Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Trydebull]

2015 Frederic Esmonin Gevrey-Chambertin 1er cru Estournelles-St.-Jacques

Drack ett halvt glas riktigt tråkigt rött till buffémat på eftermiddagen och efter att ha lämnat det och istället druckit en 3,5 Nils Oscar så kom jag hem med ett riktigt sug efter en Bourgogne. Tyvärr var familjen trött och hungrig så det blev en 20-sekunders-raid i källaren och ett snabbt avgjort val med ytterligare en testflaska av en Bourgogne av budgetkaraktär från 15.

Ca tre timmar luft på flaska efter ca tre dl till rödvinsreduceringen till vildandsbröstet.

Färgen är klar som dagen men mörkröd i tonen vilket ger en väldigt elegant, kraftfull och tilltalande syn.

Doften är en verkligt näsvänlig blandning mellan lingon och linoliummatta.

Smaken är kraftfull och elegant på samma gång. Verkligt fyllig för Bourgogne men utan att på något sätt, annat än det som hör till ungdomen, gå ut över den finstilta framtoningen. De klassiska smakerna åt det varmare hållet.

Hur ska man kunna låta 15 ligga i tio+-år?
Jag säger att detta är 92 poäng!

 

[Vingubben]

De senaste dagarna har det varit lite trådar om att bygga upp en vinkällare, samt om Bordeaux. Chateaux Fourcas Dupré från vänstra stranden tycker jag är ett utmärkt val om man har en begränsad budget, men vill följa hur en typiskt Bdx utvecklas med åren. Köp en låda när det är bra årgångar, både -15 och -16, bör klara långlagring, och poppa en om året.

Denna från 2010 dracks i veckan. Mörka bär, viol, blyerts och vanilj. Ordentliga taniner men kanske har den börjat rundas av? Kommer att fortsätta att utvecklas många år till. 89p idag men kan nog ta sig över 90 strecket om ett par, tre år.

 

[Håkan]

Visa bifogad bild 15785
Spanien mot Italien, samma pris samma årgång:
2015 Bodegas AAlto Ribera del Duero AAlto: doft av timotej, hallonbuske, kryddpeppar, asfalt, fänkål, choklad och lavendel. I smaken är det chokladen som dominerar, tänk er att ta alla pralinerna i Alladinasken och moffla dem in i munnen. Här finns också hallon och blåbär, hö, fänkålsfrön, torkad fisk och lavendel. Rejäl syra och koncentrerad frukt.
2015 Podere La Villa Giacomo Colli della Toscana Centrale IGT: Doft av tjära, asfalt, brända däck och björnbär. I smaken finns björnbär, maraschinokörsbär, mörk choklad, beckolja, tjärpastiller, blod och gjutjärnsstekpanna. Fruktbomb av rang, men syran är inte i klass med Aaltos.
Det finns definitivt en hel del likheter mellan de här två: båda har rejäl kraft och är gjorda för att konsumeras unga. Aalto är dock en elegant ballerina, medan Giacomo är en snäll jätte. Båda mycket bra, men Aalto vinner på komplexitet och elegans.

När blev det elegant att moffa in hela Alladinasken på en gång?

 

[Carinasomm]

När blev det elegant att moffa in hela Alladinasken på en gång?

Haha... Ungefär då, när jag eller du (troligtvis elegant) sippar på ett glas Aalto och får den känslan i munnen.
Kanske värt att testa att moffa en hel Alladinask på en gång -bara för att se hur man mår efteråt eller bara för att få en referens till vinet. Alternativt: för att se om man kan göra det på ett elegant sätt utan att kräkas.

 

[Skrutt]

2010 Chante le Merle VV
Slog på stort till mina älskade griljerade tjocka spjäll igår. En anledning var att det talas om tidernas årgång av CdP (2016) och för att bilda mig en uppfattning om huruvida jag ska satsa något på den ville jag prova en annan strong och hyfsat mogen årgång. Jag är ingen övertygad CdP-fantast och tycker ofta att de är för syltiga även om andra skulle kalla dem generösa istället. Till den mat som vinerna är lämpliga för skulle jag hellre välja Bourdeaux i normala fall.

Men visst är detta väldigt njutbart. Blygsam doft men ”munfyllande” (mouthcoating) i smaken utan tillstymmelse till blandsaftig vattnighet. Frukten (skogshallon, cassis, lingon) tuktas av rejäla tanniner som inte är uttorkande (men skulle rimma illa med orientaliska kryddor). Lakrits och mint märks också och en ganska rejäl syra. Bra struktur med hjälp av tanninerna, vilket jag brukar sakna i ringare CdP och CdR.

Så nu när jag har testat en av mitt halvdussin välrenommerade CdP-er från stjärnåret 2010, blir jag inspirerad att satsa på 2016 - inklusive annalkande Deus ex Machina? Nej, ändå inte, jag är nog ingen riktig CdP-drickare utan satsar på bdx-16. Frukten dominerar lite för mkt, i alla fall nu.

92 p. Hade priset stannat på 399 kr som för 2010 hade jag kanske kunnat köpa igen.

 

[Magikern]

Visa bifogad bild 15793
2010 Chante le Merle VV
Slog på stort till mina älskade griljerade tjocka spjäll igår. En anledning var att det talas om tidernas årgång av CdP (2016) och för att bilda mig en uppfattning om huruvida jag ska satsa något på den ville jag prova en annan strong och hyfsat mogen årgång. Jag är ingen övertygad CdP-fantast och tycker ofta att de är för syltiga även om andra skulle kalla dem generösa istället. Till den mat som vinerna är lämpliga för skulle jag hellre välja Bourdeaux i normala fall.

Men visst är detta väldigt njutbart. Blygsam doft men ”munfyllande” (mouthcoating) i smaken utan tillstymmelse till blandsaftig vattnighet. Frukten (skogshallon, cassis, lingon) tuktas av rejäla tanniner som inte är uttorkande (men skulle rimma illa med orientaliska kryddor). Lakrits och mint märks också och en ganska rejäl syra. Bra struktur med hjälp av tanninerna, vilket jag brukar sakna i ringare CdP och CdR.

Så nu när jag har testat en av mitt halvdussin välrenommerade CdP-er från stjärnåret 2010, blir jag inspirerad att satsa på 2016 - inklusive annalkande Deus ex Machina? Nej, ändå inte, jag är nog ingen riktig CdP-drickare utan satsar på bdx-16. Frukten dominerar lite för mkt, i alla fall nu.

92 p. Hade priset stannat på 399 kr som för 2010 hade jag kanske kunnat köpa igen.

Tog med detta vinet på en finewines BYOB för några år sedan. Den serverades dock för kallt. Vid en temperatur på cirka 23 grader tyckte jag att man märkte en tydlig smakförvandling (frukt till örter) i munnen. Denna smakförvandling lyste dock med sin frånvaro vid källartemperatur. Tyckte det var lite spretigt dock men ett smakfyrverkeri utan tvekan.

 

[Tomas Lindblom]

Fel tråd. Skulle ha varit, https://www.finewines.se/threads/champagne-idag-dricker-vi-som-vanligt-skumpa.3673/

Fixat!

 

[LeChat]

2010 Château Bourgneuf

Färgen är tät och härligt mörkröd och ljusnar bara en aning mot kanten. Doften är lika tät den, med Bordeauxkaraktär i kvadrat. Maffigheten gör det svårt att hitta de eleganta dragen i detta vin, men samtidigt är vinet i så bra balans och jag var nog sugen på ett lite mulligare vin så jag klagar inte. Bra, fräscha syror samtidigt som den börjar få små antydningar av multna inslag. Vinet är stort och maskulint men tanninerna har nu mjuknat till en mycket behaglig nivå men utan att förlora greppet som man vill ha till sin blodiga ryggbiff.
Jag har nog druckit 4-5 flaskor av detta vin tidigare men det har aldrig varit bättre än det är nu. Och det känns som att den kan se framtiden an. Många flaskor kvar.....

 

[petterkalle]

1970 Vega Sicilia "Unico"
Man tar fram något speciellt för att fira nytt jobb . En gammal "unico"! Självklart fullt av mognadstoner med läder, tobak och ceder men också med en häpnadsväckande underton av ung söt frukt! Hur kan det ens vara möjligt efter snart 50 år? Påminner om mig själv - gammal men ung i sinnet Det finns även lite stallighet i smaken men inte i doften vilket jag gillar jättemycket. Ett häpnadsväckande vin som verkligen överraskade mig på flera plan. Jädrans så gott! 97p

 

[Elvis]

Flög med Qatar till Australien igår/idag och upptäckte till min glädje att de hade Markus Molitor Haus Klosterberg Beerenauslese 2005 som efterrättsvin. Älskar Beerenauslese och det blev enda vinet jag drack under flygresorna. Väldigt bra.

Försökte charma mig till Krug i business class-baren på andra sträckan men tyvärr utan framgång den här gången. Got my mojo working, but it just won't work on you...

 

[Silex]

Visa bifogad bild 15795
1970 Vega Sicilia "Unico"
Man tar fram något speciellt för att fira nytt jobb . En gammal "unico"! Självklart fullt av mognadstoner med läder, tobak och ceder men också med en häpnadsväckande underton av ung söt frukt! Hur kan det ens vara möjligt efter snart 50 år? Påminner om mig själv - gammal men ung i sinnet Det finns även lite stallighet i smaken men inte i doften vilket jag gillar jättemycket. Ett häpnadsväckande vin som verkligen överraskade mig på flera plan. Jädrans så gott! 97p

Det där vinet representerar ett av mina bästa vinminnen. Jag köpte en flaska när det släpptes någon gång i mitten av 90-talet (!) och minns att jag betalade över 800kr - ett hisnande pris för en flaska vin (i alla fall för en fattig student som jag var då). Men vilket vin det var! Rankar det ännu som en av mina bästa vinupplevelser och blev en ögonöppnare för mig då. Nu har det ju tyvärr dragit iväg lite mer i pris men det rycker lite i fingret varje gång jag ser den till salu på auktion. Grattis till nya jobbet - och bra vinval för att fira!

 

[Trydebull]

Visa bifogad bild 15795
1970 Vega Sicilia "Unico"
Man tar fram något speciellt för att fira nytt jobb . En gammal "unico"! Självklart fullt av mognadstoner med läder, tobak och ceder men också med en häpnadsväckande underton av ung söt frukt! Hur kan det ens vara möjligt efter snart 50 år? Påminner om mig själv - gammal men ung i sinnet Det finns även lite stallighet i smaken men inte i doften vilket jag gillar jättemycket. Ett häpnadsväckande vin som verkligen överraskade mig på flera plan. Jädrans så gott! 97p

Bra Unico med ålder är riktigt dj-kla bra! Jag tror att jag druckit de flesta årgångar som släppts från 70 och framåt och faktum är att de just på det svåra 70-talet slår många av mina favorit Bdx ganska ordentligt - strikt vinkvalitémässigt. Ett riktigt, riktigt bra vin!

Grattis till jobbet!

Det där vinet representerar ett av mina bästa vinminnen. Jag köpte en flaska när det släpptes någon gång i mitten av 90-talet (!) och minns att jag betalade över 800kr - ett hisnande pris för en flaska vin (i alla fall för en fattig student som jag var då). Men vilket vin det var! Rankar det ännu som en av mina bästa vinupplevelser och blev en ögonöppnare för mig då. Nu har det ju tyvärr dragit iväg lite mer i pris men det rycker lite i fingret varje gång jag ser den till salu på auktion. Grattis till nya jobbet - och bra vinval för att fira!

Jag har som student också minnen av att jag tittat på bl a Unico och skakat på huvudet åt dåvarande pris. Nu bleknar nästan priset i jämförelse med många andra "etikettsviner" - och jag har köpt många de senaste fem-tio åren. Ffa när jag kan hitta bra årgångar till bra priser. 90-talare kan man ju börja dricka nu! 20-25 år är ett ganska bra riktmärke för de här tycker jag! Att sedan @petterkalle hittade en 50-åring med den spänsten är kanske bara 1 på 2-till-3 att dra upp ur källaren!

 

[Skrutt]

Visa bifogad bild 15793
2010 Chante le Merle VV
Slog på stort till mina älskade griljerade tjocka spjäll igår. En anledning var att det talas om tidernas årgång av CdP (2016) och för att bilda mig en uppfattning om huruvida jag ska satsa något på den ville jag prova en annan strong och hyfsat mogen årgång. Jag är ingen övertygad CdP-fantast och tycker ofta att de är för syltiga även om andra skulle kalla dem generösa istället. Till den mat som vinerna är lämpliga för skulle jag hellre välja Bourdeaux i normala fall.

Men visst är detta väldigt njutbart. Blygsam doft men ”munfyllande” (mouthcoating) i smaken utan tillstymmelse till blandsaftig vattnighet. Frukten (skogshallon, cassis, lingon) tuktas av rejäla tanniner som inte är uttorkande (men skulle rimma illa med orientaliska kryddor). Lakrits och mint märks också och en ganska rejäl syra. Bra struktur med hjälp av tanninerna, vilket jag brukar sakna i ringare CdP och CdR.

Så nu när jag har testat en av mitt halvdussin välrenommerade CdP-er från stjärnåret 2010, blir jag inspirerad att satsa på 2016 - inklusive annalkande Deus ex Machina? Nej, ändå inte, jag är nog ingen riktig CdP-drickare utan satsar på bdx-16. Frukten dominerar lite för mkt, i alla fall nu.

92 p. Hade priset stannat på 399 kr som för 2010 hade jag kanske kunnat köpa igen.

En klar 93:a andra dagen. Smakerna har smält ihop till ett slags harmonisk enhet av söt och lite mörkare frukt och påtaglig tanninkänsla. Doften är också tydligare, en köttig fikondoft!

 

[Adam Frisch]

Kände till producenten sen tidigare, men köpte faktisk pinoten i Sverige i julas för att bjuda på "bra kalifornier" när vi skulle på middag. Första gången jag testade. Chardonnayn köpte jag här i Kalifornien efter vi kom tillbaks.

Lioco är en intressant producent, för dom använder sig av betongtankar och jäser naturligt. Ingen ek alls, vad jag vet. Vinerna är helt enkelt fantastiska. Deras Lioco Saveria Pinot Noir 2016 är en av dom bästa pinots jag druckit. Kalkiga, klara, rena smaker och väldigt fokuserade på ett lågmält vis. Det här skulle jag kunna dricka varenda dag.

Ingen storkonsument av Chardonnay, men deras Lioco Estero Chardonnay 2017 hade samma, rena fokus me delar frukt som storebror. Köpte den här och den kom med en annan av deras pinots, som jag ej testat. Tänkte spara den till ett bra tillfälle.

Tyvärr är dom inte helt billiga, det måste medges. Pinoterna låg på typ $45 och Charden på $35. Tycker dock dom är väl värda det - har haft mkt värre för dubbla priset. Köp om ni hittar det är mitt tips.

 

[jrick]

@Adam Frisch Tack för rapport. Saveria 2016 finns på Systembolaget för 495 kr och Estero Chardonnay fast i årgång 2015 finns för 349 kr.

 

[chambertin]

Visa bifogad bild 15793
2010 Chante le Merle VV
Slog på stort till mina älskade griljerade tjocka spjäll igår. En anledning var att det talas om tidernas årgång av CdP (2016) och för att bilda mig en uppfattning om huruvida jag ska satsa något på den ville jag prova en annan strong och hyfsat mogen årgång. Jag är ingen övertygad CdP-fantast och tycker ofta att de är för syltiga även om andra skulle kalla dem generösa istället. Till den mat som vinerna är lämpliga för skulle jag hellre välja Bourdeaux i normala fall.

Men visst är detta väldigt njutbart. Blygsam doft men ”munfyllande” (mouthcoating) i smaken utan tillstymmelse till blandsaftig vattnighet. Frukten (skogshallon, cassis, lingon) tuktas av rejäla tanniner som inte är uttorkande (men skulle rimma illa med orientaliska kryddor). Lakrits och mint märks också och en ganska rejäl syra. Bra struktur med hjälp av tanninerna, vilket jag brukar sakna i ringare CdP och CdR.

Så nu när jag har testat en av mitt halvdussin välrenommerade CdP-er från stjärnåret 2010, blir jag inspirerad att satsa på 2016 - inklusive annalkande Deus ex Machina? Nej, ändå inte, jag är nog ingen riktig CdP-drickare utan satsar på bdx-16. Frukten dominerar lite för mkt, i alla fall nu.

92 p. Hade priset stannat på 399 kr som för 2010 hade jag kanske kunnat köpa igen.

Ja syltiga viner var (är?) ju ett problem under en period i C9dP när koncentration och extraktion drev upp höga poäng bland många kritiker och många producenter orkade inte riktigt stå emot och vinerna (framför allt toppcuvéer som knappast hade funnits förr växte fram väldigt snabbt) förändrades mycket under en period från ungefär -03/-05 och framåt.

Köpte själv ganska mkt C9dP från årgångarna mellan -98 och -10 men tyvärr så blev det alltför mkt av specialcuvéer och Vieilles Vignes bland de inköpen. Nu i efterhand när de underbara 07orna börjar att bli perfekt mogna och jag har tröskat igenom ganska många årgångar så inser jag mer och mer att de viner jag uppskattar mest är de "vanliga" Tradition snarare än de supertäta/rika/extraherade och (ofta) Grenache-dominerade specialcuvéerena. V.g årgångarna så är jag däremot helt med på att toppårgångarna såsom -07 och -10 (för att ta dom som jag druckit mest av) är att föredra i alla lägen. Domäner som gett mig mkt njutning är bl.a Bosquet des Papes, Giraud, Paul Autard, Pégau, Janasse (föredrar dock deras Côtes-du-Rhône), Mas de Boislauzon, Chante Cigale (dera VV var dock riktigt bra från -03) och Grand Veneur.
Så mitt råd (kanske även till mig själv som börjar bli sugen igen på lite mer södra Rhône) är att köpa en del C9dP "Tradition" och bättre CdR/Gigondas/Vacqueyras etc från -16 som ju verkar vara en toppenårgång med fin framtid och skippa Deus Ex Machina, Baroche Pure m.fl.

 

[Zingo]

Stoneleigh Chardonnay Latitude 2017. Gyllene färg. Citrus med hint av lime, mogna äpplen, exotiska frukter/ananas och mycket rostat fat. Som vanligt dricker jag det lite väl kallt i början vilket ger en rätt obehaglig bitterhet och syra i eftersmaken, öppnar dock upp lite med stigande temperatur och blir lite mer balanserat och lite nötighet och viskositet/smörighet kryper fram. Medelfylligt men känns ändå lite platt och avmattat och en rätt intetsägande finish.
Dock är ekad Chardonnay inte min grej, vet inte varför jag köper dessa emellanåt då jag blir lika "besikven" varje gång . Lite udda då jag gillar tungt rostade//ekade röda men vita fungerar inte för min del.
2.5-3 / 5 (enbart pga personliga preferenser), säkert bra mycket högre betyg för gemene man och genren totalt.

 

[petterkalle]

Ja syltiga viner var (är?) ju ett problem under en period i C9dP när koncentration och extraktion drev upp höga poäng bland många kritiker och många producenter orkade inte riktigt stå emot och vinerna (framför allt toppcuvéer som knappast hade funnits förr växte fram väldigt snabbt) förändrades mycket under en period från ungefär -03/-05 och framåt.

Köpte själv ganska mkt C9dP från årgångarna mellan -98 och -10 men tyvärr så blev det alltför mkt av specialcuvéer och Vieilles Vignes bland de inköpen. Nu i efterhand när de underbara 07orna börjar att bli perfekt mogna och jag har tröskat igenom ganska många årgångar så inser jag mer och mer att de viner jag uppskattar mest är de "vanliga" Tradition snarare än de supertäta/rika/extraherade och (ofta) Grenache-dominerade specialcuvéerena. V.g årgångarna så är jag däremot helt med på att toppårgångarna såsom -07 och -10 (för att ta dom som jag druckit mest av) är att föredra i alla lägen. Domäner som gett mig mkt njutning är bl.a Bosquet des Papes, Giraud, Paul Autard, Pégau, Janasse (föredrar dock deras Côtes-du-Rhône), Mas de Boislauzon, Chante Cigale (dera VV var dock riktigt bra från -03) och Grand Veneur.
Så mitt råd (kanske även till mig själv som börjar bli sugen igen på lite mer södra Rhône) är att köpa en del C9dP "Tradition" och bättre CdR/Gigondas/Vacqueyras etc från -16 som ju verkar vara en toppenårgång med fin framtid och skippa Deus Ex Machina, Baroche Pure m.fl.

Håller helt med om att 2007 och 2010 från södra Rhone är riktigt bra nu (2010 snart iaf). Det släpps en riktigt bra CdP Tradition från -16 på fredag så det är bara att köpa och lägga på rygg i 3-8 år! Och som du säger köpa bra CdR, Vacqueyras etc för en billigare peng..

 

[Daniel A]

Drack lite vin med @Skaggs igår. Helt klart en av de bättre tisdagarna. Visade sig bli hälften naturvin och hälften väldigt klassiskt, med vinnare i båda läger!

2014 Charles Dufour Champagne Rosé "Le Champ du Clos" Brut Nature
Mycket fin, djupröd färg. Doft av huvudsakligen smutsiga röda bär. På tungan är det fortsatt rödbärigt, med lite jord. Inledningsvis tyckte jag att frukten “gömde” syran, vilket gjorde mig väldigt osäker på ifall det var en champagne eller ej. Ändrades en del med tid, både positivt och negativt. En något skum flaska dock, misstänkt smygdefekt. Hur bra hade det inte varit om den vait på topp? 88p nu.

2015 Milan Nestarec, GinTonic
Helt galet vin. Expressiv och komplext doft av ananasburk (krossad, spadet samt lite metall), färsk ananas, citrusfrukter (yuzu?), hö, litchi/rambutan (ihopblandade i mitt huvud), samt en del andra tropiska frukter jag saknar namn på. I munnen är det mer av samma, med tyngden på den massiva frukten med (färsk) ananas i spetsen. Syran är hög och vass, men väl integrerad. Ett vin som tänjer på gränserna och expanderar konceptet “vitt vin”. Skithäftigt. 93+p, men det känns snålt. Given WOTN.

En liten dikt från baksidesetiketten:

“I am feeling supersonic
Sauvignon blanc
is my Gin&Tonic.”​

2006 Domaine Borgeot, Chassagne-Montrachet 1er Cru Les Chenevottes
Doftbomb - knytnävslag i ansiktet med smör, kaffe, champinjon, chark, skadade äpplen och tomtebloss. Stort! Smakmässigt levde det dock inte upp till doften. Alls. Platt och trist frukt, mest smörigt. Tämligen låg syra och ett inte särskilt angenämt beskt avslut. Håller inte ihop. Doftmässigt ligger det en bit över 90, men smakmässigt är det knappt godkänt. Men det är ju trevligt att sniffa på vin, så 87p får det bli.
Mitt vin, och absolut en chansning (kass årgång, stor premoxrisk, osv). Resten av bordet tyckte betydligt bättre om det här dock, så mitt omdöme framstod som väldigt hårt och orättvist.

1996 Maison Rouget, Chambolle-Musigny 1er Cru Aux Beaux Bruns
Trevligt brunröd i färgen. Mycket sympatisk doft med allt det där som kännetecknar ett bra rödtjut med rimlig ålder: jord, löv, rödbeta, lingon. Och sedan återfinns en del spännande saker som sätter personlig prägel på åldern: alspån, nypon, viol och ett släng av rökt makrill. Smakmässigt levererar det också. Mer röda bär, några mörka bär (blåbär? Björnbär?), jordigt och svaga toner av lakrits (eller kanske anis) och lätt rök. Det är en del spänst i tanninerna fortfarande. Olyckligtvis så är syran betydligt mer framträdande, och munkänslan drar åt det något obalanserade. 91+p.
Mitt vin. Praktiskt taget okänd producent (verkar inte ens finnas längre?), så köpte den på ren chansning baserat på årgång och läge. Bra utdelning!

 

[Adamanko]

Dricker Majella CabSav-15 och Driefontein Syrah-15. Två av nyheterna från fasta från den första december. Båda för en tvåhunking och i ett prissegment som är intressant för mig.
Driefontein från Sydafrika är ganska sluten i början och först får jag bara fat, fat och fat. Så småningom kommer det lite frukt under eken. Björnbär och sura körsbär. Till biff stroganoffen förändras den totalt och helt plötsligt känner jag bara söt härlig frukt. Efter några timmar kommer en klar pepprighet fram och vinet har blivit klart bättre. 86 först men slutar på 88 och med stroganoffen kanske en poäng högre. Tror inte jag köper nån flaska till i brådrasket men kommer producenten med någon annan kan jag tänka mig att hala fram lädret igen.

Majellan är skum. Och jag tror att många här kan gilla den. Grön paprika från en CabSav igen. Parfym/tvål och lim, peppar samt kryddnejlikor. Tycker även att jag får lite glöggvibbar som bara blir starkare under kvällen. Tänk dig glögg med grön paprika och tvål i. I en nylimmad mugg. Med några pepparstänk i. Då har du det här helt oväntade vinet. Tror inte det blir något återköp men ju längre kvällen lider (nåja) desto bättre tycker jag om det. 80-88 - nånstans där. Rosépeppar. Min flickvän tycker det luktar falsk fläder - vad nu det är.