2005 Guigal La Landonne. Lite sluten i doften initialt, vaknar till efter en kvart i glaset. Årets sniff med mörk frukt, läder, cigarrlåda, råtobak, sötlakrits, aska, blod och mandelmassa. Smaken är intensiv med fantastiskt fin frukt och har inslag av råtobak, örter och mandelmassa. Rejält bett i de finkorniga tanninerna. Hög syra balanserar upp all kraft i frukten och känslan när man dricker en klunk går från typ total fruktbomb till slankt och svalt. Grymt vin! 99p.
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
2005 Guigal La Landonne. Lite sluten i doften initialt, vaknar till efter en kvart i glaset. Årets sniff med mörk frukt, läder, cigarrlåda, råtobak, sötlakrits, aska, blod och mandelmassa. Smaken är intensiv med fantastiskt fin frukt och har inslag av råtobak, örter och mandelmassa. Rejält bett i de finkorniga tanninerna. Hög syra balanserar upp all kraft i frukten och känslan när man dricker en klunk går från typ total fruktbomb till slankt och svalt. Grymt vin! 99p.
Mina Vinare
Medlem
2005 Clos Fourtet, Saint-Émilion - 1er Grand Cru Classé har en ganska mörk tegelröd färg. Doften är väldigt utvecklad och mogen med massor av våta löv, höstskog, piptobak och muggig källare med rotfrukter. Svamp, såsom tryffel och även lite kaffesump med antydan till choklad och lakritsrot. Mest sekundära aromer och ingen direkt frukt. Viss örtighet mot slutet. Utvecklad men samtidig en känsla av trötthet.
Smaken är mer livlig med mörka bär och choklad samt fruktkaka. Bigarråer och svartvinbär samt aningen tranbär med lite mörkrostad och bitter choklad. Kaffe och tydliga tanniner med ett stramt och beskt avslut. Garvsyra och ett lite ogint avslut blir det dominerande intrycket. Inte min kopp av te (89p).
Måste erkänna att detta blev en ganska stor besvikelse även om allt är korrekt. Det som förvånar mig mest är att det känns så väldigt utvecklat och närmast gammalt. Vill inte tro att det är en dålig flaska. Har haft den i eget förvar sedan inköpet 2008 (via SB).
Skulle kunna jämföra med mina 2005or från södra Rhône och även om många av dem är tanninstinna och lite tråkiga så känns dom yngre och livligare än det här. Märkligt och lite oväntat. Drack den som ung och var inte så imponerad då heller. Parker var mer övertygad med sina 98 poäng när det begav sig men det känns som en utopi idag. Tror inte heller att det kommer att ske underverk med ytterligare lagring.
2010 Forman, Napa Valley - Cabernet Sauvignon har en mörk och närmast blodröd färg. Doften är stor och fruktig med massor av Crème de cassis och körsbär. En lätt pikant grönhet av paprika och gräs. En friskhet av mentol som ger ett svalt och elegant intryck. Örter samt en kryddighet åt det orientaliska hållet till. Espresso och mörk choklad på slutet. Elegant men också kraftfullt.
Smaken är ren och koncentrerad med krämighet. Körsbär, Crème de cassis och lite blåbär. Ganska stram men ändå rund och tillgänglig. Bra balans mellan syra och tanniner samt en lång och elegant eftersmak. Hur gott som helst – klassiskt vin (96p).
Även detta ett 98 poängsvin från the WA men då det begav sig var det Antonio Galloni som skötte Kalifornien. Tror jag har skrivit det förut men Galloni satte verkligen årgången när det begav sig och idag tycker jag att 2010 i Napa Valley är ruskigt bra. Perfekt balans mellan frukt, kraft och elegans. Ingen brådska att dricka detta även om det smakar finfint redan nu. Forman måste vara ett av de säkraste korten att köpa men också bland det mest prisvärda i hela Napa Valley.
Bäst idag var ändå 2-1 segern – och att Wernbloom blev utvisad (honom borde dom porta och skicka till korpen för evigt).
Mina Vinare
Medlem
Har tyvärr inga La, la, la viner i källaren och bara provat dem ett fåtal gånger men oavsett vilket av lägena eller årgångarna så har det alltid smakat magiskt bra. Vet inte vad det är eller vad dom gör - men gott blir det! Kul att få ta del av upplevelsen.
Deek
Medlem
jrick
Medlem
Jag tror väldigt få skulle sätta 93 poäng på någon Langhe Nebbiolo från PdB eller knappt över huvud taget men Greg Sherwood gillar att hylla när han skriver. Han skriver också nästan bara om sydafrikanska viner. Men om du är nyfiken på PdB Langhe Nebbiolo 2017 så säger systembolagets hemsida att det finns att beställa fortfarande.
Alltså 2017 är ingen katastrof säkerligen men det är inte en 2016. Kolla @attorneysomm på instagram om du har det - han jämförde igår en Gaja Barbaresco 2017 (2000 kr cirka) med en Produttori del Barbaresco Barbaresco 2016 (300 kr cirka) som referensvin för att se hur 2017 står sig, eftersom han tyckte det lät konstigt att Gaja 2017 fått nästan lika höga poäng som 2016. Vill inte förstöra spänningen och berätta hur det gick.
buteljen
Medlem
1990 Château Lynch-Bages
Fredagslunch på stamhaket. Återigen en fantastisk flaska som verkligen visar storheten med lagrad Bordeaux. Likadan tastingnot som jag skrev för några veckor sedan. Tertiära noter, layered, välstrukturerad, fantastisk energi, lång härlig finish. Typ 96-97 p. Love it!
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Blir mycket positivt avundsjuk på denna delade upplevelse. Gjorde du yoga?
Last edited:
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Mognad Barolo och Barbaresco är svårt att få för mycket av enligt mina erfarenheter. Deras "klassiska" stil står sig länge på platån och levererar oerhörda upplevelser under bättre årgångar och korkar.Visa bifogad bild 22754
Jag har väldigt lite Barolo i min källare och kommer att fortsätta ha det så. Tycker det finns oerhört mycket annat att dricka i vinvärlden än dessa bestar
Köp några bra och förbered dig på storslagen njutning
och någon onödigt dyra vaskning
Last edited:
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Fredagsmys på Pecorella. Öppnade tvenne flaskor hemmavid och hustrun valde blint:
1996 La Dame de Montrose, 87p
Grym och stor näsa med Bdxjord, gnutta brett och kristallklara röda bär.
I munnen är detta dock Plain Jane vinifierad. Polerad så pass att ingenting av personlighet återstår. Bra syra, ett litet valpbett av tanniner bra längd. Skriker Bdx med jordigheten. Kristallklara röda bär också på paletten. Men, det blir aldrig riktigt skoj...
På CT skriker många att det är dött och har trillat utför ättestupan. Det är dock inte sant. Finns många års liv kvar, även om det knappast kommer utvecklas till ett spännande vin innan det når stadiet "avancerat".
Kvar hemma, lämnade vi valpen och en flaska:
2010 Château Haut Batailley, 92 p
Imponerade inte det minsta efter 1 tim i karaffen: mest bara en fläskig fruktknu**are där struktur, tanniner och personlighet döljs bakom lager på lager av Swullos kusin Bärtram från CdP. En viktig anledning till varför jag sällan dricker ungt. Visst är det gott, men in till döden enahanda och generiskt. Visst är det en viss variation i banjobaserad jodelmusik också, men...
Dag 2 är det här ett vin att buga för. Fruktslöjan har mojnat och fram stiger ett svartrött vin som levererar en dovt mullrande näsmatta av örtkryddor, lakrits, Bdxjord och "vuxenfrukt".
I munnen är det fortfarande ett ungt fruktbaserat vin, men syrorna har klivit fram med en lätt beska och tar ogenerat för sig medan syrorna skär genom maten. Tanninerna syns nu också tydligt och smälter vackert allt det feta på tallriken. Långt, fylligt, vackert och definitivt med framtiden för sig. Gott som själva Den!
Ett fynd för 425 kr!
Kommer köpa fler lite senare, om en 10 år eller så.
1996 La Dame de Montrose, 87p
Grym och stor näsa med Bdxjord, gnutta brett och kristallklara röda bär.
I munnen är detta dock Plain Jane vinifierad. Polerad så pass att ingenting av personlighet återstår. Bra syra, ett litet valpbett av tanniner bra längd. Skriker Bdx med jordigheten. Kristallklara röda bär också på paletten. Men, det blir aldrig riktigt skoj...
På CT skriker många att det är dött och har trillat utför ättestupan. Det är dock inte sant. Finns många års liv kvar, även om det knappast kommer utvecklas till ett spännande vin innan det når stadiet "avancerat".
Kvar hemma, lämnade vi valpen och en flaska:
2010 Château Haut Batailley, 92 p
Imponerade inte det minsta efter 1 tim i karaffen: mest bara en fläskig fruktknu**are där struktur, tanniner och personlighet döljs bakom lager på lager av Swullos kusin Bärtram från CdP. En viktig anledning till varför jag sällan dricker ungt. Visst är det gott, men in till döden enahanda och generiskt. Visst är det en viss variation i banjobaserad jodelmusik också, men...
Dag 2 är det här ett vin att buga för. Fruktslöjan har mojnat och fram stiger ett svartrött vin som levererar en dovt mullrande näsmatta av örtkryddor, lakrits, Bdxjord och "vuxenfrukt".
I munnen är det fortfarande ett ungt fruktbaserat vin, men syrorna har klivit fram med en lätt beska och tar ogenerat för sig medan syrorna skär genom maten. Tanninerna syns nu också tydligt och smälter vackert allt det feta på tallriken. Långt, fylligt, vackert och definitivt med framtiden för sig. Gott som själva Den!
Ett fynd för 425 kr!
Kommer köpa fler lite senare, om en 10 år eller så.
Last edited:
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
En cirka 50-åring.
Bra portvin kan man ju aldrig få för mycket av. Inser att jag (som händer alltför ofta) bara njuter av vin och inte hinner pilla in dem ens i CT. Men, vad har man annars lata lördagar till om inte att fundera kring vin och skriva noter?
1992 Cockburn Porto 20 Year Old Tawny, 92 p
Upon opening, bland. Basically a cheap port without a face.
After some time under cork, it starts unfurling itself beautifully. This note is from 3 months into this bottle's life on my "drink-shelf". The btl is now slightly less than half full and tonight displays its best showing so far.
This is a sweeter style of port than I generally prefer - even if they are the winners when Stilton sits on the table. Given that, this is ticking all the boxes of a a great tawny when some early signs of maturity are showing (age ~50 years):
Nose has same aroma profile as the palate:
Tobacco, ashes, plum compote, flower shop, tulips and a whiff of burnt hair.
This is much more Spring then Autumn.
Long, complex, well built, utterly delicious.
With matured Dutch hardcheeses. Yummmm!
Fylle-Google har översatt både fritt och poetiskt:
Vid öppning, intetsägande. I grund och botten en billig hamn utan ansikte.
Efter en tid under kork börjar den vika sig vackert. Denna anteckning är från 3 månader in i denna flaskas liv på min "dryckhylla". BTL är nu något mindre än halvfullt och ikväll visar sin bästa visning hittills.
Det här är en sötare portstil än jag brukar föredra - även om de är vinnarna när Stilton sitter på bordet. Med tanke på att detta kryssar för alla rutor i en stor ljust när några tidiga tecken på mognad visas (ålder ~ 50 år):
Näsa har samma aromprofil som gommen:
Tobak, aska, plommonkompott, blomsterbutik, tulpaner och en doft av bränt hår.
Det här är mycket mer vår än hösten.
Lång, komplex, välbyggd, helt utsökt.
Med mogna holländska hårdpinnar. Yummmm!
Bra portvin kan man ju aldrig få för mycket av. Inser att jag (som händer alltför ofta) bara njuter av vin och inte hinner pilla in dem ens i CT. Men, vad har man annars lata lördagar till om inte att fundera kring vin och skriva noter?
1992 Cockburn Porto 20 Year Old Tawny, 92 p
Upon opening, bland. Basically a cheap port without a face.
After some time under cork, it starts unfurling itself beautifully. This note is from 3 months into this bottle's life on my "drink-shelf". The btl is now slightly less than half full and tonight displays its best showing so far.
This is a sweeter style of port than I generally prefer - even if they are the winners when Stilton sits on the table. Given that, this is ticking all the boxes of a a great tawny when some early signs of maturity are showing (age ~50 years):
Nose has same aroma profile as the palate:
Tobacco, ashes, plum compote, flower shop, tulips and a whiff of burnt hair.
This is much more Spring then Autumn.
Long, complex, well built, utterly delicious.
With matured Dutch hardcheeses. Yummmm!
Fylle-Google har översatt både fritt och poetiskt:
Vid öppning, intetsägande. I grund och botten en billig hamn utan ansikte.
Efter en tid under kork börjar den vika sig vackert. Denna anteckning är från 3 månader in i denna flaskas liv på min "dryckhylla". BTL är nu något mindre än halvfullt och ikväll visar sin bästa visning hittills.
Det här är en sötare portstil än jag brukar föredra - även om de är vinnarna när Stilton sitter på bordet. Med tanke på att detta kryssar för alla rutor i en stor ljust när några tidiga tecken på mognad visas (ålder ~ 50 år):
Näsa har samma aromprofil som gommen:
Tobak, aska, plommonkompott, blomsterbutik, tulpaner och en doft av bränt hår.
Det här är mycket mer vår än hösten.
Lång, komplex, välbyggd, helt utsökt.
Med mogna holländska hårdpinnar. Yummmm!
Last edited:
Lynch Bages gjorde två helt magiska viner 89 och 90. Har provat bägge många gånger och det är nästan så att 89an är strået vassare. Nog ett av mina absoluta favoritviner.
E. Pira & Figli (Chiara Boschis) Barolo Cannubi 2004. Kände för en Barolo idag och detta var den förmodligen mest öppna jag kunde hitta. Färgen är fortfarande väldigt mörk och skvallrar om att det kanske ändå var i tidigaste laget, men samtidigt har vinet en vacker tegelröd kant som motsäger detta. Doften är helt fantastisk, rosor, nypon, lakrits, pors, svarta söta körsbär, grillat kött och rök. Smaken är inte mycket sämre den, stram med nypon, svarta körsbär, lakrits, oliver med fantastisk längd. Tycker att vinet är i början av sitt liv som moget vin men har många år kvar. En av de bästa 2004or jag provat.
LeChat
Medlem
2012 Château Batailley
Charmerande elegant! Lagom smekande, lagom med bett. Gillar ofta årgångens karaktär. Fast ibland känns det som att toppårgångar enbart har att göra med hur länge vinet kan lagras och utvecklas. Så utifrån den måttstocken har väl 2012 inget att komma med. Men om man istället mäter tidigt njutbar bordeaux i den lättare, elegantare stilen så finns det fulländade exemplar. Kvällens Batailley är en kandidat. I love it!
LeChat
Medlem
Tycker som du!Jag har väldigt lite Barolo i min källare och kommer att fortsätta ha det så. Tycker det finns oerhört mycket annat att dricka i vinvärlden än dessa bestar
Jag är i grunden Piemonteskeptiker men när det levererar som det gjorde idag så är jag helt såld. Dessvärre är det inte så ofta.Tycker som du!
LeChat
Medlem
Precis, jag har exakt samma erfarenhet.
buteljen
Medlem
Aha, tack för input! Då är det ren tur att Grand i Lund har en låda kvar av just 90'an. Funderar på att köpa upp resten av lådan i förskott och dricka efterhand
. Undrar om man kan göra det . Vinet är verkligen magiskt! Skall hålla ögonen öppna för 89'an!
buteljen
Medlem
Barbaresco är ju något annat än de här torra, tanninstinna Barolovinerna från de bra lägena. Korkade upp en 2016 Gaja Barbaresco ikväll till pizza. Det känns som ett helt annat djur och går att dricka utan problem med njutning idag. Jättegott, elegant, körsbärsrött, lagom mycket tanniner, lång slank eftersmak. Men 1600 kr för detta idag känns oerhört, oerhört överprisat . Nåväl .. pengarna skall rulla. Men vad händer med detta vin om 10-20 år? Kommer komplexiteten att dyka upp? Och på vilket sätt? Enligt Galloni (96p) så kan man dricka detta fram til 2041!!
. Nåväl .. pengarna skall rulla. Men vad händer med detta vin om 10-20 år? Kommer komplexiteten att dyka upp? Och på vilket sätt? Enligt Galloni (96p) så kan man dricka detta fram til 2041!!
Last edited:
Har inte särskilt stor erfarenhet av bordeaux men har tyckt samma sak länge utan att blivit motbevisad. 2005 och i viss mån 2010 har inte imponerat på mig annat än när det gäller tanninerna. Har själv njutit betydligt mer av 04,06,07,08 och 12. Hoppas det fortsätter så för det gör inköpen betydligt billigare.
LeChat
Medlem
Har lite blandade upplevelser av 2005 men tror (hoppas) att de som hittills inte levererat bara behöver lite mer tid. 2010 har jag däremot bara positiva upplevelser av. Oftast kraftiga, tanninrika viner med bra koncentration men där en del kan behöva ligga på rygg ett tag. (Blev nu lite tveksam till uttrycket ”ligga på rygg”, kanske kan feltolkas, men chansar)Har inte särskilt stor erfarenhet av bordeaux men har tyckt samma sak länge utan att blivit motbevisad. 2005 och i viss mån 2010 har inte imponerat på mig annat än när det gäller tanninerna. Har själv njutit betydligt mer av 04,06,07,08 och 12. Hoppas det fortsätter så för det gör inköpen betydligt billigare.