Igenkänningsfaktorn är 100%-ig.
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
KimHartman
Medlem
Ordnade en provning för ett gäng kompisar (varierande grad av vinintresse) förra helgen. Det blev en rejäl genomkörare där vi provade 24 st olika viner gjorda på (i huvudsak) en druva, halvblint. Mycket blandad nivå på ursprung, ambition, stil och ålder på vinerna.
Flight 1
2015 Stoneleigh Sauvignon Blanc
2015 Mendes Alvarinho Contacto
2015 Keller Scheurebe Trocken
Flight 2
2015 Domäne Wachau Grüner Veltliner Kellerberg
2014 Felton Road Chardonnay Bannockburn
2007 Boekenhoutskloof Sémillon
Flight 3
2013 Zilliken Rausch Kabinett
1996 Moulin Touchais
2012 Las Moras Viognier Late Harvest
Flight 4
2009 Pillot Pommard 1er Cru Les Rugiens
2004 La Rioja Alta Gran Reserva 904
2006 Col d'Orcia Brunello di Montalcino
Flight 5
2012 Carmen Cabernet Franc El Pequén
2009 Château La Reyne L'Excellence
2012 L'Ecole No. 41 Merlot
Flight 6
2006 Pira Barolo
2010 Wynns John Riddoch
2009 Domaine les Pallières Les Racines
Flight 7
2006 Clarendon Hills Syrah Liandra
2008 Château Bouscassé Vieilles Vignes
2014 Seghesio Zinfandel
Flight 8
N.V. Lustau Palo Cortado Península
2008 Blandy's Harvest Colheita
N.V. Fonseca Alambre 10 Years
Många viner på ganska kort tid så svårt att hinna göra rättvisande bedömningar. Några som stack ut på ett positivt sätt var 2014 Felton Road Chardonnay Bannockburn med tydlig malo, snygg ek, och bra driv. Dock mer modern i stilen än vad jag förknippar med Felton Road. Mycket bra var också 2009 Château La Reyne L'Excellence. Ett robust, koncentrerat, fruktigt, fortfarande ganska ungt vin, utan uppsminkad fasad, som stod sig mycket bra mot alla övriga. Bäst - men i yngsta laget - var nog 2010 Wynns John Riddoch som levererade en stabil och relativt återhållen cab med framtiden för sig. För mig som gillar Sherry var även N.V. Lustau Palo Cortado Península en trevlig avslutning i sista flighten. Kvällens besvikelse var 2009 Pillot Pommard 1er Cru Les Rugiens. På intet sätt dålig, men utan den omedelbara frukten hos ett ungt vin, men fortfarande med en hel del barskhet och ointegrerad ek. Hade säkert gjort sig bättre om 5 år.
Flight 1
2015 Stoneleigh Sauvignon Blanc
2015 Mendes Alvarinho Contacto
2015 Keller Scheurebe Trocken
Flight 2
2015 Domäne Wachau Grüner Veltliner Kellerberg
2014 Felton Road Chardonnay Bannockburn
2007 Boekenhoutskloof Sémillon
Flight 3
2013 Zilliken Rausch Kabinett
1996 Moulin Touchais
2012 Las Moras Viognier Late Harvest
Flight 4
2009 Pillot Pommard 1er Cru Les Rugiens
2004 La Rioja Alta Gran Reserva 904
2006 Col d'Orcia Brunello di Montalcino
Flight 5
2012 Carmen Cabernet Franc El Pequén
2009 Château La Reyne L'Excellence
2012 L'Ecole No. 41 Merlot
Flight 6
2006 Pira Barolo
2010 Wynns John Riddoch
2009 Domaine les Pallières Les Racines
Flight 7
2006 Clarendon Hills Syrah Liandra
2008 Château Bouscassé Vieilles Vignes
2014 Seghesio Zinfandel
Flight 8
N.V. Lustau Palo Cortado Península
2008 Blandy's Harvest Colheita
N.V. Fonseca Alambre 10 Years
Många viner på ganska kort tid så svårt att hinna göra rättvisande bedömningar. Några som stack ut på ett positivt sätt var 2014 Felton Road Chardonnay Bannockburn med tydlig malo, snygg ek, och bra driv. Dock mer modern i stilen än vad jag förknippar med Felton Road. Mycket bra var också 2009 Château La Reyne L'Excellence. Ett robust, koncentrerat, fruktigt, fortfarande ganska ungt vin, utan uppsminkad fasad, som stod sig mycket bra mot alla övriga. Bäst - men i yngsta laget - var nog 2010 Wynns John Riddoch som levererade en stabil och relativt återhållen cab med framtiden för sig. För mig som gillar Sherry var även N.V. Lustau Palo Cortado Península en trevlig avslutning i sista flighten. Kvällens besvikelse var 2009 Pillot Pommard 1er Cru Les Rugiens. På intet sätt dålig, men utan den omedelbara frukten hos ett ungt vin, men fortfarande med en hel del barskhet och ointegrerad ek. Hade säkert gjort sig bättre om 5 år.
KimHartman
Medlem
Toscansk afton ikväll!
2007 Lisini Brunello di Montalcino Traditionell, ganska utvecklad, med multna löv, blod, te, apelsin, och flytande medicin. Färdigt vin, inget att hålla på.
2013 Castello dei Rampolla Sangiovese Santa Lucia Primär, fruktig, med blåbär, körsbär, basilika. Ren och klar, lätt att gilla.
2009 MastroJanni Brunello di Montalcino Vigna Loreto Mer struktur här, men initialt mycket reduktiv med hjorthornssalt och gummi. Öppnar upp efter luftning - lakrits, röd frukt, grapefrukt, julkryddor. Viss hetta i eftersmaken, bäst lite svalare.
2007 Lisini Brunello di Montalcino Traditionell, ganska utvecklad, med multna löv, blod, te, apelsin, och flytande medicin. Färdigt vin, inget att hålla på.
2013 Castello dei Rampolla Sangiovese Santa Lucia Primär, fruktig, med blåbär, körsbär, basilika. Ren och klar, lätt att gilla.
2009 MastroJanni Brunello di Montalcino Vigna Loreto Mer struktur här, men initialt mycket reduktiv med hjorthornssalt och gummi. Öppnar upp efter luftning - lakrits, röd frukt, grapefrukt, julkryddor. Viss hetta i eftersmaken, bäst lite svalare.
Mattias Schyberg
Administratör
Oädla bubblor igår. Ett ganska dyrt bubbel för att inte komma från Champagne, men det är ju å andra sidan en champagneproducent. Strax över tvåhunkan fick jag betala.
N.V. Roederer Estate Brut Quartet
Bra drag, hög syra och aggressiva bubblor. Fin intensitet och bra balanserande sötma som hindrar det från att kännas kartigt eller jobbigt i munnen. Saknar lite komplexitet. Det blir mycket äpple och aningen persika som dominerar. Lite smörig och jästig brödighet under ytan. Med luft kommer lite honung fram, men det händer inte så mycket mer här. Intensiteten och syran indikerar dock både kvalitet och ett långt liv. Det är trots allt riktigt gott och tillfredställande, men purungt och outvecklat. (88p+)
Klart i paritet med många standardskumpor på bolaget, men jag kommer inte köpa det igen, lika lite som jag bryr mig nämnvärt om bolagets standardskumpor.
N.V. Roederer Estate Brut Quartet
Bra drag, hög syra och aggressiva bubblor. Fin intensitet och bra balanserande sötma som hindrar det från att kännas kartigt eller jobbigt i munnen. Saknar lite komplexitet. Det blir mycket äpple och aningen persika som dominerar. Lite smörig och jästig brödighet under ytan. Med luft kommer lite honung fram, men det händer inte så mycket mer här. Intensiteten och syran indikerar dock både kvalitet och ett långt liv. Det är trots allt riktigt gott och tillfredställande, men purungt och outvecklat. (88p+)
Klart i paritet med många standardskumpor på bolaget, men jag kommer inte köpa det igen, lika lite som jag bryr mig nämnvärt om bolagets standardskumpor.
gece
Man vänjer sig.
Daniel A
Administratör
Hur står sig Farr mot Vasse Felix? Har den senare och gillar den skarpt. Funderar på att plocka på mig några Farr också.
Magnus L
urydhtfilgukj
Vasse spöade skiten ur by Farr. Visst, by Farr är riktigt bra men kändes lite tillrättalagd i jämförelse och saknade den nerv och spänst i syran som fanns i Vasse Felix. Med det sagt så fanns det folk på provningen som föredrog by Farr.
Hur var white stones? Den kommer i en riktigt bra årgång (2013) snart tror jag.
Daniel A
Administratör
Check. Vi brukar ha snarlik smak när det kommer till en del annat, så jag väljer att det är likadant här och således kan jag peta ner by Farr på prioritetslistan.
gece
Man vänjer sig.
Hade en vit kväll i fredags...
Innan avtäckning krävdes som vanligt en topptrelista från deltagarna, jag hade inte alltför svårt att välja mina favoriter som 1=Kongsgaard, 2=Ygay och 3=Lucien le Moine Montrachet. Minns inte hur övriga deltagare röstade men Kongsgaard vann.
Sen, två söta vita som bonus!
Vilken kväll!
- Grönfruktig, som äppelmust på de syrligaste gröna äpplena du kan tänka dig. Lite blommig, rosvatten? En del päronsplit och mandel efter luft och värme. Ganska lättsamt frukt men med en massa sten och pangsyra.
Gissning: Kanske riesling???
2014 Domaine Raveneau Chablis Grand Cru "Valmur"
- Klara mognadstoner, svamp och nötter. Återigen får jag lite toner av ros/kaprifol (vilket återkommer i nästan alla viner så undrar om jag bara gått förbi någon parfymerad typ på gatan eller?).
Gissning: Pass.
2007 Domaine de Chevalier (Bdx; 85% Sauvignon Blanc, 15% Sémillon)
Just ja, provades för ett knappt år sen. Det var en bättre flaska som gick och vann hela provningen, denna har lite konstig struktur som inte riktigt pallar trycket från övrig konkurrens. Dock gott.
- Sten, grön frukt, och någonting lite tropiskt kanske. En viss rondör men ingen ek; kan det var lite sötma? Gott men knutet. Andra hittar petroleum men inte jag.
Gissning: Riesling?
2012 Weingut Keller Riesling Großes Gewächs "Abtserde" - Doftar som ett sött vin; lussebullar med mandelmassa, torde vara en hel del botrytis i detta. Något floral och förvånande torr i munnen. Bra syra. Lång och syndigt gott.
Gissning: Riesling!
2013 FX Pichler Riesling Smaragd "Unendlich" - Rökiga fat, c-vitamintablett (typ apelsin), vanlij, smör. Rund och lång, lägre syra jämfört med resten av gänget, en viss beska.
Gissning: Quercus Robur, kanske smaksatt med lite varmklimatschardonnay?
2013 Chapoutier Ermitage "d l'Orée" (100% Marsanne)
- Sluten, stram, tillbakahållen, reserverad... svårgreppad, det är en massa saker som händer men hela tiden precis utanför synfältet. Det finns en liten antydan av fat här, men det är snarast ett avlägset minne. Bra men en rent intellektuell dryckesövning, all work and no play.
Gissning: Chablis?
2013 Domaine Leflaive Chevalier-Montrachet - Lätt, en aning rök, hyacinter, pepparkakskryddor. Som föregående vin fast roligare, lite högre volym på de flesta delar men härligt komplext och fortfarande elegant och otroligt välbalanserat.
Gissning: Bourgogne, Nånting-Montrachet eller Corton-Charlemagne?
2014 Kongsgaard Chardonnay (Napa Valley)
- Trivsamt oren doft av sjöbotten/rutten tång, lite rökiga fat, våta yllevantar. Fasligt stram och stenig.
Gissning: Orkar inte hålla på med sånt längre och säger "pass" framöver.
2014 Fontaine-Gagnard Montrachet - Sluten, knuten, svår. Lite floral och ett uns beska. Dundersyra. Återkom tidigast nästa decennium.
2014 Etienne Sauzet Montrachet - Blommig, gräddig, återigen sjöbotten. Även denna knuten och svår men tar över hela munnen och vägrar lämna. Lysande.
2014 Lucien le Moine Montrachet - Klart mörkare gul än övriga viner. Mogna toner, karljohansvamp, hasselnöt, vetebulle. Tydliga likheter med vin #2 fast bättre. Stor och lång och alldeles underbar. Har många långa år kvar i sig, trots ansenlig mognad.
1986 Castillo Ygay Gran Reserva Especial Blanco (Rioja; 97% Viura, 3% Malvasia)
Innan avtäckning krävdes som vanligt en topptrelista från deltagarna, jag hade inte alltför svårt att välja mina favoriter som 1=Kongsgaard, 2=Ygay och 3=Lucien le Moine Montrachet. Minns inte hur övriga deltagare röstade men Kongsgaard vann.
Sen, två söta vita som bonus!
- Katrinplommon, druvjuice, jordgubbssylt, torkad persika. Doftar nästan lite för gott men har en fantastisk fräschhet i munnen, balanserad på det lite mer nedtonade sättet.
2009 Domaine Huet Cuvée Constance (Vouvray; 100% Chenin Blanc)
Jaja, provat denna också ganska nyligt. Då kändes den lite utspädd men nu är den bara elegant. Mums. - Svettig, svampig, stendammig doft, eneträ och rökt salami i gommen. Komplex och lite svår, inte alls lika älskvärd som föregående och inte heller samma eleganta lätthet utan mer tyngd i sötman. Ett aningens tanninbett, kanske.
1997 Château d'Yquem (Bdx; 80% Sémillon, 20% Sauvignon Blanc)
Vilken kväll!
Daniel A
Administratör
Verkar ha varit en härlig provning! Kul med en Valmur-not redan.
Även kul med 1986 vit Ygay. Hur tycker du den står sig mot 1996 Tondonia? Snarlika noter, jämfört med förra provningen du skrev om. Jag har dock aldrig blivit så provocerad av priset på ett vin som när den där jäveln dök upp i webblansering för en tid sedan. 3900 kr för 80-talsrioja? Då lägger jag hellre pengarna på champagne.
gece
Man vänjer sig.
Denna flaska Ygay var bättre än förra veckans flaska Tondonia, men i mitt minne har jag druckit Tondonior som tilltalar mig mer än båda dessa (och sen kan man undra hur korrekt mitt minne är, så mycket som jag drickerVerkar ha varit en härlig provning! Kul med en Valmur-not redan.
Även kul med 1986 vit Ygay. Hur tycker du den står sig mot 1996 Tondonia? Snarlika noter, jämfört med förra provningen du skrev om. Jag har dock aldrig blivit så provocerad av priset på ett vin som när den där jäveln dök upp i webblansering för en tid sedan. 3900 kr för 80-talsrioja? Då lägger jag hellre pengarna på champagne.
).Eftersom provningen var i Systembolagets regi antar jag att det var från Divine. Grattis, du har ett kanonvin på ingång!
chambertin
Medlem
Disagree, men tyckte det var ett ovanligt jämt heat med Farr och Marc Morey som 1:a och 2:a men det var mer pga att man var tvungen att sätta 1:a och 2:a än att dessa var särskilt långt före de andra. Det sagt så lyfte jag inte Vasse Felix så högt pga av för mkt krut och tändstiksplån på nosen (som jag inte gillar).
Mattias Schyberg
Administratör
Lite söndagsmys signerat @Appel ihop med det gentila gänget @chambertin, @karl_ek, @Magnus L och mig själv.
Mycket kul chardonnay samt bubbel. Radikon var undantaget, men var å andra sidan bara en bonus i sammanhanget. Visst tusan levererade Selosse Initial bra med sin ungdomliga mognadsskrud (degad maj 2014). Om jag ska vara ärlig så hade jag lätt köpt att det skulle kunna vara ett vin från 90-talet. Snyggt oxiderat med uppenbara amontillado-toner, sultanrussin, jasmin, aprikos och apelsinkrokant. Intressant brödighet som drar åt surdeg och fint integrerade, smöriga fattoner. Riktigt bra och kul!
Av chardonnayerna så var det utan tvivel Kongsgaard som tog mig med storm. Massivt och intensivt men på ett oerhört elegant vis. Bränt socker och kanderad citrus i mängder. Nötig och läcker med lite volatila toner av nagellack. Kan inte minnas när jag drack en bättre chardonnay! Näst bäst för mig i heatet var bourgognen. Även den hade en del bränt socker och smör men även toner av kanel och lime utöver klassisk chardonnaykaraktär. Riktigt bra syra och längd, men det kändes ändå lite anonymt. Heatets mest udda och annorlunda fågel var Catenas Adrianna. Grönt och gräsigt med eukalyptus, kokt sparris, grillkrydda och fänkål med en frukt som drar åt mango och passionsfrukt. Gott, men aningen vulgo på något vis. Mycket personlighet.
Hade personligen lite svårt för båda australiensarna. Mycket bränd plast. Positivt var den härliga krutrökigheten som båda visade upp. Har dessutom tokhyllat Vasse Felix tidigare, vilket säger en del om nivån, när ett sånt bra vin hamnar i botten av min ranking. Lite ödmjukhetspaj slinker alltid ner!
Vilken uppställning!
Jag önskar att jag hade uppskattat Armand Rousseau mer än jag faktiskt gjorde (eller egentligen är jag faktiskt glad med tanke på min plånbok). Nu visste jag att det var @chambertins vin vid provningstillfället vilket alltid brukar vara något alldeles extra (om det inte är ett bonusvin), och visst var denna dyrgrip riktigt bra, men jag blev i slutändan ganska besviken måste jag erkänna. Riktigt bra intensitet och finfint drag i munnen, men jag saknade något i aromen. Trevliga drag av rotfrukt och lite brända pinjenötter samt sandelträ. Ganska ljus hallon- och tranbärsfrukt med lite stearintoner. Svalt och slankt, men inte magiskt på något vis. Lite spretigt. Självklart så snackar vi om ett riktigt bra vin som växte i glaset under kvällen, men för att vara ett ikonvin, så föll det platt för mig.
Barolon hade lite omvänt problem. Väldigt läcker arom av ärketypiskt slag, men aningen trött i munnen. Läder, körsbär, lakrits, salmiak och tobak med tjusiga drag av tjära, hibiskus, tryffel och säkert lite till. Något tunn frukt, men med bra drag i tanninerna trots åldern. Gillade det mycket oavsett.
St Henri gjorde verkligen inte bort sig heller, men det är lätt att förstå att det har tiden för sig och nog bör ses som barnarov idag oavsett hur gott det är nu också. Lite för fruktdominerat, men jädrar vilken fin intensitet och längd!
Saint Cosme blev en besvikelse. Trött frukt med mycket tomatplanta och järn. Visst, lite stall, läder, tryffel och jord serverades också, men bara det faktum att ingen trodde det var en syrah från Rhône säger ändå en del. Jag tror att de flesta var inne på en smått övergången bdx om jag inte minns fel.
Avslutningen med både en halvsöt Vouvray och en magiskt bra Sauternes avrundade det hela bra. Sauternes'en levererade fet botrytiskaraktär med massiva drag av saffran, mandelmjöl och en läckert balanserad sötma. En höjdpunkt! Huet kändes lite ung och enkelspårig med mängder av honung och kofta, men utan det lilla extra. För ung troligtvis.
Ja, det blev en jäkligt bra söndag. Känner mig bortskämd. På ett bra sätt bör sägas!
Stort tack till vår ciceron @Appel som roddade det hela och brassade underbart käk!
Mycket kul chardonnay samt bubbel. Radikon var undantaget, men var å andra sidan bara en bonus i sammanhanget. Visst tusan levererade Selosse Initial bra med sin ungdomliga mognadsskrud (degad maj 2014). Om jag ska vara ärlig så hade jag lätt köpt att det skulle kunna vara ett vin från 90-talet. Snyggt oxiderat med uppenbara amontillado-toner, sultanrussin, jasmin, aprikos och apelsinkrokant. Intressant brödighet som drar åt surdeg och fint integrerade, smöriga fattoner. Riktigt bra och kul!
Av chardonnayerna så var det utan tvivel Kongsgaard som tog mig med storm. Massivt och intensivt men på ett oerhört elegant vis. Bränt socker och kanderad citrus i mängder. Nötig och läcker med lite volatila toner av nagellack. Kan inte minnas när jag drack en bättre chardonnay! Näst bäst för mig i heatet var bourgognen. Även den hade en del bränt socker och smör men även toner av kanel och lime utöver klassisk chardonnaykaraktär. Riktigt bra syra och längd, men det kändes ändå lite anonymt. Heatets mest udda och annorlunda fågel var Catenas Adrianna. Grönt och gräsigt med eukalyptus, kokt sparris, grillkrydda och fänkål med en frukt som drar åt mango och passionsfrukt. Gott, men aningen vulgo på något vis. Mycket personlighet.
Hade personligen lite svårt för båda australiensarna. Mycket bränd plast. Positivt var den härliga krutrökigheten som båda visade upp. Har dessutom tokhyllat Vasse Felix tidigare, vilket säger en del om nivån, när ett sånt bra vin hamnar i botten av min ranking. Lite ödmjukhetspaj slinker alltid ner!
Vilken uppställning!
Jag önskar att jag hade uppskattat Armand Rousseau mer än jag faktiskt gjorde (eller egentligen är jag faktiskt glad med tanke på min plånbok). Nu visste jag att det var @chambertins vin vid provningstillfället vilket alltid brukar vara något alldeles extra (om det inte är ett bonusvin), och visst var denna dyrgrip riktigt bra, men jag blev i slutändan ganska besviken måste jag erkänna. Riktigt bra intensitet och finfint drag i munnen, men jag saknade något i aromen. Trevliga drag av rotfrukt och lite brända pinjenötter samt sandelträ. Ganska ljus hallon- och tranbärsfrukt med lite stearintoner. Svalt och slankt, men inte magiskt på något vis. Lite spretigt. Självklart så snackar vi om ett riktigt bra vin som växte i glaset under kvällen, men för att vara ett ikonvin, så föll det platt för mig.
Barolon hade lite omvänt problem. Väldigt läcker arom av ärketypiskt slag, men aningen trött i munnen. Läder, körsbär, lakrits, salmiak och tobak med tjusiga drag av tjära, hibiskus, tryffel och säkert lite till. Något tunn frukt, men med bra drag i tanninerna trots åldern. Gillade det mycket oavsett.
St Henri gjorde verkligen inte bort sig heller, men det är lätt att förstå att det har tiden för sig och nog bör ses som barnarov idag oavsett hur gott det är nu också. Lite för fruktdominerat, men jädrar vilken fin intensitet och längd!
Saint Cosme blev en besvikelse. Trött frukt med mycket tomatplanta och järn. Visst, lite stall, läder, tryffel och jord serverades också, men bara det faktum att ingen trodde det var en syrah från Rhône säger ändå en del. Jag tror att de flesta var inne på en smått övergången bdx om jag inte minns fel.
Avslutningen med både en halvsöt Vouvray och en magiskt bra Sauternes avrundade det hela bra. Sauternes'en levererade fet botrytiskaraktär med massiva drag av saffran, mandelmjöl och en läckert balanserad sötma. En höjdpunkt! Huet kändes lite ung och enkelspårig med mängder av honung och kofta, men utan det lilla extra. För ung troligtvis.
Ja, det blev en jäkligt bra söndag. Känner mig bortskämd. På ett bra sätt bör sägas!
Stort tack till vår ciceron @Appel som roddade det hela och brassade underbart käk!
Magnus L
urydhtfilgukj
Köpte min på vinmonopolet i somras.Wtf! Har alla druckit Kongsgaard i helgen?
Mattias Schyberg
Administratör
Och det gjorde du rätt i!