Apropå nyfångad röding. Min fru hade rätta knycket för iaf två rödingar idag.
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Lördagskvällen i Kyoto bjöd på bla dessa två sakkar:
Den tv är en GANGI NAMA GENSHU och den th är DAISHINSHU KARAKUCHI TOKUBETSU JUNMAISHU. Båda uppstyrda med riset Yamaha Nishiki. Båda riktigt bra.
Lite tilltugg som fungerar bättre än ost:
...efter en magisk dag med perfekt väder och vackra vårkänslor överallt...
Den tv är en GANGI NAMA GENSHU och den th är DAISHINSHU KARAKUCHI TOKUBETSU JUNMAISHU. Båda uppstyrda med riset Yamaha Nishiki. Båda riktigt bra.
Lite tilltugg som fungerar bättre än ost:
...efter en magisk dag med perfekt väder och vackra vårkänslor överallt...
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Yamaha?
Näe... Rättstavning på automatik blir ofta galet. Yamada Nishiki heter riset. Inget annat.
chambertin
Medlem
Lite långfredagsBYOB med några forumiter renderade några riktigt trevliga flaskor:
Eric Rodez Grand Vintages var riktigt bra med mkt snygg fathantering, blommighet (jasmin) och exemplariskt bra frukt och längd. Bästa champagnen för min del Den här kvällen.
M-N Ledru Rosé (deg Nov -12) gick inte att känna igen riktigt och hade en jordig/murken ton som inte riktigt vädrade bort. Mogen och utvecklad för övrigt på doften men med massor av unga syror kvar i smaken.
Desto roligare med -08 Benoit Lahaye som lurade alla upp på BdB-spåret men vad gör det när det är så här bra. Diskreta fat och ännu outvecklad på alla håll och kanter men hann visa upp potentialen och växte hela tiden i glaset.
2012 Clos St Urbain, Rangen Thann Riesling, Zind Humbrecht
Wow vilket vin !
Älskar Riesling från Rangen och det här gjorde ingen besviken.
Massivt fylligt men helt torrt med tydliga petroleumtoner och lager på lager av torkad frukt, citrusmarmelad m.m. Otroligt lång eftersmak, stor kropp, oljug, alkohol och rel låg syra.
2008 Honivogl Gruner Veltliner Smaragd, Franz Hirtzberger
Lika stor näsa som Z-H men ännu ett steg mognare och utvecklad. Spridda gissningar på druva men alla gick bet och bommade G-V. Mest honung och torkad frukt har jag skrivit med mkt stor kropp i oljig och mättat/mogen stil med låg syra och otrolig längd. Med lite mer ungdom hade jag nog satt denna före Rangen men idag fick den ge sig på mållinjen.
Ytterligare en luring i andra flighten (de tre vita alltså) var Sadies 2019 Palladius som vi behövde alldeles för många ledtrådar för att hitta rätt till.
Märkligt blyg och lite anonym i nuläget och saknade (i alla fall nu) komplexitet i doften för att stå ut. Smaken lovade lite bättre med ökande temp och luftning och tror att det kanske kommer att prestera lite bättre med några år på rygg.
2019 La Malinche, Mission
Ja väldigt ljus Pinot var de flestas spontana kommentar på detta. Bärigt med en del ek/vanilj som var klädsamt. Smakmässigt inte lika intressant med alltför låg syra för min smak men välgjort helt klart. Svårt sällskap också får man väl säga dessutom ihop med de andra två röda nedan.
2006 Ornellaia
Tydliga drag av Bdx-blend med initialt lite gröna CF-stråk men bakom det tydliga mkt mogna druvor, exemplarisk fathantering (väldigt integrerad nu) och ganska full throttle.
Mkt tät smak med begynnande mognad, rejält med tanniner och det mesta annat i bra harmoni. Mkt lång och komplex och växte i glaset under kvällen. Strålande nu men ingen brådska. Det här utvecklas i 10 år till och håller i 10 till efter det.
1997 Vaio Armaron, Alighieri
När man blir så där glad om man får Amarone av den här kvaliteten i glaset så borde man ju känna igen stilen men icke. Gissningarna var runt Ch9dP och spansk (eller annan) Grenache. Doften var utvecklad med russintoner, körsbär och hallon men inte så åkdersstruken. Samma i smaken men här ännu ungdomligare med underbar kropp och längd omfamnat av mycket mjuka tanniner och diskret restsötma.
En halvsöt mogen luring blev det också i form av 1996 Le Mont Moelleux, Huet.
Svårplacerad även denna men @Mattias Schyberg lyckades komma rätt vg druva och distrikt efter lite diskussioner.
Eric Rodez Grand Vintages var riktigt bra med mkt snygg fathantering, blommighet (jasmin) och exemplariskt bra frukt och längd. Bästa champagnen för min del Den här kvällen.
M-N Ledru Rosé (deg Nov -12) gick inte att känna igen riktigt och hade en jordig/murken ton som inte riktigt vädrade bort. Mogen och utvecklad för övrigt på doften men med massor av unga syror kvar i smaken.
Desto roligare med -08 Benoit Lahaye som lurade alla upp på BdB-spåret men vad gör det när det är så här bra. Diskreta fat och ännu outvecklad på alla håll och kanter men hann visa upp potentialen och växte hela tiden i glaset.
2012 Clos St Urbain, Rangen Thann Riesling, Zind Humbrecht
Wow vilket vin !
Älskar Riesling från Rangen och det här gjorde ingen besviken.
Massivt fylligt men helt torrt med tydliga petroleumtoner och lager på lager av torkad frukt, citrusmarmelad m.m. Otroligt lång eftersmak, stor kropp, oljug, alkohol och rel låg syra.
2008 Honivogl Gruner Veltliner Smaragd, Franz Hirtzberger
Lika stor näsa som Z-H men ännu ett steg mognare och utvecklad. Spridda gissningar på druva men alla gick bet och bommade G-V. Mest honung och torkad frukt har jag skrivit med mkt stor kropp i oljig och mättat/mogen stil med låg syra och otrolig längd. Med lite mer ungdom hade jag nog satt denna före Rangen men idag fick den ge sig på mållinjen.
Ytterligare en luring i andra flighten (de tre vita alltså) var Sadies 2019 Palladius som vi behövde alldeles för många ledtrådar för att hitta rätt till.
Märkligt blyg och lite anonym i nuläget och saknade (i alla fall nu) komplexitet i doften för att stå ut. Smaken lovade lite bättre med ökande temp och luftning och tror att det kanske kommer att prestera lite bättre med några år på rygg.
2019 La Malinche, Mission
Ja väldigt ljus Pinot var de flestas spontana kommentar på detta. Bärigt med en del ek/vanilj som var klädsamt. Smakmässigt inte lika intressant med alltför låg syra för min smak men välgjort helt klart. Svårt sällskap också får man väl säga dessutom ihop med de andra två röda nedan.
2006 Ornellaia
Tydliga drag av Bdx-blend med initialt lite gröna CF-stråk men bakom det tydliga mkt mogna druvor, exemplarisk fathantering (väldigt integrerad nu) och ganska full throttle.
Mkt tät smak med begynnande mognad, rejält med tanniner och det mesta annat i bra harmoni. Mkt lång och komplex och växte i glaset under kvällen. Strålande nu men ingen brådska. Det här utvecklas i 10 år till och håller i 10 till efter det.
1997 Vaio Armaron, Alighieri
När man blir så där glad om man får Amarone av den här kvaliteten i glaset så borde man ju känna igen stilen men icke. Gissningarna var runt Ch9dP och spansk (eller annan) Grenache. Doften var utvecklad med russintoner, körsbär och hallon men inte så åkdersstruken. Samma i smaken men här ännu ungdomligare med underbar kropp och längd omfamnat av mycket mjuka tanniner och diskret restsötma.
En halvsöt mogen luring blev det också i form av 1996 Le Mont Moelleux, Huet.
Svårplacerad även denna men @Mattias Schyberg lyckades komma rätt vg druva och distrikt efter lite diskussioner.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Det tycker jag var ett mycket fint firande av korsfästelsen
Bonuspoäng för en mognande Masi!
chambertin
Medlem
Ja och helt utan upplopp dessutom trots att vi njöt på långfredagen.Det tycker jag var ett mycket fint firande av korsfästelsen
Bonuspoäng för en mognande Masi!
Amaronen var magnifik !
Sebran
Medlem
Vinprovning Frankrike Prestige på Systembolaget igår.
Den vita flighten bestod av Beaucastel Blanc 2020 och Clos St Hune 2014. Beaucastel imponerade med tung maffig frukt som stod upp mot de rejäla faten. Imponerande struktur och komplexitet samt en oljig/vaxig munkänsla. Första gången jag provade St Hune och 2014 är kanske inte den bästa årgången. Rätt expressiv redan trots ung ålder, kraftfullt och fin frukt. Har dock svårt att förstå hypen och prislappen på 1900kr i relation till annan toppriesling. Gruppen utsåg Beaucastel till vinnaren av dessa två.
Lite förvånande att en Beaujo (Jules Desjourneys Fleurie Sacré Graal 2017) fanns med i en prestigeprovning och vinet hade det såklart riktigt tufft mot Bruno Clair Chambertain-Clos de Beze 2012. Fantastisk doft på Bruno Clair, men den bitande syran och en viss grön ton i smaken avslöjade att vinet skulle må bra av lite mer tid. Blev bättre och bättre under kvällen och behöver nog inte så många år till innan den är i drickfönstret.
Bordeaux-flighten bestod av Montrose 2017 och Valandraud 2006. Montrose var för ung och skapade inget bestående intryck, ganska intetsägande. Valandraud däremot var riktigt fin, befinner sig i en perfekt mognadsfas nu och charmade hela gruppen.
Domaine Rabiega Clos Diere L'oeuf 2020 stod ut som kvällens klart svagaste vin. Gérard Bertrand Clos d'Ora 2017 hade en imponerande kraft och komplexitet, även om balansen stördes något av de 15,5% alk. Gott, men inte värt sitt pris på 1795kr.
Kvällens bästa vin var Guigal Ex Voto 2015 och det är ett vin jag sent kommer glömma. Svårt att sätta ord på ett så komplett vin, men redan doften avslöjade att det här var något alldeles speciellt. Inte ens Bruno Clair kunde mäta sig med denna doft. Sedan kom smaken och lade in ytterligare en högre växel som knockade mig helt. Visst finns det kraft och längd så att man tappar andan, men det är ändå balansen, elegansen och komplexiteten som imponerar mest. Det här är ingen grizzlybjörn, det är en panter. Lätt på tassarna, smidig, mjuk, spänstig och hypnotiserande vacker.
Den vita flighten bestod av Beaucastel Blanc 2020 och Clos St Hune 2014. Beaucastel imponerade med tung maffig frukt som stod upp mot de rejäla faten. Imponerande struktur och komplexitet samt en oljig/vaxig munkänsla. Första gången jag provade St Hune och 2014 är kanske inte den bästa årgången. Rätt expressiv redan trots ung ålder, kraftfullt och fin frukt. Har dock svårt att förstå hypen och prislappen på 1900kr i relation till annan toppriesling. Gruppen utsåg Beaucastel till vinnaren av dessa två.
Lite förvånande att en Beaujo (Jules Desjourneys Fleurie Sacré Graal 2017) fanns med i en prestigeprovning och vinet hade det såklart riktigt tufft mot Bruno Clair Chambertain-Clos de Beze 2012. Fantastisk doft på Bruno Clair, men den bitande syran och en viss grön ton i smaken avslöjade att vinet skulle må bra av lite mer tid. Blev bättre och bättre under kvällen och behöver nog inte så många år till innan den är i drickfönstret.
Bordeaux-flighten bestod av Montrose 2017 och Valandraud 2006. Montrose var för ung och skapade inget bestående intryck, ganska intetsägande. Valandraud däremot var riktigt fin, befinner sig i en perfekt mognadsfas nu och charmade hela gruppen.
Domaine Rabiega Clos Diere L'oeuf 2020 stod ut som kvällens klart svagaste vin. Gérard Bertrand Clos d'Ora 2017 hade en imponerande kraft och komplexitet, även om balansen stördes något av de 15,5% alk. Gott, men inte värt sitt pris på 1795kr.
Kvällens bästa vin var Guigal Ex Voto 2015 och det är ett vin jag sent kommer glömma. Svårt att sätta ord på ett så komplett vin, men redan doften avslöjade att det här var något alldeles speciellt. Inte ens Bruno Clair kunde mäta sig med denna doft. Sedan kom smaken och lade in ytterligare en högre växel som knockade mig helt. Visst finns det kraft och längd så att man tappar andan, men det är ändå balansen, elegansen och komplexiteten som imponerar mest. Det här är ingen grizzlybjörn, det är en panter. Lätt på tassarna, smidig, mjuk, spänstig och hypnotiserande vacker.
LeChat
Medlem
2011 Camus Pere & Fils Charmes-Chambertin
Här finns god mognad, generös frukt och en lagom och härlig struktur. 2011 anses ju annars som en ganska kass årgång. Men, som en kunnat konstatera i många andra fall så kan dessa kassa årgångar ändå leverera njutning, och det ofta relativt tidigt. Gillas!
Den är dock inte fjäderlätt som en Volnay utan frukten och fylligheten kan nästan påminna om en riktigt smaskig pinot från Kalifornien.
Dock har den de lite skitiga och animaliska tonerna som jag tycker en kan hitta just i pinot från Bourgogne, men som jag inte tycker mig finna i så mycket annan pinot.
Detta är tredje och sista flaskan som jag dricker av detta vin. Tycker att den bara blivit bättre och bättre, och producenten kan absolut vara intressant att prova igen.
Väldigt gott faktiskt!
Poussard
Medlem
Pinot från Jura?
LeChat
Medlem
Faktiskt aldrig provat. Är det något du skulle rekommendera?
Bastardo
Medlem
Jag undrar bara vad har ni för favoriter tillsammans med grönmögelosten Roquefort Papillon? Det får vara både rött och vitt vin med en rejäl sötma eller också starkvin, låt oss säga att restsockerhalten får vara alla fall mer än 100 g/l och inte så himla dyr. Så inget extravagant här … (Det börjar vara ganska tunnsått med rejält söta viner för normal plånbok på bolis.)
De här har jag hemma just nu:
Bacalhoa Moscatel de Setúbal 2018 – kanske inte just match made in heaven, mer för kakor etc.
Château Dereszla Tokaji Aszù 5 Puttonyos 2016 – brukar vara bra, men knappast bästa val för just ostar
Nederburg Noble Late Harvest 2020 – ganska låg alkoholhalt, har varit bra tidigare
Graham’s Late Bottled Vintage 2017 – tidigare årgångar var godare
(Det börjar vara ganska tunnsått med rejält söta viner för normal plånbok på bolis.)De här har jag hemma just nu:
Bacalhoa Moscatel de Setúbal 2018 – kanske inte just match made in heaven, mer för kakor etc.
Château Dereszla Tokaji Aszù 5 Puttonyos 2016 – brukar vara bra, men knappast bästa val för just ostar
Nederburg Noble Late Harvest 2020 – ganska låg alkoholhalt, har varit bra tidigare
Graham’s Late Bottled Vintage 2017 – tidigare årgångar var godare
Poussard
Medlem
Ja men inte säker på att det är din kopp te. Finns väldigt lite ren Pinot, ffa på systemet, men det finns några blends med Pinot, Poulsard, Trousseau tror jag.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Liten not om Camus P&F. Har i min källare en halvbutelj (tung-lyxig-tjock botten) av vit Bdx. Misstänker Sauternes av den rika färgen. Någon som vet?
Last edited:
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Mina 2 öre:Jag undrar bara vad har ni för favoriter tillsammans med grönmögelosten Roquefort Papillon? Det får vara både rött och vitt vin med en rejäl sötma eller också starkvin, låt oss säga att restsockerhalten får vara alla fall mer än 100 g/l och inte så himla dyr. Så inget extravagant här …
De här har jag hemma just nu:
Bacalhoa Moscatel de Setúbal 2018 – kanske inte just match made in heaven, mer för kakor etc.
Château Dereszla Tokaji Aszù 5 Puttonyos 2016 – brukar vara bra, men knappast bästa val för just ostar
Nederburg Noble Late Harvest 2020 – ganska låg alkoholhalt, har varit bra tidigare
Graham’s Late Bottled Vintage 2017 – tidigare årgångar var godare
Moscatel de Setubal är alltid bäst till allt!
Poussard
Medlem
Finns en japansk not på ’97:an på Vivino du kanske kan utläsa: https://www.vivino.com/SE/en/fr-camus-bordeaux-classic-blanc/w/1395111?year=2016
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Tack!
Typ: "Söt, syrlig, lättdrucken. Smakar persika."
Verkar som om att det lutar åt det söta hållet iaf.
Får lov att ploppa den en vacker dag. Har iaf flyttat upp den till sötvinshyllan.
The Wall
Medlem
1971 Fattoria di Nozzole Chianti Classico
Från flaska ner i Gabriel StandArt för en kvalitetskontroll; vackert tegelfärgad, ger moget intryck. Doft av ”åldrad sangiovese”, mer ”gammalt vin” än tydliga markörer, men finns det minsann inte bittermandel, körsbärskärnor och pinjeträ med i doftbilden? Tycker mig hitta lite kakao och en antydan till etylacetat, men inte till den grad att man ramlar baklänges. Munnen; slank, eller medelfyllig om så föredras, bra syra, lite kort smak med drag av pudersnö i eftersmaken. Håller ihop klart godkänt och jag blir nyfiken på om det blir tomatsoppa om någon timme eller om vinet fortsätter hålla ihop. Behagliga 12,5%. Verkar ha varit lagrat i bra förhållanden. Det kan bli grillad fläskkotlett till middag.
En glad överraskning.
Från flaska ner i Gabriel StandArt för en kvalitetskontroll; vackert tegelfärgad, ger moget intryck. Doft av ”åldrad sangiovese”, mer ”gammalt vin” än tydliga markörer, men finns det minsann inte bittermandel, körsbärskärnor och pinjeträ med i doftbilden? Tycker mig hitta lite kakao och en antydan till etylacetat, men inte till den grad att man ramlar baklänges. Munnen; slank, eller medelfyllig om så föredras, bra syra, lite kort smak med drag av pudersnö i eftersmaken. Håller ihop klart godkänt och jag blir nyfiken på om det blir tomatsoppa om någon timme eller om vinet fortsätter hålla ihop. Behagliga 12,5%. Verkar ha varit lagrat i bra förhållanden. Det kan bli grillad fläskkotlett till middag.
En glad överraskning.
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Visst är det skönt med viner som inte fulisoxiderar