpplen. Det är lent och runt i munnen, men saknar tyvärr lite spets. Det har blivit så polerat att det tappat sin karaktär. Sannolikt bättre för kanske fem år sedan. Missförstå mig rätt, det är fortfarande ett väldigt bra vin. Men för pris och etikett? Något av en besvikelse! 90p.
1972 Bouchard, Chambolle-Musigny
Dags för lite rött! Nekrodrickaren i mig tände till direkt på den här!
Uppenbart moget (skräll), lingon, torkade jordgubbar, oregano, vagt svartpepprigt, jord och gamla skinnskor. På tungan är det lätt bärigt och kryddigt. Tanninerna är praktiskt taget borta, men syran är (relativt) markerad. Fullt med liv för en 40-åring! 90-91p.
2005 Vega Sicilia, Unico
Inbjudande doft, gröna toner, läder, tobak, mörka bär. Något återhållsamt i smakerna, det känns som att ungdomens frukt har lämnat det, men mognadstonerna har inte hunnit blomma ut än. Kraftiga tanniner och bra syra. Ett stort vin, helt klart, och på många sätt ett barnarov. Tror att det här kan bli fantastiskt med ett gäng år på rygg. 91-92p.
2009 SQN, This is not an exit, Syrah
GALET intensivt. Tung röd frukt, köttigt, lite rök, en liten vaniljpuff. På tungan är det som väntat ett monster till vin, men precis som Alto Moncayo: när alla reglage är uppskruvade över max blir det balanserat! Syndigt gott, ärligt talat, och ett i sanning stort vin. 95p.
2014 Château d’Yquem
Riskerar ju att bli lynchad för att dricka just det här vinet vid nysläpp… Men fan om det inte är ett sagolikt vin redan nu. Det är ett UNDER av intensitet – här finns båtlaster av alla tänkbara frukter, smått dränkta i en blandning av honung och saffran. Nej, det är inte så komplext som det kommer vara om 20-100 år, men det är obeskrivligt kraftigt. Superfin syra och en eftersmak som varar hela vägen tillbaka till hotellet. Förstår inte riktigt att vindruvor kan åstadkomma något sådant här… 95p.
2003 Château d’Yquem
Drack den här två dagar innan, så hade den färskt i minnet.
Betydligt mer elegant och komplex än 2014 (men samtidigt inte lika magisk). Tropisk frukt, främst aprikos och ananas. Tydliga botrytistoner, honung, saffran. Väldigt klassiskt. Något återhållsam i sin intensitet och känns som att den kanske är i någon form av tunnel (usch, gillar inte det ordet). 92-93p.
(ursäkta bristen på bilder – tror att hotellets wifi är kopplat till ett 56k-modem…)
2015 by Farr, Chardonnay
Bra frukt, väldigt ”korrekt” och rent. Har en skarp syra (bara barnet, trots allt) och är bra mer elegant än väntat (vet dock inte varför jag väntade mig något annat…). Intensiv, och trots att ungdomligheten är tydlig så är det riktigt gott nu. By Farr fortsätter att imponera, och 4-500 kr per flaska är att betrakta som fynd i jämförelse med resten av vinerna. 92p.
2006 Kongsgaard, Chardonnay The Judge
Otroligt söt doft, med övermogna tropiska frukter, melon och physalis. I kontrast till frukten är det också vagt ”dammigt”, tänk typ en grusväg på sommaren. Annorlunda, helt klart. Lite väntade toner i form av smör och honung finns där också. På tungan är det väldigt torrt enligt konstens alla regler, även om de söta frukttonerna också finns i smaken. De så kallade ”faten” är väl integrerade vid det här laget. Något stramt, men bra tillgängligt, med bra syra i ryggen. Tung känsla över vinet överlag. Fortfarande tydlig ungdomlighet. Väldigt spännande vin! 93p.
2003 SQN, Sublime Isolation
Majoriteten av druvblandningen är chardonnay, följt av marsanne och rousanne. Udda mix?!
Massiv söt frukt med inslag av bildäck (?!), honung och övermogna äpplen. Det är lent och runt i munnen, men saknar tyvärr lite spets. Det har blivit så polerat att det tappat sin karaktär. Sannolikt bättre för kanske fem år sedan. Missförstå mig rätt, det är fortfarande ett väldigt bra vin. Men för pris och etikett? Något av en besvikelse! 90p.
1972 Bouchard, Chambolle-Musigny
Dags för lite rött! Nekrodrickaren i mig tände till direkt på den här!
Uppenbart moget (skräll), lingon, torkade jordgubbar, oregano, vagt svartpepprigt, jord och gamla skinnskor. På tungan är det lätt bärigt och kryddigt. Tanninerna är praktiskt taget borta, men syran är (relativt) markerad. Fullt med liv för en 40-åring! 90-91p.
2005 Vega Sicilia, Unico
Inbjudande doft, gröna toner, läder, tobak, mörka bär. Något återhållsamt i smakerna, det känns som att ungdomens frukt har lämnat det, men mognadstonerna har inte hunnit blomma ut än. Kraftiga tanniner och bra syra. Ett stort vin, helt klart, och på många sätt ett barnarov. Tror att det här kan bli fantastiskt med ett gäng år på rygg. 91-92p.
2009 SQN, This is not an exit, Syrah
GALET intensivt. Tung röd frukt, köttigt, lite rök, en liten vaniljpuff. På tungan är det som väntat ett monster till vin, men precis som Alto Moncayo: när alla reglage är uppskruvade över max blir det balanserat! Syndigt gott, ärligt talat, och ett i sanning stort vin. 95p.
2014 Château d’Yquem
Riskerar ju att bli lynchad för att dricka just det här vinet vid nysläpp… Men fan om det inte är ett sagolikt vin redan nu. Det är ett UNDER av intensitet – här finns båtlaster av alla tänkbara frukter, smått dränkta i en blandning av honung och saffran. Nej, det är inte så komplext som det kommer vara om 20-100 år, men det är obeskrivligt kraftigt. Superfin syra och en eftersmak som varar hela vägen tillbaka till hotellet. Förstår inte riktigt att vindruvor kan åstadkomma något sådant här… 95p.
2003 Château d’Yquem
Drack den här två dagar innan, så hade den färskt i minnet.
Betydligt mer elegant och komplex än 2014 (men samtidigt inte lika magisk). Tropisk frukt, främst aprikos och ananas. Tydliga botrytistoner, honung, saffran. Väldigt klassiskt. Något återhållsam i sin intensitet och känns som att den kanske är i någon form av tunnel (usch, gillar inte det ordet). 92-93p.
Last edited:
