Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Mina Vinare]

2007 Clos du Mont-Olivet, Châteauneuf-du-Pape ”La Cuvée du Papet” har en förhållandevis mörk och djupröd färg. Doften är väldigt öppen och direkt med tydlig kirsch och nästan hallonsylt med aprikoskräm. Blommig och parfymerad doft med massor av association till Provence så som lavendel och garrigue. Också en närmst sval mineralitet. Riktigt läcker och förförande. Kolaremmar och den klassiskt våta disktrasan. Härligt och helt perfekt!

Smaken är ren och örtig med en kryddighet som av grillad pepparstek med rosmarin och sälta. Ganska kompakt munkänsla med en frukt som drar lite lätt åt det torkade hållet till. Saltlakrits, violpastill och ganska påtagliga tanniner. Gott och utvecklat vin som är väldigt inställsamt (95p).

En aning utvecklad men det blir aldrig tungt eller klumpigt. Än så länge hänger det ihop men det har nått en mognadsnivå där frukten övergått till mer marmeladiga toner. Minns inte exakt när det begav sig senast men minns däremot att det då var en lite annan upplevelse med ännu mera Provensalska drag och mindre kompakt frukt. Kommer nog att hålla länge men var nog bättre för ett par år sedan.

 

[The Wall]

2019 Roagna Dolcetto d’Alba

Direkt från flaskan ner i Gabriel Gold, vi hade inte tid att vänta. Skulle det här bli en lika vresig tillställning som andra tidigare försök månntro?

I näsan känner vi tydliga körsbärskärnor, eller snarare moreller kombinerat med lite beska och eldighet sina 12,5 modesta procent till trots. Finns även lite bränt eneträ och ugnsbakad pinjekotte med i bakgrunden samt aningen rökig ton och några örter som påminner om södra Rhône. Fin doft helt klart.

I munnen då? Jo, här kommer beskan igen tillsammans med lite bränt eneträ och en inte alltför påtaglig syra. I eftersmaken dyker den lätt rökiga tonen upp igen kombinerat med en varierande del mandelmassa. Om man gör en fluorsköljning med vinet känns mandelmassan tydligt, sväljer man direkt blir den inte alls lika påtaglig och istället blir det nyskalad potatis i eftersmaken istället. Intressant nog blir även syrorna mer närvarande i munnen efter en fluorbehandling och till och med tanniner tittar lite oväntat fram.

Sammantaget känns vinet fortfarande väldigt ungt, men inte alls lika vresigt som många andra unga dolcetto kan vara. Kanske mer harmonisk än bråkig, även om det inte var någon silkeslen upplevelse? Det var onekligen ett lyckokast och den vanliga slutsatsen blir ”jag skulle köpt flera flaskor”, särskilt eftersom priset var 130 DKK per flaska hos Atomwine plus fraktkostnad på 160 DKK för de tre flaskorna. Jag har för mig att frakten är densamma upp till sex flaskor så det var lite dumt att inte köpa flera.

Helt klart den klantiges val när man gillar att betala frakt.

 

[The Wall]

2017 Pio Cesare Langhe nebbiolo

Efter lite klantigheter missade jag att ta noter dag 1 och 2 så det får helt enkelt bli ”dag 3 i Zalto Bourgogne” istället.

Tydlig spearmint med dragning åt fluor i doften kombinerat med en känsla av ”frisk luft”. Alkoholen (14,5%) gör sig tydligt påmind med lite bittermandel. I munnen känns vinet relativt eldigt, alkoholen tar överhanden och förflyttar de flesta tanninerna till bakgrunden. Det finns spearmint och en aning mynta i smaken, men på det hela kan man sammanfatta det som att ”vinner inte på övernattning i kylskåp två nätter i rad”. En oöppnad flaska kan däremot utvecklas till det bättre med några års bortglömdhet i källaren har det visat sig vid empiriska studier.

Minnesbilden från lördagen var dock ”bra doft med tydlig spearmint, trevlig i munnen med fina tanniner, möjligen lite i eldigaste laget” som fungerade fint till svamprisotto, helstekt ryggbiff och rödvinssås. Vinet kvalar knappast in som "fine wine" (kostar för lite och är för lättillgängligt) men inlägget får tjänstgöra som konsumentupplysning för den nyfikne.

God kväll 1, inte riktigt på topp kväll 3.

 

[sunqan]

2019 Roagna Dolcetto d’Alba

Direkt från flaskan ner i Gabriel Gold, vi hade inte tid att vänta. Skulle det här bli en lika vresig tillställning som andra tidigare försök månntro?

I näsan känner vi tydliga körsbärskärnor, eller snarare moreller kombinerat med lite beska och eldighet sina 12,5 modesta procent till trots. Finns även lite bränt eneträ och ugnsbakad pinjekotte med i bakgrunden samt aningen rökig ton och några örter som påminner om södra Rhône. Fin doft helt klart.

I munnen då? Jo, här kommer beskan igen tillsammans med lite bränt eneträ och en inte alltför påtaglig syra. I eftersmaken dyker den lätt rökiga tonen upp igen kombinerat med en varierande del mandelmassa. Om man gör en fluorsköljning med vinet känns mandelmassan tydligt, sväljer man direkt blir den inte alls lika påtaglig och istället blir det nyskalad potatis i eftersmaken istället. Intressant nog blir även syrorna mer närvarande i munnen efter en fluorbehandling och till och med tanniner tittar lite oväntat fram.

Sammantaget känns vinet fortfarande väldigt ungt, men inte alls lika vresigt som många andra unga dolcetto kan vara. Kanske mer harmonisk än bråkig, även om det inte var någon silkeslen upplevelse? Det var onekligen ett lyckokast och den vanliga slutsatsen blir ”jag skulle köpt flera flaskor”, särskilt eftersom priset var 130 DKK per flaska hos Atomwine plus fraktkostnad på 160 DKK för de tre flaskorna. Jag har för mig att frakten är densamma upp till sex flaskor så det var lite dumt att inte köpa flera.
Visa bifogad bild 22800
Helt klart den klantiges val när man gillar att betala frakt.

han tar fortfarande 129 danska. frakten till sverige är:
1-11 flasker = 160 DKK
12 flasker = 130 DKK
13-23 flasker = 270 DKK
24 flasker = 220 DKK
25-35 flasker = 350 DKK
36 flasker = 300 DKK
37-47 flasker = 450 DKK
48 flasker = 400 DKK
49-59 flasker = 550 DKK
60 flasker = 480 DKK
mere end 60 flasker = 600 DKK

så man ska handla jämna 12-tal...

 

[StefanAkiko]

Här varit så väldigt mycket prat om Dolcetto på sistone. Bättre än Barbera, jomen visst! Skall drickas ungt! Vad betyder det? Vi kopplar bort buren och chansar på att kvällens putell är ung nog. Det visade sig dock att vi hade fel. Helt klart för tidigt

2000 Gli Scarsi Dolcetto di Ovada La Bella Lacchera, 88p.
Men vinet är, trots sin ungdom, mycket attraktivt och sköndrucket.

Från CT:
Pale red with slight bricking.
Nondescript, "fruity" aromas in the dark.
Palate has no tannins to speak of but instead lovely, lively acids in a wine with a straightforward and light, shortish constitution. Its qualifications include quaffability and deliciousness.

Very well balanced and doesn't need to be ashamed of itself. Possibly too young?

Google Translate har en bra dag:
Blekrött med lätt tegel.
Icke-beskrivande, "fruktiga" dofter i mörkret.
Smaken har inga tanniner att tala om utan snarare härliga, livliga syror i ett vin med en enkel och lätt, kort form. Dess kvalifikationer inkluderar quaffability och läckerhet.
Mycket välbalanserad och behöver inte skämmas för sig själv. Eventuellt för ung?

 

[buteljen]

Vååååren är här . Första lunchen i orangeriet!
Matjessill med massor med brynt smör och en smörig Meursault!
2010 Louis Jadot Meursault 1er Cru Les Genevrieres. Tyvärr en smula oxiderad, men det var nästan så det blev en feature ihop med matjessillen. Smörigheten och nötigheten fanns dock fortfarande kvar så det blev en bra kombo.

 

[StefanAkiko]

Vååååren är här . Första lunchen i orangeriet!
Matjessill med massor med brynt smör och en smörig Meursault!
2010 Louis Jadot Meursault 1er Cru Les Genevrieres. Tyvärr en smula oxiderad, men det var nästan så det blev en feature ihop med matjessillen. Smörigheten och nötigheten fanns dock fortfarande kvar så det blev en bra kombo.
Visa bifogad bild 22804

Skulle gärna också ha ett orangeri eller som det ju blir för oss på 15e våningen: pensionärskuvös. Hade ändå varit trevligt!

Trist att ett så pass ungt vin faller ur sadeln pga oxidation. Fö tipsar jag gärna om Mosel Riesling Spätlese till Matjes och de mindre söta sillsorterna. Auslese till de sötare, som tex senapssill.

Moselriesling har helt perfekt syra för att matcha sill. Munk- och nunnelikt bra marriage.

För dig som ännu inte provat denna perfekta kombo, kan jag bara säga: du kommer snart kunna se ljuset

 

[LeChat]

2013 Le Chiuse Brunello di Montalcino

Brunello har fått en given plats i min källare nuförtiden. Allt från lätt fatade traditionalister med bottilagring, till mer moderna fatpräglde uttryck. Jag gillar båda. Brunello är mycket enklare i mitt tycke än nebbiolo. Jag tycker att jag når toppupplevelser ungefär lika ofta men besvikelserna är färre med Brunello.


På doften får man nästan känslan av en parfymerad bourgogne men i munnen är den härligt italiensk och med lyxiga fat. Underbart vin, idag relativt ung med härlig energi och med komplexa aromer, men kommer säkert att åldras med välbehag och vara lika vacker om 10-15 år.

 

[LarsW]

Några medelålders viner som druckits sista tiden.

Parmi Priorat l'Esperit de Porrera 2005
Jättekul doft. Körsbär, lingon och brandrök. Vitpeppar, lakrits och lite marsipan.
I munnen är det blåbär, lingon, rökt bacon och cigarrlåda. Vanilj, julkryddor och torkade fikon. Duktiga tanniner och bra syra. Alkoholen på 15% märks men tar inte över.
Känns yngre än sitt syskon. Fruktigare även 7-8 timmar efter öppning.
Mycket som är likt men jämfört med El Mas de Salut så känns det som den här har ytterligare lite att vinna på lagring. Tänker det är årgången som lyser genom.
91+p

Parmi Priorat El Mas De la Salut de Porrera 2006
I näsan är det björnbär, lingon, ek och svartpeppar. Blodpudding och lakrits.
I munnen röda bär, ganska sval frukt. Ceder, läder och rosmarin. Svarta oliver och mörk choklad. Grillad biff. En aning mulligt som sig bör när det börjar bli ålder på vinet.
Fin syra och bra grepp i tanninerna! Lång eftersmak. Vidöppet dricksfönster, kommer nog vara öppet flera år till.
Glad jag har hittat tillbaka till Spanien!
91p

Château de la Grille Chinon 2005
Paprika! Söt paprika. Lite rökt paprika. Sen rostad tobak! Hö och vanilj. Nu är detta inte blint men tror de flesta tagit att det var en ansenlig mängd Cab Franc i glaset med en sniff eller två.
I munnen svala röda bär och lite mer paprika. Visst är det blåbär där också. Och tobak. Och läder. Lite bacon. Anstränger man sig kan man känna lite hetta från alkoholen (14,5%) men tänker man inte på det så stör den inte ett jota. Det är moget och mjukt men ändå hyfsat strama tanniner och bra syra. Hade kunnat önska en snutt mer frukt. Passar bättre till mat, i detta fall rödvinsbrässerade oxkinder med mandelpotatispuré.
Väldans gott som det är nu och tänker det håller en god stund till
89p
Interesting fact: När jag fick hem vinet och såg flaskan såg den ruggigt bekant ut… hittade detta på CT: Den tidigare ägaren av den här producenten ska vara en av sönerna till någon ägare av Champagne Gosset. På grund av arvsskatt fick sonen sälja sin andel av Gosset och startade i stället Chateau de la Grille. Tydligen tog han med sig en bunt Gosset-flaskor och fyllde med rödvin. Tyvärr konkade även detta projekt då han inte sålde vinerna innan de var färdiga att dricka enligt honom (låååång lagring) vilket ledde till ekonomisk katastrof…
Stämmer detta, hittar inget vid en sökning? Någon med mer insight på detta?

 

[Cujo]

Några medelålders viner som druckits sista tiden.

Parmi Priorat l'Esperit de Porrera 2005
Jättekul doft. Körsbär, lingon och brandrök. Vitpeppar, lakrits och lite marsipan.
I munnen är det blåbär, lingon, rökt bacon och cigarrlåda. Vanilj, julkryddor och torkade fikon. Duktiga tanniner och bra syra. Alkoholen på 15% märks men tar inte över.
Känns yngre än sitt syskon. Fruktigare även 7-8 timmar efter öppning.
Mycket som är likt men jämfört med El Mas de Salut så känns det som den här har ytterligare lite att vinna på lagring. Tänker det är årgången som lyser genom.
91+p

Parmi Priorat El Mas De la Salut de Porrera 2006
I näsan är det björnbär, lingon, ek och svartpeppar. Blodpudding och lakrits.
I munnen röda bär, ganska sval frukt. Ceder, läder och rosmarin. Svarta oliver och mörk choklad. Grillad biff. En aning mulligt som sig bör när det börjar bli ålder på vinet.
Fin syra och bra grepp i tanninerna! Lång eftersmak. Vidöppet dricksfönster, kommer nog vara öppet flera år till.
Glad jag har hittat tillbaka till Spanien!
91p

Visa bifogad bild 22806


Château de la Grille Chinon 2005
Paprika! Söt paprika. Lite rökt paprika. Sen rostad tobak! Hö och vanilj. Nu är detta inte blint men tror de flesta tagit att det var en ansenlig mängd Cab Franc i glaset med en sniff eller två.
I munnen svala röda bär och lite mer paprika. Visst är det blåbär där också. Och tobak. Och läder. Lite bacon. Anstränger man sig kan man känna lite hetta från alkoholen (14,5%) men tänker man inte på det så stör den inte ett jota. Det är moget och mjukt men ändå hyfsat strama tanniner och bra syra. Hade kunnat önska en snutt mer frukt. Passar bättre till mat, i detta fall rödvinsbrässerade oxkinder med mandelpotatispuré.
Väldans gott som det är nu och tänker det håller en god stund till
89p
Interesting fact: När jag fick hem vinet och såg flaskan såg den ruggigt bekant ut… hittade detta på CT: Den tidigare ägaren av den här producenten ska vara en av sönerna till någon ägare av Champagne Gosset. På grund av arvsskatt fick sonen sälja sin andel av Gosset och startade i stället Chateau de la Grille. Tydligen tog han med sig en bunt Gosset-flaskor och fyllde med rödvin. Tyvärr konkade även detta projekt då han inte sålde vinerna innan de var färdiga att dricka enligt honom (låååång lagring) vilket ledde till ekonomisk katastrof…
Stämmer detta, hittar inget vid en sökning? Någon med mer insight på detta?
Visa bifogad bild 22807

Ingen aning på Gosset-flaskorna, men sjukt avis på långlagrad Priorat, det brukar vara väntan värd (säger han som alltid ploppar sina för tidigt...)

 

[chambertin]

Visa bifogad bild 22805
2013 Le Chiuse Brunello di Montalcino

Brunello har fått en given plats i min källare nuförtiden. Allt från lätt fatade traditionalister med bottilagring, till mer moderna fatpräglde uttryck. Jag gillar båda. Brunello är mycket enklare i mitt tycke än nebbiolo. Jag tycker att jag når toppupplevelser ungefär lika ofta men besvikelserna är färre med Brunello.


På doften får man nästan känslan av en parfymerad bourgogne men i munnen är den härligt italiensk och med lyxiga fat. Underbart vin, idag relativt ung med härlig energi och med komplexa aromer, men kommer säkert att åldras med välbehag och vara lika vacker om 10-15 år.

Det där är en riktig pärla !
Tycker du att den var öppen och tillgänglig från start ?

 

[LeChat]

Det där är en riktig pärla !
Tycker du att den var öppen och tillgänglig från start ?

Doften är med direkt tycker jag, men smaken utvecklas med luft. Mer elegans och lite animaliska drag till att även få nyanser av lyxig Napa cab.

 

[Patrik Sellin]

Tjyvstartar påsken med det bästa först: fransk 15 % grenacheblandning mot spansk 15 % Grenache:

Två och ett halvt år sedan vi testade den här för första gången: https://www.finewines.se/threads/id...ar-och-diskussioner.2030/page-678#post-131604 Inte mycket har ändrats:
2015 Domaine Gourt de Mautens Vaucluse Rouge: direkt från källare, via karaff till glas går det på knock direkt! Viol, mint, rosmarin, timjan, lakrits och björnbärskompott slår emot en i doften. I smaken finns blåbär, bittermandel, viol, tjärpastill, oliver, pepparmynta, rosmarin och en angenäm sardellsälta. Tjock, koncentrerad, blå frukt, fin syra, integrerade tanniner och inga spår av alkohol. Balans och fräschör som slår det mesta. Årets hittills, inte oväntat, bästa vin. Jag hade stora förväntningar och de uppfylldes med råge. 97p från Dunnuck, 18,5p från Jancis. Jag provar 95+ viner för sällan för att ha någon vidare upplösning i den delen av skalan, men proffsens betyg verkar helt rimliga.
2013 Telmo Rodríguez Pegaso Barrancos de Pizarra Sierra de Gredos: doft av vanilj, massor av vanilj, varma plommon, mynta, kungen av danmark, gummi och asfalt. Ungefär detsamma återkommer i smaken: plommon, asfalt, vanilj, gummi, alkohol, timjan och rosmarin. Röd, frukt, vass syra, snälla tanniner och en hel del alkohol. Har druckit det här tidigare och det har inte åldrats med behag. Det är dock långt ifrån trött, så det kanske har hamnat i en tunnel? Komponenterna finns där, men balansen saknas. Inget dåligt vin, men jämfört med Gourt blir det lite som tre apor mot montrachet (fast kanske inte riktigt fullt så illa).

 

[Darth Angelus]

Jean-Marc Brocard Chablis Vieilles Vignes Sainte Claire 2018
(alltså föregående årgång av den här https://www.johanlidbyvinhandel.se/privat/produkt/chablis-sainte-claire-vieilles-vignes/)

Jag är verkligen ingen expert på vit bourgogne (eller bourgogne generellt), och beskrivningen blir därefter. Ber om förståelse för detta.

Färg: Ljusgul.
Doft: Lite frisk doft. Hittar inte något speciellt i den annat än frukt, vilket i sanningens namn är ganska intetsägande beskrivning. Har en viss angenäm vasshet. Överlag inget fel på doften, vilken jag nog skulle vilja påstå är vinets bästa sida.
Smak: Snarlik doften. Lite tunn, alltså utan tillräcklig fyllighet som jag skulle vilja ha. Trevligt vin men verkligen inget speciellt.

Min poäng hamnar någonstans kring 86-87. Skall man försöka jämföra kvaliteten mot champagne så ligger den något under de flesta hus standard-NV champagner.
Inte särskilt imponerad men har inte heller något särskilt emot vinet.


Skall kanske prova lite vit bourgogne för att se om jag kan hitta någon stil jag kan gilla mer. Kanske den @Jos valt ut för Låt oss dela en pava april 2021 (https://www.finewines.se/threads/la...ichel-briday-clos-de-remenot-2018-76353.6934/). Och/eller den här https://www.systembolaget.se/produkt/vin/meursault-narvaux-9029701/, som jag blivit tipsad om av en kompis på det lokala Systembolaget. Helt klart är att jag har mycket kvar att lära om vit bourgogne.

 

[StefanAkiko]

Ingen aning på Gosset-flaskorna, men sjukt avis på långlagrad Priorat, det brukar vara väntan värd (säger han som alltid ploppar sina för tidigt...)

Inte bara Priorater vinner på mognad

 

[StefanAkiko]

Doften är med direkt tycker jag, men smaken utvecklas med luft. Mer elegans och lite animaliska drag till att även få nyanser av lyxig Napa cab.

Innan var jag sugen, nu bara MÅSTE jag få mig en omgång av detta! Föredrar traddo eleganta BdM i kraftfulla uttryck, men de swulliga och extraherade har helt klart existensberättigande.

 

[StefanAkiko]

Helt klart är att jag har mycket kvar att lära om vit bourgogne.

Här precis fått hem några flaskor med vin av italienska druvor jag för bara några veckor sedan inte ens visste existerade...
Inlärning kommer ju ur dels ödmjukheten inför ens egen ignorans och modet att ge sig ut på upptäcktsfärd i Världen!
Blir spännande att läsa mer om hur du fortsätter använda Champis som ett slags måttstock för det du dricker. Ser ssk fram mot din måttstock applicerad på portvin

 

[Darth Angelus]

Här precis fått hem några flaskor med vin av italienska druvor jag för bara några veckor sedan inte ens visste existerade...

Jo, helt klart kan det lätt bli så, för inte alla druvsorter är lika berömda som de stora franska sorterna. Jag kan helt klart relatera till känslan av att höra om druvsorter för första gången. Det har hänt mig också, faktisk (enligt vad jag minns) när jag var enda gången i Rom. Nu minns jag inte vad druvsorten hette.
Utan att vara sommelier har jag ändå förstått att Italien och Spanien är ganska formidabla vin-länder, med egna druvsorter som tenderar att inte användas på andra håll.

Inlärning kommer ju ur dels ödmjukheten inför ens egen ignorans och modet att ge sig ut på upptäcktsfärd i Världen!
Blir spännande att läsa mer om hur du fortsätter använda Champis som ett slags måttstock för det du dricker. Ser ssk fram mot din måttstock applicerad på portvin

Tror champagne fungerar mindre bra som måttstock för andra distrikt. Trots allt är Bourgogne närliggande distrikt som använder Pinot Noir och Chardonnay, de två största druvsorterna i Champagne (jag menar nog att Pinot Meunier används något mindre). Att det är torrt och av samma druva som blanc de blancs-champagne var skälet att jag använde det som måttstock. För dessertviner tycker jag nog att man bör använda andra referensramar än champagne.

Jag kan dock säga att jag druckit Portvin några gånger, inklusive väl ansett sådant (Taylor's), även om det är en del år sedan nu. Enligt min halv-ringa erfarenhet av dessertvin, upplever jag Portvin och Sauternes som de bästa sorterna, generellt. Passande till lite olika sorters desserter, givetvis.

 

[Foodcoma]

Här precis fått hem några flaskor med vin av italienska druvor jag för bara några veckor sedan inte ens visste existerade...
Inlärning kommer ju ur dels ödmjukheten inför ens egen ignorans och modet att ge sig ut på upptäcktsfärd i Världen

Godforsaken grapes kanske kan vara något för dig? Jag har den hemma men inte ’hunnit’ läsa den än.

 

[The Wall]

Godforsaken grapes kanske kan vara något för dig? Jag har den hemma men inte ’hunnit’ läsa den än.

Visa bifogad bild 22813

Kul tips, bara för mig att klicka hem.