Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[StefanAkiko]

Jag gillar bra vin. Ålder är bara en siffra.

- QED. I rest my case

 

[Pontus]

Dags för en avstämning av några lagringsobjekt. Väl medveten om att vinerna har sin bästa tid framför sig öppnades båda flaskorna i god tid.

2010 Noon Reserve Shiraz. Mörk frukt, björnklister, svartpeppar och eukalyptus på nosen. Massiv mörk frukt och mandelmassa i smaken, men syran väger upp till en balanserad nivå. Ett bra vin av hög kvalitet, men långt kvar till toppen om kanske 5-10 år? 92+.

2009 Delas Domaine des Tourettes. Betydligt stramare, örtigare, blodigare och rödfruktigare i doften. Även i munnen är det ett helt annat djur. Stramt till en början, men öppnar snabbt upp med balanserad röd frukt med hög syra, toner av mandelmassa och diverse örter. Sval frukt det varma året till trots. Lite slånbärskänsla i eftersmaken och liiite för mycket ek för min smak. Otroligt gott redan nu, men kommer att bli betydligt bättre. Ett stort vin om 10-20 år? 93++.

 

[Omar Khayyam]

"Problemet" med "Pinot Blanc" från Alsace är att vinet märkligt nog får innehålla äkta Pinot Blanc och Auxerrois i valfria proportioner enligt appellationsbestämmelserna. Är beteckningen bara Pinot (eller Klevener), vilket inte tycks användas så mycket, får det också vara Pinot Gris och vitvinifierad Pinot Noir i blandningen. Jag antar att förklaringen att beteckningen "Pinot d'Alsace" använts sedan gammalt så man bör se även Pinot Blanc som"Pinot d'Alsace Blanc". (Normalt måste det enligt EU-regler vara 85% av en druvsort i ett vin om den anges ensam på etiketten, detta är ett märkligt undantag.)
Som jag minns det finns det aningen mer Auxerrois än äkta Pinot Blanc i Alsace, och Pinot Blanc:en är populär till Crémant d'Alsace p.g.a. högre syranivå. (Man måste titta i den officiella druvstatistiken för hela landet, för Alsace-organisationen CIVA slår ihop siffrorna för PB och Auxerrois för att det inte ska bli så krångligt att förklara varför de har så mycket av en druva som inte får stå på etiketten...) Så i den mesta "Pinot Blanc" bör det vara mer Auxerrois än Pinot Blanc!
Pinot Blanc är mer allmänt fruktig, neutral och har hög syra. Auxerrois är kryddigare och har lägre syra, men är inte så utpräglat kryddig eller oljig som Pinot Gris. Problemet med druvsorten är ofta syranivån, som ofta blir för låg i Alsace. Det är därför den är populär i Luxemburg, där det är svalare. Deras problem är (eller var förr) ofta att vinerna får för hög syra.
I Zind-Humbrechts version är det 65% Auxerrois och 35% Pinot Blanc (se datablad). Kul att syran var bra! Jag gissar att årgången har hjälpt till.
Många producenter talar tyvärr inte om vilka proportioner de använder. Samma sak för Muscat där både Muscat Blanc à Petits Grains (elegantare, mer svårodlad), dito Rosé (mycket ovanlig, så vitt jag vet), och Muscat-Ottonel (mer lättodlad och man kan hävda att det inte är en "äkta" Muscat) är tillåtna. Här har dock Z-H som en av få producenter börjat gå över till att enbart använda Muscat Blanc à Petits Grains, så deras muscater bör vara bättre och elegantare än de flesta andras. Har dock provat för få, och ingen nyligen, för att ha en egen åsikt...
I övrigt håller jag med dig om kvaliteten hos Zind-Humbrecht, som dessutom är generösa med datablad m.m.! Men håll koll på restsötman ("indice"-siffran), särskilt när det gäller Pinot Gris och Gewurztraminer.

Väl skrivet och mycket informativt! Tack.

 

[Omar Khayyam]

Kul mikro-provning av bättre Chenin Blanc från Sydafrika med några goda vänner.
Till detta åt vi först litet rökt skivad lax, en mousse på egengjord hollandaise, vispad grädde och dijonsenap, med vanliga finn crisp till. Sen en fisksoppa med saffran, vitlök, piri-piri, grädde, prosecco (det som fanns hemma att hälla i grytan), blåmusslor, lax, torsk, räkor, potatis, palsternacka, majrova, selleri, fänkål, gul lök. Och på det några ostar. Funkade riktigt bra. Samtliga vinerna var rätt feta, och med rätt mycket frukt och samtidigt helt ok syra. Vinerna blindades för gästerna som samtliga gissade på lyxigare, ekad Bourgogne som tema för vinerna (jag hade bara avslöjat att det var ett gemensamt tema).

Tyvärr var Palladium 2015 från The Sadie Family lätt korkad. Under ytan var det omöjligt att missa att det var ett sjujäkla kvalitetsvin med balans, syra och frukt. Men det fick vi som sagt tyvärr ställa åt sidan.

Mullineux Chenin Blanc Schist 2013 var desto mer öppen för business. Oerhört charmig näsa, med massa gula äpplen, några droppar honung, en halv persika, försiktig fathantering, litet citrus. Rätt fyllig textur men bra balans. Lätt kryddigt slut. Härligt! 93 poäng. Det var relativt stor skillnad mellan denna och de två från 2015 i termer av syra och lätthet.

Radio Lazarus Chenin Blanc 2015 från Alheit Vineyards var faktiskt ännu bättre, ännu litet mer elegant, litet mer syra, litet mindre honung och ekfat, och litet mer citrus och komplexitet (efter ett tag), utan att tappa formen. 95 poäng, men det är möjligen snålt. Från en vingård som för bara några år sen skeppade iväg all frukt till någon anonym bag-in-boxproducent om jag förstått saken rätt.

 

[Niclas]

Håller med @Omar Khayyam att denna PN var riktigt bra och tackar för tipset.
Vill nog bara byta ut malkula emot lite beska på slutet. Inget som stör nämnvärt.

Citerar Mr Khayyam:
Auntsfield Single Vineyard Pinot Noir 2015 229 kr
N: väldigt blommig i doften, röda bär, hallonsorbet och grädde. Björnbär.
M: elegant, bra frukt, litet malkula på slutet, torr, seriös pinot. Lakrits. Bra grejer. 88

Och jag kan inte säga det tillräckligt mycket, TACK FÖR ALL INSPIRATION detta forumets medlemmar ger.

 

[LeChat]

2012 Domaine du Pégaü Châteauneuf-du-Pape Cuvée Réservée

Lite ledighet gör att man kan unna sig en Pegau och ryggbiff ”en sketen tisdag”. Jag har hyllat detta vin sedan första flaskan men när jag fick detta vin vid en bjudning för ett tag sedan, så upplevde jag vinet som motsatsen till de superlativ som jag öst över vinet. Glögg, liköraktig smörja, kokt frukt etc. Jag tänker att det måste ha blivit värmeskadat eller något, men gott var det inte. Men, det är däremot den här flaskan:
Omedelbar njutning! Varm årgång som borde kunna ställa till det men jag tycker att man lyckats med att plocka årgångens positiva karaktär och samtidigt undvika dess nackdelar. Bra sval frukt! Viol! Låg alkohol! Fantastisk komplexitet!

Någon mer än jag som köpte Chateauneuf-bibeln när hypen kring CdnP var som störst?

 

[gece]

2015 Bodegas Frontonio Macabeo Microcosmico. Lite mediumwine en tisdag, 92p från WA för knappa €10. Sätter kanske inte samma poäng men helt pjåkigt är det inte. Rätt mogen lite gulgrön frukt, en dutt honung?, viss fyllighet, bra syra och en viss komplexitet som drar mot diesling.

 

[thunberg]

Någon mer än jag som köpte Chateauneuf-bibeln när hypen kring CdnP var som störst?

Jomenvisst. Kan inte påstå att jag öppnar den speciellt ofta längre.

 

[LarsW]

Hade muggles-vänner över på en spontan påskamiddag med lamm i måndags.
För förstavinet gjorde jag en liten fuling trodde jag och plockade fram ett vin som jag inte kom ihåg när jag köpt men var ett sån bra-för-sitt-pris-vin, en Guigal Cotes du Rhone blanc 2015. Blev faktiskt positivt överraskad, ren frisk frukt och citrus och lite passionsfrukt, trevlig syra. Passade riktigt bra till en sallad på fänkål, oliver och fetaost. 85p

Andravinet är välkänt här på FW: Montirius Vacpueyras Le Clos 2015. Doft med rosor, röd frukt -vinbär snarare än körsbär och något lite oljigt. Smaken var inte riktigt lika fyllig som doften och lite kort i mitten, men gott om vinbär igen, nu blandade med lite syrliga bigarråer, tobak, nyregnad blomjord och medeltunga tanniner. Riktigt gott till en stockkonservativ lammstek kryddad med rosmarin och vitlök samt klyftpotatis med ratatouille. 89p

Till osten efteråt passade jag igen på att bli av med ett "problem", men ett trevligare denna gång.
Mittnacht-Klack Tokay Pinot Gris Vendange Tardive 1996. Kommer inte ihåg när jag köpte denna men misstänker en semester 2002 nere i Europa. Kunde inte hitta den eller lyckas lägga in den i CT så vad gör man... dricker upp den såklart!
Ska jag vara ärlig hade den nog vart bättre för 5-10 år sen men fortfarande trevlig. Melon, aprikos och korinter med en tydlig botrytiston i doften. Smaken var fyllig med samma frukter men saknade en aning syra för att den skulle bli perfekt. Härlig botrytis då! Kanske inte topp-kombo med en Roquefort men det var inte jag som valde osten... 87p.

 

[Tomas Lindblom]

Pegau cote Rhone
Röda ljusa bär
Lakrits
Vanilj
Lite blommighet i doften

I munnen försvinner det lite grann och jag saknar syra. Men avslutet är rent och fint utan att bli för svavlat eller stramt. Lite som lättmjölk ibland kan påminna om vanlig mjölk, fast ändå så saknas det något djup där.

Vinet är enkelt, gjort för att drickas nu, och okomplicerat. Men det är just den här sortens vin som är perfekta att öppna mitt i veckan eller när ointresserade vinvänner vill ha något, och så har man ingen lust att dela en halv flaska av ett toppvin med någon som inte bryr sig

83p, låga poäng trots hyllningar från min sida. Det är ett jättebra vin för pengarna, men levererar inte några stora smaker. Jag kommer ändå köpa fler!

 

[Mouton]

Sonen på besök, han gillar gammalt skit
Idag var äldst bäst.

 

[LeChat]

2012 Château Beau-Séjour Bécot
75 % Merlot, 20% Cabernet Franc och 5% Cabernet Sauvignon

Av de Bordeauxer från 2012 som jag provat tills nu så har de från Saint Emilion varit mest drickfärdiga vilket är föga förvånande. Bordeauxblend med tydlig merlotdominans brukar ju ha den fördelen med sig. Dessutom var de väldigt goda!
Dagens vin är inte riktigt framme än. Känns faktiskt ganska anonym i både doft och smak jämfört med Clos de l'Oratoire och Virginie de Valandraud som jag druckit nyligen.
Jag dubbeldekanterar, vilket gynnar vinet dubbelt ska det visa sig. Det växer till sig, öppnar sig lite mer, samtidigt plockar det fram tanninerna vilket i detta fallet faktiskt bara är positivt. Bra material tror jag men ungt. Blint hade jag nog kunnat tagit det för en super tuscan men efter närmare tre timmars luftning så är man nog ändå mer i St. Emilion.
Ikväll grillar vi, vilket var ett tag sedan. Som väntat så funkar en grillad entrecote alldeles utmärkt. 5 flaskor kvar och dessa får i alla fall ligga 3-4 år till.

 

[KimHartman]

2015 Giuseppe Rinaldi Barbera d'Alba Plenty of rich young fruit here. Cherries, red currants, a little dusty. High acid, low tannin. You could definitely let this rest a year or two more, or just enjoy it now in its youth.

2015 Montirius Le Clos Meaty, spicy, licorice, a bit reductive. Not bad really, but a bit thin and muted. This is not on par with previous vintages – at least not this particular bottle. I was expecting more, especially in the fruit department, but I suspect that it may be a slightly off bottle. Still decent though.

2006 Elio Grasso Ginestra Casa Maté Pop and pour. Initially more oak than I would like, but it blows off with air. A complex Barolo with notes of cherries, violets, menthol, earth, paint, and linseed oil. Feels more evolved than last time around. This is now an integrated wine in which the parts cannot be separated – it all comes together beautifully.

 

[Sörplarn]

Finewines i ACE återkommer

 

[LarsW]

Humelidum... reste över landet för att besöka mina föräldrar i dag. Far bestämde sig för att gräva djupt i källaren till middagen med roliga men lite blandade resultat. Beklagar på förhand för stavningsfel och dålig meningsuppbyggnad men är ganska vinad när jag skriver detta.

Först ut var nog min favvo! Gratien vintage 1990. Doft med toner av citrus, sherry och stekta trattkantareller från sommarstugan. Moussen är diskret men syran förvånansvärt välbehållen, Gratien är som vanligt långlivad! Smaken bjuder på härliga mognadstoner, toffee, nyårs-krut, brynt smör, äppelkart och brödighet. Detta är bra, riktigt j***a bra, bästa skumpan i år!

Förstavinet till killinggrytan: Paul Jaboulet Crozes Hermitage Domaine de Thalabert 2000. Hum... detta hade nog vart bättre för 5+ år sen... Doften lovar mycet, röda bär, rått kött, stall, ek... smaken leverar... hälften och nästan ingen frukt. In i kylen i 30 min och 3-4 grader svalare så är det bättre men har helt klart gått över tiden.

Hoppade alltså på mer nästa vin och det fick jag: Chapoutier Hermitage 1990. Hade allt och mer av vad förra vinet saknade. Mycket körsbär och animaliska toner i doften, frukten är fortfarande efter nästan 30 år sval och elegant. Återigen lite krutdoft, vått hö och antydan av ek. Smaken är fyllig, man kan tro att det är en 2010a i glaset, sval frukt, distinkta men integrerade tanniner och ek, sånt fint välhängt ox-kött, peppar och nån örtkydda... tror det är timjan... med lite mynta... Mumma!

Nu var jag nöjd men det var inte far... han försvann och kom tillbaka med en klar flaska med gult innehåll... "Sauternes" frågade jag, "Ja" svarade han.
Detta var dock en variant av sauternes jag inte ofta träffat på tidigare: Ch Baston-Lamontagne 2004, tydligen ett år då Botrytis inte bet så hårt och det märktes. Mitt kvarvarande intryck av detta vin både på doft och smak var saffran, saffran och SAFFRAN!!! Det var det enda jag kunde känna i doften och den var nästan lika överväldigande i smaken även om man kunde hitta antydningar av botrytis coh lite blodappelsin där... kul vin men ingen typisk sauternes. Ska bli kul att testa i morra igen o se om det har ändrat sig något.

 

[danryd]

Stod länge och velade på bolaget i förorten (Farsta) igår, dels är deras vinutbud väldgt marknadsfokuserat och dels har de slutat sätta tillfälliga släppen ihop, mycket irriterande. Nåväl, till sist blev det en flaska 2012 Col d'Orcia Brunello di Montalcino

Druckit vid nått tidigare tillfälle och det är inte dumt alls. Lite barololik i doften, ganska lätt, körsbär, ganska dammig och lite blommig. Smaken har mer körsbär, lite ceder, lite kakao, behaglig munkänsla. 89-90p

Så nu dyker jag över till shoppingtråden och ber om brunellotips

 

[Petra]

Stod länge och velade på bolaget i förorten (Farsta) igår, dels är deras vinutbud väldgt marknadsfokuserat och dels har de slutat sätta tillfälliga släppen ihop, mycket irriterande. Nåväl, till sist blev det en flaska 2012 Col d'Orcia Brunello di Montalcino
Visa bifogad bild 12902
Druckit vid nått tidigare tillfälle och det är inte dumt alls. Lite barololik i doften, ganska lätt, körsbär, ganska dammig och lite blommig. Smaken har mer körsbär, lite ceder, lite kakao, behaglig munkänsla. 89-90p

Så nu dyker jag över till shoppingtråden och ber om brunellotips

Ja vad är det för otyg att inte sätta småsläppen tillsammans? Var ute efter några småsläppsflaskor och var tvungen att leta runt hela butiken.

 

[Bror]

Så sant, så sant! Gör likadant. Så här års finns det ett par kartonger i garderoben med bättre basviner som väntar på utstationering till obygden. Ett närbesläktat problem är att det också kan finnas en skog av bättre flaskor som inte är drickfärdiga.

Så är det sannerligen för mig också, och jag undrar varför jag köper dessa halvtrista viner som jag egentligen aldrig finner anledning eller lust att dricka, utan istället lägger allt krut på sånt jag faktiskt vill och längtar efter att dricka?
Det blir ju konstigt att ha halvtrista viner jag inte vill dricka utan skall bjuda på till mina ”halvtrista” vänner? Nä, så kan man inte ha det. Halvtrista vänner jar jag inga och i framtiden ska jag fanimej inte ha halvtrista viner heller.

 

[danryd]

Ja vad är det för otyg att inte sätta småsläppen tillsammans? Var ute efter några småsläppsflaskor och var tvungen att leta runt hela butiken.

Jag frågade och visste inte riktigt, något med merköp, kanske, men de hade ölen i småsläpp ihop och på minst ett bolag i Linköping hade de vin ihop med. Dessutom är väl risken att man handlar mer än man tänkt sig större om man måste traska runt butiken flera varv. Bah

Farstabutiken är ett dåligt vinbolag. Mycket 99:- ripasso, ytterst lite 200+... Öl är bra dock. Känns ganska representativt för svenska konsumtionsmönster

 

[Patrik Sellin]

Gårdagens middagsviner (det du missade @Håkan ):
Flight #1:

La Grande Année vann flighten (R.D. min favorit)

Flight #2

Kistler fick flest röster, men min gick till Dubreuil-Fontaine

Flight #3

La Spinetta vinnare, för mig också.

Flight #4

Noval segrade, trots att jag röstade på Suduiraut