Igår dracks det vin hela dagen/kvällen lång!
Flight 1 - champagne
#1 2011 Larmandier-Bernier, Chemins d’Avize
Smör, äpple, lite kaffe, digestive, något rostat och något citrusigt. Något knuten doft, men viss komplexitet tar sig igenom. På tungan är det ganska klassiskt, med äpplen och kex och lite rostade toner. Hög syra, men ändå ganska tillgängligt faktiskt.
90p.
#2 2011 Vincent Charlot, L’or des Basses Ronces, bdb
Vagt kemisk (men blåser bort), något återhållsam. Äppelskal, lime, äpple, nougat, nötter, kärnor, lite växthus och en ganska tydlig ton av druvsprit (tänk, marc). Efter en tid i glaset beter den sig lite som en fino sherry. I munnen är det kraftiga smak, nästan så att jag skulle beskriva det som “fläskigt”. Äppelskal, lime, äpple, nötter och lite av den där druvspriten. Syran är riktigt påtaglig, så det finns lite vassa kanter.
90+p.
En mycket spännande och annorlunda champagne. Hade druvspritstonerna inte varit där hade det varit fantastiskt bra. Efter lite ledtrådande och På Spåret-lek lyckades jag faktiskt gissa på Vincent Charlot.
Två champagner som presterade mycket bra trots den kassa årgången.
Flight 2 - orange
#3 2015 Mas Coutelou, OW1
Mycket mörkt orangefärgat. Apelsinskal, massiva mängder aprikos, persika och rätt smutsigt/stalligt/skitigt. I munnen är det mycket av det vita från blandade citrusfrukter. Angenäm syra, och vagt strävt av skalkontakten (3 månader). Ett ganska okomplicerat men mycket sympatiskt vin.
88p.
Flight 3 - rött
#4 2008 Barranco Oscuro, El Pino Granate
Expressiv doft, med körsbär, tuggummi, svampskog, ljusa bär, lingon, lite blåbär. Mycket lättare i smak än i doften. Några pyttesmå bubblor (efterjäsning på flaska?). Ger ett något vuxensaftigt intryck (läs: lättdrucket), men samtidigt är det ganska strävt och lämnar sandpapperskänsla i munnen. Ett vin som är lite svårt att förstå sig på - det är mycket bra, men det känns inte som att det riktigt vet vad det vill. Några år till hade säkert gjort susen.
89+p.
Jag fick extremt hög igenkänningsfaktor på det här vinet. Men jag lyckades aldrig placera det, och cyklade iväg till Italien i mina gissningar. Med lite ledtrådar hittade jag tillslut hem. Barranco Oscuro är ju en av mina absoluta favoriter, men har aldrig smakat någon pinot noir (!!!) från dem tidigare. Häftigt vin, och galet att det var 10 år gammalt (gissade -14 eller -15).
#5 2017 Te Mata, Gamay Noir
Gummi, bildäck, lakrits, körsbär, röda bär, lite skumbanan. Snäll och tillgänglig, med rödbäriga smaker. Enkelt vin, men har sin charm.
85p.
Trodde på spansk garnacha i lättare stil pga bildäcken.
#6 2015 Comando G., Las Umbrias
Lakrits, mörka bär, röda bär. Hög syra, och kärvt som attan. Lite eldig. Mycket oförlöst. Känns stundtals som att dricka en tegelsten. Väldigt sparsmakade smaknoter som inte alls ger vinet rättvisa. Doften på det här är helt fantastiskt - så jävla rent och snyggt. Kändes något anemiskt i smaken, men det känns som att det ligger ett stort vin under tegelstenen och väntar. Gillade mycket.
92+p.
Mitt vin. Har en flaska till, som jag kommer vänta länge med att öppna. Den var svårgissade, och många var inne på Bourgogne (enda som skavde var eldigheten).
#7 2010 Guigal, Hermitage
Powwah! Tjockt, tungt, mycket expressiv doft. Peppar, chark, järn, plommon, körsbär och lyxiga fat. Mer av samma på tungan. Fortfarande ungt, men har ändå tillräckligt med år på nacken för att vara lite avrundad. Bra balans mellan frukt, begynnande mognad och tanniner. Det är i allra högsta grad bett i fortfarande. Ungefär såhär vill jag ha mina rödviner ifall jag inte kan få dem med 25+ år på nacken!
92p.
Solklar syrah (även om tankarna ett tag gick till shiraz). Gissade att det var en Guigal, antingen Côte-Rôtie eller Hermitage, från 2010.
Vilken lycka det är att spika vin blint!
"Flight" 4 - bonusar
#8 2017 Yetti & the Kokonut, Mt. Savagnin
Årets snyggaste och fulaste etikett samtidigt! Otroligt charmigt och lättdrucket vin. Skrev tyvärr inga noter.
#9 2015 Rafael Lopez Utiel-Requena, Sexto Elemento
Extremt massivt. Någon sade “luktar och smakar migrän”. Ett så fullpackat vin att tanninerna går in i munnen via näsan. Massiva mörka bär, främst björnbär, och mer än så går inte att identifiera i den här nästan trögflytande saken. Hög extraktion, men gjort på ett väldigt läckert sätt. Förvånansvärt o-fatigt. Det påminner om Alto Moncayo och andra maxade producenter - när alla reglage är uppskruvade på max så blir det balans. Lånar
@Skaggs beskrivning: full frontal nudity, som en riktigt snygg blottare. Betyg:
9?+p.
Mitt vin. 100 % bobal från gamla stockar. Smakade det här på en mässa i Köpenhamn för ett och ett halvt år sedan. Drömt om det sedan dess, och nu går det att få tag på (Rosforth & Rosforth). Måste åka in och köpa fler flaskor!
Vi var fem personer, och WOTN-rösterna fördelade sig såhär:
2 röster - 2011 Vincent Charlot
1 röst - 2008 Barranco Oscuro
1 röst - 2015 Comando G
1 röst - 2010 Guigal (min röst)
Efter det blev det lite efterrätt i form av en kokostopp!