Onsdagskväll på PRIMO
Mångfacetterad onsdagsmiddag på PRIMO med två flaskor druckna och ett stort gäng med små glas.
De två flaskor vi mumsade i oss:
2016 Mollydooker 'The Boxer', 93p
Jag blir alltid lika förvånad över Mollydookers "Boxer". Som Pappaskämt kan man ju säga att det är ett slående vin
. Varje årgång. Bara centimetrar under de riktigt dyra, berömda cuvéerna i blind kvalitetsnivå.
Vårt första uppskruvade av denna årgång.
Har en ungdomlig, djupröd färg med violett nyans.
Näsan är enorm, häver ur aig anisfrön, fänkål, lakrits, Bassett's AllSorts, rik järnmineralitet och Syrah-bär på nivån att sova med dem.
I munnen: superb balans, rikedom, längd, komplexitet och fantasmagori hämningslöst utsläppt. Wow! I den här prisklassen och genren, kan ingenting slå ned (sorry) den.
Frun klagade på att vinet har stick av EtOH som lyser igenom, men eftersom jag gillar Whiskey, Gin, Grappa, Marc, Tresterbrand och andra kan jag inte säga att jag ens märkte av det...
Fortfarande en ung rackare och behöver mer vila för att börja blomma ut som den fantastiska Syrah som den är.
Om du älskar saftig frukt är det bara att skruva upp! Om du föredrar mogna eller mognande viner, föreslår vi att du utrustar dig med lite tålamod. 我慢.
2 fl kvar, nästa ~2028.
2007 Fontodi Flaccianello della Pieve Colli della Toscana Centrale IGT, 98p
Det här vinet blåste mig av banan redan direkt efter ploppet, du vet, den där lilla smutten för att utesluta omedelbara korkskador. Den första lilla klunken direkt från flaskan kastade mig in i en galet intensiv orbit... Vansinnigt rik, intensiv och komplex... Wow!
Ljusröd färg med smärre inslag av tegel.
Näsan är rik, baserad på jordnära, leriga aromer och avsevärt mer tertiär än gommen.
Smaken är intensiv på stormästarnivå. Wow! Läckert fruktig med röda bär, lätt tobak, rik Bdx-typicitet (och definitivt inte!) och verkligen inte något som liknar någon Sangiovese jag någonsin snurkat i mig. pH är lågt, tanninerna kan döda känsliga varelser och längden kan definitivt överleva många vinälskare...
Omöjligt för mig att ta druvan i en blindprovning.
Sangiovese-typicitet?
Nej, inte i min värld - och jag har rätt många under bältet…
PRIMOs sommelier uttryckte det bra efter att ha smakat det blint:
"Påminner mig om en förstklassig sydamerikansk Malbec, men färgen är helt fel..."
Det är WOW och mer därtill... Jag önskar helt enkelt att jag hade fler flaskor.
Ingen brådska för dig (Lyckost!) med flaskor.
2021 Negretti Langhe 'Jump', 85p
Serverades blint som bonusvin till fisken.
Ljusgul, vattnig färg.
Rik, vacker aromprofil som omedelbart förde mig till Frascati.
Min backup gissning var en ovanlig Soave.
Men talade tydligt italienska.
Och... 100 % Chardonnay.
Nej, fanns inte på något diagram någonstans!
Näsa: djup, citrusaktig, blommig, somrig med en örtig twist. (Precis som en bättre Frascati...)
Mun: lätt, somrigt vitt vin med gräs, örtiga egenskaper, men kort och utan intensitet. Perfekt för sommarsläckning och lycka! Ett ungt lyckligt vitt av föga konsekvens. Men, det har precis smaken av AYU-fiskens ben och en lätt beska som matchar dess inälvor. Underbart marriage som gjort i himlen till AYU!
Jag blev i ärlighetens namn mycket förvånad då jag fick veta att det var en 100% Chardonnay. När jag smakade om den kunde jag fortfarande inte hitta en enda Chard-not förutom den lilla citrusen på näsan - som fö inte är druvtypisk…
Långt från ett stort vin, men en fantastiskt glad lek med en av de mest övervuxna druvorna genom tiderna. Skulle gärna dricka denna juice vilken varm sommardag som helst!
2012 Negretti Barolo, 90p (skyller på litet glas och lite väl sent på kvällen)
Tyvärr bara ett litet glas.
Poängen bör med stor sannolikhet nå en 3-5 poäng över min poäng.
Fortfarande i sin primärfruktiga era.
Efter mycket lockande, letande och pockande med sörpel och gurgel började jag hitta tanninväggen. Den gömmer sig mycket skickligt bakom frukten. Har mycket på gång med sin bestämt parfymiga näsa och återhållna, men ändå vackert stora, varma frukt.
Inte alls en typisk Barolo, mer som en modern hipster-Barolo som är tillfredsställande i sin unga ålder. Kommer förmodligen divergera mot ett klassiskt uttryck om några år （╹◡╹）
Jag tror att de med lager av denna Barolo kommer att bli MYCKET glada under resan.
Umemoto san (”Umechan”) som är sommelieren på PRIMO viskade stt han stoppat undan ett 6-pack i sitt egna lager.
Han serverade detta som 'ursäkt' för att han spillde en rejäl skvätt över duken av Flaccianellon
Till osten snurkade jag i mig ännu ett litet glas av denna underbara
2019 Fonseca Moscatel Roxo de Setubal - gudomligt rosévin med perfekta syror som matchar den perfekta sötman och de perfekta Moscatelaromerna. Förföriskt! Bättre själv än till ost.
1985 Taylor Fladgate, 93p idag (med stor uppsida)
Tämligen oförlöst, men ploppades bara några timmar innan restaurangbesöket. Lär växa på sig med lite tid under kork.
Har tappat nästan all pigmentering.
Ordentligt med sepage som limmat fast kapsylen. Efter ihärdigt "skalande" följdes skrubbning med grov tvättsvamp från Brite. Hur mycket jag än skrubbade satt papperssigillet kvar. Hade liksom fusionerats med korken…
En full fruktkaka med torkad frukt, nötter, tobak, teblad, skogsmark, höst, körsbär, persika, asfalt, torkat trä, grus och solsken. EtOH var lite stark ikväll, men sockerarterna balanserades perfekt av syrorna. Redan. Ett försynt tanninbett.
Perfekt till ostbrickan!
PRIMO kan verkligen detta med att slänga ihop mat på riktigt bra sätt. Fisken heter AYU och man börjar alltid med att äta hela huvudet. Inälvorna har en pepprigt rik smak med tydlig beska. Grisen fick jag i tre varianter: ungnsbakad, stekt och salciccifierad i en halv PIMAN (snarlik grön paprika, men tunnare fruktväggar och mer distinkt smak, helt utan hetta.)
Mums!
! 
