Nyligen fick jag nöjet att prova en rad viner från Châteauneuf-du-Pape. När det gäller Rhone är det mest rena syrahviner som gällt för mig, möjligtvis med en skvätt roussanne, marsanne eller viognier. Visst har jag stött på viner från Châteauneuf-du-Pape, uppskattat dem, lagt några i källaren, besökt området men jag har aldrig riktigt brunnit för Châteauneuf-du-Pape. Det var därför mycket givande att få prova viner med mycket skiftande kvalitet, druvsammansättningar etc.
Först ut var två vita viner: Les Closiers 2007 (96982 - 299 kr) och Château La Nerthe 2004 (96370 – 289 kr). Les Cloisers hade bra syra, riktigt torrt, fylligt och en stor dos av gula äpplen men även rejält citrusdriven. La Nerthe var mer ursprungstypisk; fylligare, ganska låg syra, torr (möjligtvis med ett uns sötma). Vinet var fullpackat med utvecklad frukt; allt från mogna gula äpplen till exotiska dito. Lägg till en del smör, två delar rostade fat, fetma i konsistensen och en något eldig avslutning så är vi hemma. Underbart matvin (så länge man beaktar den låga syran) och jag drar associationer till de vita vinerna i norr.
Därefter följde tre röda viner som alltid finns på Systembolagets hyllor: Xavier, Château Mont-Redon och Domaine du Vieux Lazaret. I min värld fick jag här min syn på olika inriktningar av Châteauneuf-du-Pape bekräftad.
Först och främst Xavier med sin mörkröda färg. Stor, generös doft, av mörkt frukt (plommon, blåbär, svarta körsbär etc.) och något syltig i doften. Smaken var mycket fyllig, ganska frisk och sträv men inte riktigt i balans. Doften gick igen i smaken; generös fruktigt med en lång eftersmak. Gott? Jovars. Men rejält tillrättalagd och stylad upplevde jag Xavier. Kanske en bra brygga för den som vill hitta till Europa från Australien shirazblandningar? Dock inget för mig.
Skolexempel nummer två stod Mont-Redon för. Färgen var glesare, åt mer tegel. Doften var stor med tydliga inslag av fat (rostade toner, kaffe, choklad etc), kompakt mörkt frukt, lagerblad och peppar. Först och främst möts gommen av ett bra balanserat vin, därefter bekräftar smaken doften. Förmodligen begår jag ett helgerån mot de som brinner för området man jag upplevde det som ett personligt vin, långt från stylade Xavier.
Domaine du Vieux Lazaret får avsluta skolexemplen. Färgen är åt den rödare håller, lika så doften med sina röda bär (röda körsbär, jordgubbar, lite röda vinbär och ett och annat hallon). Till detta lite kryddighet och fat samt möjligtvis ett lagerblad. Smaken är fyllig, ganska sträv och har en hög syra. Generös fruktig (samma röda bär som i doften) utan att bli extraherad.
Efter de vita och de tydliga exemplen på tre olika stilar följde ytterligare en flight på fem viner.
Dom Roger Perrin 2007
Klar, relativt tät mörkröd färg med ljus kant.
Korrekt, medelstor doft, mycket fruktig (mörka bär), rostade fat, något eldig.
Korrekt, mycket fyllig, sträv och balanserande syra. Generös fruktig med mängder av mörk frukt. Lång eftersmak. Ungdomlig.
Stack inte ut i denna flight men när jag provade en skvätt som fanns kvar i flaskan två dagar senare hade den blommat ut. Någon som har förslag på drickfönster? Om inte annat tänker jag nog vänta ytterligare 3-5 år innan jag öppnar mina.
Cuvée du Vatican 2007
Klar, relativt tät, brunröd färg med ljus kant.
Korrekt, medelstor doft, mycket fruktig (mörka bär), vanilj.
Korrekt, mycket fyllig, mycket sträv, mycket friskt. Mycket fruktigt (mörka bär), knutet, stramt och komplext och mycket lång eftersmak.
Det blev många ”mycket” men vinet känns så nu och riktigt ungt och knutet nu. Det ska bli spännande att se vad som händer!
Domaine La Barroche Terroir 2007
Klar, gles rödbrun färg med ljus kant.
Korrekt, stor doft med generös frukt (röda bär; jordgubbsmarmelad etc.), mineral och en kemisk ton (björnklister).
Korrekt, medelfyllig, medel strävhet och medel syra (mycket bra balans), röd frukt (se doft), elegant och lång frisk eftersmak.
Det här vinet skilde sig från mängden i och med sin elegenta prägel. Två dagar senare hade vinet slagit ut och bjöd på en större komplexitet och mer fat.
Clos des Papes 2006
Klar, tät rödsvart färg med något ljusare kant.
Korrekt, stor doft, fruktig (kompakt mörk frukt), rostade fat, violer, lagerblad, peppar, animaliska toner, begynnande mognad. Komplexitet!
Korrekt, fylligt, hög syra och strävhet, underbar balans, underbar frukt och komplexiteten får mig att inte finna ord utan bara njuta.
Underbar. Efter två dagar underbarare.
Cristia Vieilles Vignes 2007
Klar, mycket tät, rödsvart färg med lila kant.
Korrekt, mycket stor generös fruktig doft, vanilj, björnklister, blommor, viol och en viss eldighet.
Korrekt, mycket fylligt, hög syra och mycket strävt i en riktigt bra balans. Frukten riktigt generös, något odefinierbart sticker dock ut och stör. Knuten. Komplext.
Spännande vin! Så generös frukt så det kändes som Jean-Luc Thunevin hade flyttat till Châteauneuf-du-Pape. Efter två dagar var vinet fortfarande bråkigt, kinkigt och bara frukt, frukt, frukt. Dag nummer fem, när alla viner fallit ihop som korthus, så levde Cristia och bitarna hade fallit på plats.
