Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Silex

Medlem
Denna vinter har det varit bra tilldelning på chardonnay av hög klass till rimliga priser. Snart dags för en topp-tio-lista känner jag. Till dess en trio till, samtliga köpta genom bolaget.

Jean-Paul & Benoît Droin Chablis 1er cru Montmains 2017 (379 kr)
Jules Desjourneys Pouilly-Vinzelles Les Longeays 2015 (389 kr)
Domaine Génot-Boulanger Puligny-Montrachet Les Nosroyes 2016 (469 kr)

Bourgogne rockar! Det är bara att konstatera att man får mycket för pengarna med denna trio viner som alla har litet olika uttryck även om alla tre hör till den eleganta skolan.

Mest utvecklad är Pouilly-Vinzelles Les Longeays (en av elva lieux-dits i Vinzelles), som också är äldst. Här finns härlig gulfrukt (gula äpplen, gula plommon) och en intensitet som jag gillar och som påminner inte så litet om vin från samma appellation av Domaine Valette.

Betydligt mer elegant och närmast kartig med citrus, gröna äpplen och samma fina lilla komplexitet och beska som när man tuggar på blad av färska gröna örter är Droins fina Montmains från 2017. Den behöver mer tid i källaren helt klart. Hög klass även den.

Génot-Boulangers lieu dit Puligny-Montrachet village Les Nosroyes, från en plätt som ligger nära 1er cru Perrières, blir en fin mittpunkt mellan den spänstigt energiska men litet outvecklade Droin och den generöst fruktiga Desjourneys. Och så en stänk sån där riktigt lyxig chardonnay-parfym. Som jag tänker mig kommer att utvecklas och fördjupas de kommande åren.

Som sagt, bredvid en fet jänkar-chard skulle de alla tre tett sig mer lika men bredvid varandra ser man stora skillnader. Som också känns förklarliga utifrån de tre olika årgångarna och de tre distinkta områdena i Bourgogne.

Alla tre rekommenderas starkt! Men alla tre kommer att må bra av litet källartid. Poängmässigt 94 för Les Nosroyes, 93 för Les Longeays och 92 (i nuläget) för Montmains.

Visa bifogad bild 16595
Drack också en flaska Droin i helgen: Jean-Paul & Benoît Droin Chablis Grand Cru Vaudésir 2011. Ett väldigt trevligt vin som rundats av i kanterna och uppvisar en hyfsad fyllig struktur för att vara chablis. Kanske lite mer ekhantering än vissa andra producenter eller möjligen tecken på årgången. Ändå en bra syra och mineralitet som backar upp. Gott! Gav det 93p.
 

Trydebull

Medlem
Druckit en helvetes massa vin sen sista inlägget....

Hendry Mission 2017: Nåt så ovanligt som en Napa Valley Mission. Dom gjorde bara en tunna av det, så man lär inte se mkt av det. Väldigt reduktiv och återhållen. Nästan sluten. Inget stack ut eller va spretigt. Som om någon talade väldigt lågt och man fick luta sig in för att höra... Men det som sas var bra. Gott och balanserat, fast liksom inlindat i bomull på nåt vis. Intressant. Alltid kul att dricka Mission, eftersom det är lite av en favorit som jag själv gör vin på.

Visa bifogad bild 16601

Ventolera Pinot Noir: Tyvärr kan jag inte hitta året på bilderna, men nog en 2016 eller 2017. Hursomhelst, var precis i Chile på jobb och plockade upp denna i en vinbutik. Frågade efter några riktigt bra lokala pinots, och denna var en av dom försäljaren tog fram ur den "fina" kollektionen. Den var riktigt dyr, runt $100, så förhoppningarna var höga. Tyvärr blev jag riktigt besviken. Flabbig, utan syra i slutet och ingen frukt. Kändes som ett vin som nån hade lagrat riktgt varmt i en baklucka på en bil i några månader. Väldigt synd, för annars var dom chilenska vinerna vi testade mkt bra på resan.

Visa bifogad bild 16602

Vina Gonzalez Bastias Matorral 2017: En betydligt skönare chilenare. Detta är deras Pais-druva (samma som Mission). Har druckit från denna producent tidigare och dom är alltid prisvärda och bra. Inte speciell dyra, skulle tro runt $15. Detta vin var riktgt rökigt och pepprigt. Jag blev förvånad hur "stort" detta Mission kändes. Normalt brukar den druvan spela i lätt- till mellanzonen, men detta var på gränsen till full bodied. Djup färg, också.

Mkt bra och passade fint till en köttmiddag hemma.

Visa bifogad bild 16603 Visa bifogad bild 16604

Clementine Carter Grenache 2016: Tro det eller ej, men detta vin görs av Emilio Estevez ex-fru, Sonja. Hon har specialiserat sig lite på Grenache från Santa Barbara County och har tre olika versioner under sitt Casa Dumetz: Denna Clementine Carter och en till som here Feminist Party. Clementine Carter är rätt dyrt, runt $45 per flarra. Såg det av en händelse i min lokala supermarket och tog hem en flaska bara på kul. Normal sätt är hennes produktion så liten att det inte är nåt man förväntas se i en större butik. Oj, oj oj - sjukt gott. Verkligen en favorit direkt - perfekt balanserat och utan tillstymmelse till det där vanliga Kaliforniska syltandet. Medium-bodied.

Jag blev så förtjust att jag åkte ned och köpte resterande flaskor i affären! Och det fina var att när jag kom, så hade dom precis satt ned priset till $25/flaska, så det blev betydligt billigare också!

Visa bifogad bild 16605

Meinklang Graupert (glömt år): Ett sånt där kultvin inom naturvinsnischen. Producenten är avgudad och folk hänger på låset varje gång det blir release och allt säljs slut. Tyvärr gillade jag det inte alls. Ett orange vin som smakar exakt som en IPA öl från en craft brewery. på pricken, alltså. Kändes som att dricka ett jästigt öl. Oerhörda bittra toner, som jag normal gillar, men här blev det obehagligt. Tyvärr. Gillar producentens filosofi med biodynamiskt och kor som går i vingården, men det här funkade det inte alls för mig.

Visa bifogad bild 16606

Kabaj Amfora Ribolla (glömt år): Ett till kultvin från en kultproducent. Detta vin är dyrt, runt $60 per flaska. Lång 10-månaders skalmaceration gör det till ett djupgult, nästan rött vin. Vad ska jag säga? Inte riktigt min stil. Påminner om Gravners Ribolla ungefär, fast även mer bitter och utan syra. Jag kan förstå att en del tycker om det, men det blir helt enkelt lite för intensivt för mig och inte så njutbart.

Visa bifogad bild 16607 Visa bifogad bild 16608

Koehnen White Wine 2016: Jättegott från denna lilla producent uppe i Santa Rosa. Stod inte hur dom gjort det eller vilka druvor som ingår, men det är uppenbart att vinet spenderat lite tid på sina skal, både vad gäller färg och smak. Oerhört fruktigt och tillgängligt, med den där lilla sköna ofiltrerade naturvinsfunken. Köpte faktiskt ett par flaskor till efter detta, så mycket gillade vi det.

Visa bifogad bild 16609 Visa bifogad bild 16610 Visa bifogad bild 16611

Leth Ried Scheiben Grüne Veltliner 2016: Jättegott österrikist som jag drack på en grekisk restaurang i Miami. Pärontoner, härligt friskt och syrligt. Aldrig hört talas om producenten, och inte druckit så mycket GV heller för den delen, men denna var fin. En intressant druvsort, provar gärna mer. Överhuvudtaget så är österrikiska viner mkt intressanta.

Visa bifogad bild 16612

Bully Hill Verdelet 2014: I min evighetslånga jakt på dom mest sällsynta vindruvssorterna lyckades jag hitta en vinmakare i NY som gjorde vin på denna mkt ovanliga typ. Verdelet är en nordamerikansk korsning eller hybrid mellan en ospecificerad europeisk sort (vitis vinifera) och en eller flera inhemska Amerikanska (vitis lambrusca, rupestris, rotundifolia). Korsningen experimenterades fram av Albert Seibel, i hans försök att skapa resistenta vinrankor (vilket han också lyckades med). Dessa hybrider fanns planterade i Franrike faktisk, men när det blev förbud mot hybrider, så försvann dom. Verdelet kallas också Seibel 9110 efter honom. Nå, så hur smakar vinet då? Ja, lite bisarrt faktiskt. Har lite av det där brända gummidocka/bensinsmaken som många av dom amerikanska ursprungsrankorna har. Om någon nånsin provat torrt Muscadine wine eller Scuppernong som dom gör i södern, så har detta drag av det, fast lite mildare. Inte helt oävet i rätt sammanhang. Man skulle kunna, om man blundade riktigt hårt, nästa säga att det är som ett Riesling som har turboladdats med den där besninsmaken. Kommer inte vinna några priser, men en intressant upplevelse att ha haft. Om ni nånsin får chansen att stöta på nån som gör Verdelet, så var inte rädd för att köpa en flaska.

Visa bifogad bild 16613 Visa bifogad bild 16614

Grymt kul att läsa både dina egna produktionsrapporter, och dina inlägg över producenter och viner som, ännu, inte nått över Atlanten.
Var själv i Cali för ett år sedan och i Florida för en månad sedan och drack väldigt mycket Sh och Grenache - men även Cab. Absolut många stora etiketter (Flera SQN och flera "ättlingar" - både Andremily och Lillian - samt Duckhorn (Som gör riktigt bra vin på i stort alla druvor jag testade) osv osv) men slogs också av att nästan varje gång jag testade en för mig okänd producent - antingen från butik eller på restaurang genom någorlunda vettiga tips - så fick jag en verkligt positiv känsla.

Allt var kanske inte fantastiskt, men mycket var mycket bra!

Kommer i skrivande stund bara på en liten Napa-producent som jag drack två olika Cab från som var riktigt bra - betalade nog ca 80-90 på restaurang per flaska - så det borde betyda att de ligger väl under 50 i handeln. Merus heter producenten - fick intrycket att han har egen liten lott med Cab och lite Sh - men att volymen ligger marginellt ovan där du befinner dig. Men, ibland vill ju gärna producenterna "tona ner" volymer så jag kan ha fått fel information.

Har fått intrycket att du håller dig från Cab - men om du springer på något från dem får du gärna testa - kul att höra vad du tycker i så fall.
 

Adam Frisch

Vinmakare
Har fått intrycket att du håller dig från Cab - men om du springer på något från dem får du gärna testa - kul att höra vad du tycker i så fall.

Nejdå, jag gillar en god Cabbe ibland! Fast dricker väl mest lite lättare typer av röda nuförtiden (känns som det händer ofta när man blir lite äldre), och tack för tips, ska kolla upp Merus!

Bara lite trött på Napa Cab-stilen och att den ofta är lite fast i 90-talet, stilmässigt. Väldigt sällan är dom prisvärda, i min mening. Som ett exempel jag kanske redan nämt (är så glömsk), när jag köper druvor till mitt lilla micro winery så kan man köpa Lodi Cabernet för kanske $1000/ton. En timme bort bilvägen i Napa, kostar samma ton av Cabernet upp till $10000/ton! Priserna på mark och att det gått inflation i ordet Napa, har drivit upp priserna enormt. Och självklart är det skillnader i frukt, men Napa är inte värt 10ggr mer än en Lodi Cabbe i min mening. En sak till; riktigt höga mark- och fruktpriser gör är att det minskar ägarnas aptit för experimentering och andra stilar - nu tvingas dom göra Cabernet i den typiska Napa stilen för att alls kunna få avkastning på sin enorma investering. Man får inte glömma att Napa till största del lever på att sälja stora prestigefyllda Cabernets till folk som vill ha nåt lyxigt och statusrikt att ha på en affärsmiddag.

Men även Napa ändras och man kan känna att det finns en vilja att gå tillbaks litegrann stilmässigt till dom typer av vin som gjordes på 70-talet. Lite mer klassiska, some typ Ridge Vineyards alltid gjort. Men tills dess - dom intressantaste vinerna i USA kommer idag från andra regioner.
 

Adam Frisch

Vinmakare
Om du gillar Lioco kommer du att älska Johns andra (huvudsakliga) projekt som han kör tillsammans med sin hustru Phoebe; Ceritas. Världsklass på både pinot och chard. En av mina favoriter är deras version av chardonnay från Phoebes familjs vingård Porter-Bass. Ligger tekniskt sett i Russian River Valley men i någon avkrok som är mycket svalare. Finfina grejer.

Jag är nu prenumerant på Lioco's viner och har försökt komma in på Ceritas lista och få köpa nåt, men det är omöjligt! Dom är helt fulltecknade. Men verkligen sugen på att testa.
 

Adamanko

Medlem
2016 Yann Chave Crozes-Hermitage faller mig inte i smaken alls. Blod, järn och sura körsbär. Känner 13% alkohol som det var 17. Skarp och sur i munnen. Har jag en dålig dag? Eller är det flaskan? Eller är det vinet? Vem vet. 82 idag. Tur jag bara hade en flaska.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
En fin onsdagsafton kan man ju alltid bege sig in till Restaurant Tani och dricka lite BYOB till tonerna av en god väns underbara livsminnen:
3.jpg


1989 Château Moulin du Cadet, St Emiliion Grand Cru Classé, 92 p
2001 Chateau Mars 3 års ståltanksmognade Koshu, 97 p
2009 Prieuré Saint Jean de Bébian, Korkskadat (ZATAN! Som jäwla wanligt med jäwla korkjäwlar!)

...denna 2001 Chateau Mars Koshu sprang liksom iväg med hela föreställningen. Men, så blir det ibland :)
Läs mer om vad vi tyckte om den här:
https://www.finewines.se/threads/ja...-druvor-pa-stark-frammarsch.4858/#post-142432

Ibland skakas världen om.
Blir mer och mer sällan med vin, men då det händer så blir man desto mer glad!
 

LeChat

Medlem
A35E4FB3-647A-4DAB-B50A-4FE3432B24B5.jpeg

2001 Château Dalem Fronsac


Moget! Gott! Detta är inte alls dumt faktist om man vill få färdig bordeaux i glaset. Söt frukt med fina mognadstoner av mestadels merlot (90% merlot och 10% CF). 2001 var dessutom ett merlotår vill jag minnas.
Mjuka, men närvarande tanniner och behaglig syra skapar bra struktur. Aldrig provat tidigare. Finns att köpa i 3-pack på bolaget.
Grillad entrecote, sparris & bea är klockrent sällskap för denna Dalem.
 

john b

Medlem
Visa bifogad bild 16619
2001 Château Dalem Fronsac


Moget! Gott! Detta är inte alls dumt faktist om man vill få färdig bordeaux i glaset. Söt frukt med fina mognadstoner av mestadels merlot (90% merlot och 10% CF). 2001 var dessutom ett merlotår vill jag minnas.
Mjuka, men närvarande tanniner och behaglig syra skapar bra struktur. Aldrig provat tidigare. Finns att köpa i 3-pack på bolaget.
Grillad entrecote, sparris & bea är klockrent sällskap för denna Dalem.

Kul med tips på (någorlunda iaf...) moget vin. Liten minilåda beställd.
 

Magikern

Medlem
Schäfer-Fröhlich Felseneck Grosses Gewächs 2016

Doft: Dämpad doft av frukt och mineraler. Alsace Riesling blandat med ung Bourgogne kan man kanske säga.
Attack: Mineraler och grapefrukt. Hög syra och lite som en hybrid mellan Riesling och Chardonnay. Detta är ungt och oförlöst.
Mellansmak: Tyvärr infinner inte sig kroppen och intensiteten här heller. Det är ett vin för frankofiler utan tvekan. Det är verkligen torrt och drivet av mineraler, dämpad frukt och kanske lite dieslingtoner. Det är elegant och matvänligt men inte ett kvalitetsvin i mitt tycke.
Eftersmak: Mineraler och syra men medellång och rätt trist

Detta är ett vin jag inte kan se hypen med måste jag erkänna. Det kommer att bli betydligt bättre men mer än 88 poäng kan jag inte ge det i dagsläget. En halvbesvikelse i mitt tycke.
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Schäfer-Fröhlich Felseneck Grosses Gewächs 2016

Doft: Dämpad doft av frukt och mineraler. Alsace Riesling blandat med ung Bourgogne kan man kanske säga.
Attack: Mineraler och grapefrukt. Hög syra och lite som en hybrid mellan Riesling och Chardonnay. Detta är ungt och oförlöst.
Mellansmak: Tyvärr infinner inte sig kroppen och intensiteten här heller. Det är ett vin för frankofiler utan tvekan. Det är verkligen torrt och drivet av mineraler, dämpad frukt och kanske lite dieslingtoner. Det är elegant och matvänligt men inte ett kvalitetsvin i mitt tycke.
Eftersmak: Mineraler och syra men medellång och rätt trist

Detta är ett vin jag inte kan se hypen med måste jag erkänna. Det kommer att bli betydligt bättre men mer än 88 poäng kan jag inte ge det i dagsläget. En halvbesvikelse i mitt tycke.

Intressant! Själv tyckte jag det var fantastiskt. Vinet är inte bara en hybrid utan även en hydra. För varje flaska jag dricker vill jag ha två till i källaren.:D

Håller med om det mesta av din analys utom att det skulle vara trist...
 

n_micke

Medlem
1593 Langhe Rosso 2006 - San Fereolo.
Mnja, jag vet inte vad tyckte riktigt, gott men druckit godare. Ska bli intressant att se hur den står sig idag då.

Rotari Blancs de blancs extra brut 2011
Det var inte så dumt, vet inte om det är sommaren som är i antågande eller vad det är fatt, brukar inte vara mycket för bubbligt. Får nog bli nåt mer bubbel bara bolaget öppnar.
 
Drack också en flaska Droin i helgen: Jean-Paul & Benoît Droin Chablis Grand Cru Vaudésir 2011. Ett väldigt trevligt vin som rundats av i kanterna och uppvisar en hyfsad fyllig struktur för att vara chablis. Kanske lite mer ekhantering än vissa andra producenter eller möjligen tecken på årgången. Ändå en bra syra och mineralitet som backar upp. Gott! Gav det 93p.
Droin verkar ha en del ek på sina bättre vingårdsviner. Men inget som stör i Montmains, jag är i och för sig inte alltför känslig i det avseendet :)

De flesta av producenterna i Chablis (de som har bättre vingårdslägen i alla fall) ger väl en rejäl dos äldre ekfat till sina bättre viner, särskilt grand cruerna. När man är på besök säger de flesta att det är för att dessa viner "klarar av eken bättre" men jag undrar vad som är hönan och ägget, ibland tänker jag att ekhanteringen är avsedd att förstärka ett upplevt stilideal - t ex skriver Droin på sin hemsida om Montmains att det är ett (1er cru) vingårdsläge som ofta beskrivs som "burgundisk" med fetare och rikare frukt och kropp, samtidigt som man då undrar om det inte är så att ekfaten litet används för att förstärka det intrycket.

Kanske, som @vintomas varit inne på i en artikel på sin blogg är det för att många chablis-producenter vill ta upp fajten med de finare kusinerna från Côte d'or, medan de är mer försiktiga med ek på village-nivå - där de också har sina kassakossor som ska serveras till skaldjur och som ren fräsch aperitif.

1er cru från bra producent och/eller någon av de bättre vingårdslägena, kan ofta bli en fin mittpunkt i min enkla erfarenhet, särskilt bättre år, med noggrann vinmakning, lagom med gammal ek, och en prispunkt (300-350 kr) som är hanterbar. Kan ju bli riktigt bra även med ekade grand cru-viner, om fruktmaterialet finns där men kräver då ännu mer lagring och hamnar snarare på minst 600 kr och ibland betydligt mer.

Vilka är dina favoritproducenter i Chablis?
 

Magikern

Medlem
Seven Springs La Source Pinot Noir 2015

Doft: mycket dämpad doft av kokta jordgubbar.
Attack: Här är det solmogen frukt så det förslår. Jordgubbar och hallon huvudsakligen men en irriterande beska infinner sig direkt.
Mellansmak: Lite låg syra men vinet är fylligt och trevligt i munnen. Lite väl solmoget kanske och tveklöst nya världen. Jordgubbar och frukt så det förslår men det känns lite enkelspårigt. Lite som en Bourgogne 2003 från chambolle-musigny (när de var unga).
Eftersmak: Lite småsyrlig beska men rätt lång. Inte så trevlig i mitt tycke dock.

Jag kan sätta 90- på vinet men inte mer än så och jag tror inte det blir så jättebra i framtiden heller. Prislappen är inte kopplad till kvaliteten i mitt tycke.
 

Zingo

Medlem
Château Montus Madiran 2013

Korkar dagen till ära upp min enda 2013, kanske lite för tidigt enligt rekommenderade "CT-spannet" men jag har inget tålamod...
Djupt rödlila färg och rätt påtagliga Cab-dofter. Svarta vinbär, plommon, sötlakrits, ceder, lite rökighet och något "metallisk" jag inte kan sätta ord på.
Hög syra och höga fin-sandiga tanniner. Kroppen känns tunnare än förväntat. Annars rätt så fruktigt vin med mycket ek/fat i smaken. Lite kort i avslutet där tyvärr syran tar över för mycket för min smak.
Ok vin. Hade större förhoppningar då Montus 2015 jag drack tidigare kändes betydligt trevligare.
3.5-4/5.
 

Patrik Sellin

fd Innertällmo Bryggeri
Långfredagsviner:
de pressac muga.jpg

2016 Château de Pressac: extremt matovänligt i dagsläget, med mat sluter sig frukten och alkoholen och dominerar totalt. När vinet får husera ensamt är dock tonen annorlunda: täta plommon, bläck, halm, viol och lakrits. Bra frukt och rejäla tanniner. Relativt försiktigt fatat. Jämfört med andra högra stranden 2016 är det här dock ganska kärvt. Behöver nog ~5 år innan det släpper till.
2014 Bodegas Muga Rioja Selección Especial: klart mer Bordeauxkänsla än de Pressac, trots att det kommer från Spanien och alla druvor är fel. Svarta vinbär, grafit, viol och bläck. Polerad ek, sandelträ, muskot och kanel. Drag av både klassisk och modern Rioja. Jag tyckte att det här var bra på systemets provning och det är minst lika bra nu.
 

Patrik Sellin

fd Innertällmo Bryggeri
Seven Springs La Source Pinot Noir 2015

Doft: mycket dämpad doft av kokta jordgubbar.
Attack: Här är det solmogen frukt så det förslår. Jordgubbar och hallon huvudsakligen men en irriterande beska infinner sig direkt.
Mellansmak: Lite låg syra men vinet är fylligt och trevligt i munnen. Lite väl solmoget kanske och tveklöst nya världen. Jordgubbar och frukt så det förslår men det känns lite enkelspårigt. Lite som en Bourgogne 2003 från chambolle-musigny (när de var unga).
Eftersmak: Lite småsyrlig beska men rätt lång. Inte så trevlig i mitt tycke dock.

Jag kan sätta 90- på vinet men inte mer än så och jag tror inte det blir så jättebra i framtiden heller. Prislappen är inte kopplad till kvaliteten i mitt tycke.
Hade den på en provning i veckan tillsammans med samma vingårdsläge och producent från 2012. Dock en annan ägare. Båda fick flera toppröster, trots tufft motstånd (Shafer och Montelena, bl a). Jag satte min röst på 2012, men det var jämt skägg. Tycker nog att båda ligger i 93-95, men jag gillar Oregon--inot.
IMG_20190415_201254.jpg
 
Toppen