Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Min (begränsade) erfarenhet av Musar är liknande, något jag tillskrivit korkarna. Upplever att de fluktuerar en del i kvalitet och form.
Tar med mig en 98, 99 och 2000 tillbaka till Japan från mitt lilla lager i London. Har längtat efter dessa kära återbesök sedan pre-COVID.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Efter en av mitt livs mest intensiva arbetsveckor var det så dags att släppa efter på allt och njuta lite försynt på Alte Liebe i Yokohama.
Ploppade mina rödviner i god tid innan och Riojan var så klen och syrlig att jag tänkte mig att den kanske inte skulle få följa med. Men, luftning är ibland någonting magiskt. Så också denna gång! Ibland har man tur!

PXL_20240823_110901085.NIGHT.jpg


1981 Faustino V, Rioja Reserva, 92p
Min sista flaska.
De flesta som provade det blint gissade "tidigt 80-tal".
Mycket mogen färg som fortfarande saknar inslag av bruning.
Detta är en raffinerad herre av klassiskt snitt med 12,5% alc och en sprudlande nos. Sniffarviner är ibland ett stort nöje att stöta på.
I munnen är detta perfekt balanserat med en något uttalad matvänlig syra. Skulle fått högre poäng än förra flaskan, om det inte vore för att vinet är kort. Som om det ramlar utför ett stup vid sväljningen...

Dricker väldigt gärna igen och kommer köpa omedelbums jag krockar med det!

2001 Le Clos des Fées Cuvée Herve Bizeul, 96p
Underbart vin!
De som smakade detta blint hade som äldsta gissning: 2010. Gissningarna var centrerade CdP och Languedoc.

Detta är en djupdykning i Syrah och södra Frankrike. Förvånansvärt välgjord och behövde 3 timmars dekantering + 2,5 timmars drickande för att vara som bäst. Har djup, bredd, bredd och fyllning för att utvecklas i ytterligare 20 år.

Denna flaska hade en perfekt kork med mindre än 10 % blödning.

From the maker's homepage:
Selected plots of old hillside vines on limestone-clay soil. A blend of equal parts of Syrah, Mourvèdre, Grenache noir, Carignan noir. Intensive work in the vineyards: removal of buds and laterals, bunch equalising, leaf-thinning. Search for optimum phenolic ripeness, adapted for each varietals and each terroir. The havest is brought in and stores in refrigerated truck. Vinification is done in five hectolitre puncheons, de-vatted when warm, malolactic fermentation and ageing in 100% new oak barrels. All operations such as pumping-over, racking and barrel topping are done by hand, without pumps. Aged for 18 months on lees. Unfiltered. Powerful wine, concentrated, rich palate, exceptional creamy texture, yet fresh and focused. Delicious for a year after bottling, if one likes young and powerful wines, but needs to be decanted. Usually shuts-down the second year. Matures slowly and gradually acquires its character while retaining its vibrant fruit. Cellaring potential 8 to 15 years.


PXL_20240823_111211987.NIGHT.jpg


Sommelieren skickade på oss på ett riktigt bra och spännande vitt vin blint:
Torrt botrytiserat vin med återhållna syror: Jag hamnade omedelbart i Australien med de Bortoli's torra botrytiserade viner i varmt minne. Fel gissning men magiskt gott!

2014 Wolfberger Rangen Alsace Grand Cru, 94p
Vilket härligt vin!
Gillar man stilen (som jag uppenbarligen gör) är detta ett underverk till stor njutning.
Sommelieren brukar servera det till de gäster som beställer lite finare kött men som inte tycker om rödvin.

Till desserten hade jag tagit med små skvättar av en gammal vän, sista skvätten, och en ny bekantskap, första skvätten. Lämnade naturligtvis över ordentligt med vin åt sommelieren. Som hans hemläxa :)

PXL_20240823_090217700.jpg


Taylor's 10 yrs Tawny, buteljerad 1985 - första glaset.
En rättfram Tawny som lär växa till sig på en månad eller två.
Har fortfarande lite pigmentering kvar. Stor, russin-och-fikon-dominerad tawny på doft och smak. Lagom söt och med snygg styrning på syrorna.

1983 Domainde du Duy, Banyuls - sista glaset. 98p
Vilken rävlarns bra flaska denna flaska nummer två har varit.
Fortfarande ett mörkrött vin med friskt ungdomlig frukt ovanpå gudomlig rancio.
Denna har behövt flera månader under kork innan ungfrukten släppt taget.

Maten var inte heller oäven:
PXL_20240823_101428781.jpgPXL_20240823_102500014.jpgPXL_20240823_103508932.NIGHT.jpgPXL_20240823_104751792.NIGHT.jpgPXL_20240823_110835452.NIGHT.jpgPXL_20240823_110850083.NIGHT.jpgPXL_20240823_120423947.jpgPXL_20240823_120510299.NIGHT.jpg

De serverade en granité med lavender. Har alltid älskat lavender, men för några veckor sedan köpte jag och drack lavenderte. Nu är jag botad. Fick en överdos. Har således fört upp Lavender på min icke-lista. (Där står också tryffel, tjocktarm och porcini.)
 
Jag rörde ihop Boillot-producenterna (J-M och Henri) och hade rätt låga förväntningar på min flaska J-M Boillot Aligoté 2022. Köpt i BS för någon månad sen

Men lite havskräftor och detta vinet var faktiskt riktigt bra. Bland det bästa vita jag druckit på ett tag. Nu finns det inte kvar på bolaget, typiskt.

Sen verkar 2022 vara ett riktigt lysande år för Bourgogne. Får se om man kan fånga någon från Henri på nästa webbsläpp.
 

KimHartman

Medlem
1724613034085.jpeg


2013 Bartolo Mascarello Barolo


First of six bottles. Decanted three hours before tasting. Cherries, strawberries, oranges, flowers, brown sugar, peppermint, a hint of coca cola. Fully packed with intense sweet fruit. The fruit is held up by distinct tannins and acid, but the structure is not forbidding at all. Amazing purity, a total killer. Still fairly youthful – what will become of this with some age? Potential is massive, but so is also the pleasure of drinking right away. If you own a few bottles and haven’t tried it, open one now. Do it!

96 p
 
Lagrad auslese från Prüm är vanligtvis en av sommarens upplevelser i bersån på Österlen, men denna Joh.Jos.Prüm 2013 lämnade en hel del övrigt att önska. 15 år brukar vara en sweetspot och denna var bara 11 år.

Vinet skall vara sött, men denna var löjligt söt. Och syran som skall styra upp det fanns inte där. Vi drack inte ens upp den. Flaskan på bilden är från källaren, den får vila ett decennium till och förhoppningsvis genomgå en metamorfos

IMG_3947.jpeg
 

Nyllet

Medlem
IMG_4264.jpeg


2018 Domaine des Marnes Blanches Svagnin Côtes du Jura En Jensillard

Mogna, vaxiga gula äpplen, stenfrukter och lätt floral. Fin kropp och riktigt bra koncentration tillsammans med en uppfriskande syra. Det finns en liten, försiktig ”naturvins-vibb” som aldrig tar över utan snarare bidrar till nerv och elegans. Utvecklades fint under kvällen och blommade riktigt ut. 92p

Domaine des Marnes Blanches är riktigt sjysst Jura. Synd att det är så svårt att få tag på i Sverige. Jag limmade på den svenska importören Dryckesbutiken i flera år men hela allokeringen gick till restaurang. Gav tillslut upp och kom över lite flaskor från Comptoir des Millesimes istället.
 

Bastardo

Medlem
Hirtzberger Riesling Smaragd Singerriedel 2008

Doft med honung (mycket honung), gummi, petroleum och ananas. En fruktig sötma. En tung och lite oljig doft men på ett bra sätt. Svårt att missa Rieslingmarkörerna.

Smaken är intensiv. Tropisk frukt, mer honung och karamelliserat socker. En restsötma som känns typisk för den här sorten av Riesling. Ska man anmärka på något hade jag gillat mer mermarkant syra för att fräscha upp det här ganska tunga vinet - hade nog upplevt det som mer elegant då.
Eftersmaken är lång!

En mycket bra Riesling om man gillar den här stilen.

Dracks över 2 dagar - ingen större skillnad, för mig känns den helt klart i dricksfönstret men tror nog den håller åtskilliga år till också.

93p

Visa bifogad bild 32660
Vinet har fått ännu högre betyg på vissa håll … så dina omdömen går det att lita på, alltid, för du ger aldrig glädjebetyg åt något vin. :D
Keep up the excellent work!
 

Per Stade

Lege artis
Sedan jag upptäckte Cordiers viner tack vare det här forumet har jag köpt det mesta jag hittat. Ibland är de tyvärr lite för ekade men Domaine Cordier Mâcon-Fuissé 2022 har den där fina avvägningen som gör det väldigt bra. Doften tilltalar mig inte helt, den känns lite stickig, alkoholen kanske. Brynt smör, som @Patrik Sellin hittade i smaken, känner jag inte men väl lite vanilj. Visst känns det att vinet är ekfatslagrat men det här har gått precis så långt som jag vill ha det. Så här snyggt ekad chardonnay blir kraftfullt och fylligt koncentrerad. Passar bra till färska räkor så här på tisdagskvällen.


#fredagsmysvarjedag


IMG_0106.jpeg
 
Last edited:

Vingubben

Medlem
IMG_5694.jpeg


Domaine Michel Lafarge, Volnay, Clos des Chênes 2015

Var väldigt förtjust i denna senast jag drack den för tre år sedan så det var med höga förväntningar Den öppnades. Dock ingen större utveckling sedan sist. Kändes rustik på ett charmigt sätt och det fanns en hel del skog och champinjoner. Tydligt svavel vilket man sällan hittar i röda viner. Satte 94p senast men känns lite svår att komma hela vägen dit idag, dock ett riktigt gott vin.
 

chambertin

Medlem
Visa bifogad bild 32690

Le Chiuse, Brunello 2013

Parfym med ek och nagellack i näsan. En liten jordighet skvallrar om att det är ett vin med lite ålder, i övrigt hur piggt som helst. Blåbär, jordgubbar brödkryddor med en lätt apelsinskalsbeska i avslutet. Bra balans och riktigt gott. 93p
Dags att poppa en flaska igen eller tycker du det är för tidigt ?
Drack en -21 och gillade den skarpt och den var bara bättre dag två.
För mig en ögonöppnare vg lite elegantare BdM och deras inneboende kvaliteter.
 
Luigi Pira Serralunga 2018

Jättemysig ung Barolo att avnjuta medan ovädret härjar utanför! Körfärdig och superelegant direkt ur skåpet vid 14 grader med rosor, sötsura körsbär och en komplex munkänsla; inte alls en sådan där skir och vresig tunnelhistoria där frukten gömt sig

Efter luftning och med det en högre temperatur så kommer nagellack, läder och kantareller fram; inte dumt det heller! Rogivande att man köpt på sig ett gäng olika Barolo från Pira
 

Attachments

  • IMG_20240829_202209878_HDR~2.jpg
    IMG_20240829_202209878_HDR~2.jpg
    33,6 KB · Visningar: 38

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
... medan ovädret härjar utanför...
Vi har en av de hårdaste tyfonerna/cyklonerna i mannaminne. Över Japan: Ja! Men över Tokyo hade kraften avtagit som ... Vill inte avsluta den meningen.

Men, det är fortfarande en god anledning att återkomma till fjolårets 1853 Colheita som fått stå under kork sedan i decembras.

Mer 100p än då. Doften OFF THE CHARTS och i munnen är det bara för mycket - får allt annat att framstå som beige.

Det här är så sjukt bra att jag inte riktigt vet vart att ta vägen...

Till de två sista avsnitten av den fenomenala miniserien "The Offer" (en slags hittepå "vad-som-hände-från-Mario-Puzo-till-premiär-av-The-Godfather") som är skitbra inmundigade också en flaska Sangiovese.
PXL_20240830_163017483.jpg

Försöker förtvivlat klistra in från CT, men det går icket...

Vad jag skrev på CT om Colheitan:
Ogh mai frukting gwad...
This is a killer on the nose, neverending and without boundaries.
In the mouth it's endless, overwhelming and too beautiful to even drink 🍷
This is my first ever 100+ wine. I never thought they existed, but they obviously do.


...och det går inte ladda upp bild på colheita flaskan, men den finns i rullorna från i dec 2023.
 
Last edited:

Oskar M

Medlem
IMG_1391.jpeg

Château Dalem 2020
Drack en flaska av det här för ett halvår sedan, tänkte inte mycket om det då, nu tänker jag att den flaskan var definitivt defekt.

Då till nya flaskan… i början var det mest en väldigt hög syra, men efter två timmars luftning är det wow! En så koncentrerad frukt, den störande syran är nu helt integrerad. Eftersmaken tar knappt slut! Mörka bär, viol, kaffe, mockaläder, choklad. Blir nästan för mycket ibland, men syran ser till så att man kommer tillbaka för bara en till mun… 😋

93 poäng nu. Väldigt god lagringspotential, tror att den höjer sig någon pinne till senare.
 
Last edited:

Nyllet

Medlem
IMG_4339.jpeg

2020 Crystallum Pinot Noir Peter Max

Köpte tre olika Crystallum på grund av hajpen här på forumet vid släppet hösten 2021 och har hittills bara testat The Agnes, med gott resultat. Ikväll blev det dags för nästa pava när Peter Max fick sätta korken till.

Inledningsvis bigarråer och mycket rök i doften. Röda körsbär, och rökig mineralitet i gommen. Väl integrerat och hög, fräsch syra men ingen direkt mognad. Utvecklas mycket under kvällen och har uppvisat riktigt fin elegans de senaste timmarna med syrliga röda bär, söta kryddor och den härliga syran i avslutet. Halva flaskan kvar för avstämning om några dagar.

Påfyllning i källaren anbefalles i början av oktober när nästa årgång släpps!
 

LeChat

Medlem
IMG_6434.jpeg

2020 Kershaw Syrah Clonal Selection Elgin
&

2022 Ojai Syrah Santa Barbara County

Syrah battle. Sydafrika mot USA. Trots en mera frankofil läggning så har jag stora förhoppningar med dessa båda flaskor. Dessa har gillats av finewines snubbar, som jag gillar, och syrah är ju dessutom en kunglig druva som jag ofta gillar så förutsättningarna känns bra.

Kershaw känns transparent och eterisk. Rödfrukt och salmiak sticker ut. Väldigt lätt men ändå inte blaskigt. Elegant och balanserat med bra intensitet i aromerna. Min fru som gärna gillar lättare röda kommer nog att älska detta.

Ojai är två år yngre men även förmodligen gjord i en annan stil. Generöst med yppig frukt, något varmare och alkoholen slår igenom en aning. Annorlunda på många sätt men verkligen inte ett sämre vin. Ojai känns mer som en syrah från norra Rhone än Kershaw. Mer av järn och animalisk karaktär vilket jag uppskattar. Salmiakdragen återfinns även här.

När jag på nytt häller upp ett litet smakprov av Kershaw så känns den väldigt märklig efter att ha druckit Ojai.
Hade jag bara gått på doften så hade jag nog trott att det var en chardonnay. Och även i munnen beter den sig något märkligt och det behövs några sippar för att kalibrera om. Gott! Men syrah?


Båda är bra viner och vilken man föredrar handlar väl om ens preferenser. Kershaw känns lite akademisk och Ojai lite mer på riktigt.

Själv lutar jag nog åt att tycka mer om Ojai vilket är linje med hur jag brukar tycka. Det är sällan att min smak imponeras helt och hållet av rött vin från Sydafrika trots att jag inser att vinerna håller hög kvalitet.

På tallriken blir det oxfilé med rödvinssås, kantareller och potatisgratäng.
 
Visa bifogad bild 32707
2020 Kershaw Syrah Clonal Selection Elgin
&

2022 Ojai Syrah Santa Barbara County

Syrah battle. Sydafrika mot USA. Trots en mera frankofil läggning så har jag stora förhoppningar med dessa båda flaskor. Dessa har gillats av finewines snubbar, som jag gillar, och syrah är ju dessutom en kunglig druva som jag ofta gillar så förutsättningarna känns bra.

Kershaw känns transparent och eterisk. Rödfrukt och salmiak sticker ut. Väldigt lätt men ändå inte blaskigt. Elegant och balanserat med bra intensitet i aromerna. Min fru som gärna gillar lättare röda kommer nog att älska detta.

Ojai är två år yngre men även förmodligen gjord i en annan stil. Generöst med yppig frukt, något varmare och alkoholen slår igenom en aning. Annorlunda på många sätt men verkligen inte ett sämre vin. Ojai känns mer som en syrah från norra Rhone än Kershaw. Mer av järn och animalisk karaktär vilket jag uppskattar. Salmiakdragen återfinns även här.

När jag på nytt häller upp ett litet smakprov av Kershaw så känns den väldigt märklig efter att ha druckit Ojai.
Hade jag bara gått på doften så hade jag nog trott att det var en chardonnay. Och även i munnen beter den sig något märkligt och det behövs några sippar för att kalibrera om. Gott! Men syrah?


Båda är bra viner och vilken man föredrar handlar väl om ens preferenser. Kershaw känns lite akademisk och Ojai lite mer på riktigt.

Själv lutar jag nog åt att tycka mer om Ojai vilket är linje med hur jag brukar tycka. Det är sällan att min smak imponeras helt och hållet av rött vin från Sydafrika trots att jag inser att vinerna håller hög kvalitet.

På tallriken blir det oxfilé med rödvinssås, kantareller och potatisgratäng.
Jag var bergsäker på att Kershawn var en pinot noir när jag drack den blint förra veckan. 😅
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Lambrusco, som är så infernaliskt gott! I denna tappning: 7,5% och tvenne flaskor = en flaska vanligt vin. Och Gudfadern! Tre timmar magisk njutning!

1000015845.jpg


Recap:
Tyfon till 06:30.
Sov till 9:45.
Frukost och Jobb till 17.
Hundpromenad.
Kendo: 18-20.
Soba: 20:15 - 21
Hundlek, hundmiddag, The Godfather (3 jävla timmar!) och två flaskor Grasparossa med bubblor och mums!
 
Last edited:

chambertin

Medlem
Visa bifogad bild 32707
2020 Kershaw Syrah Clonal Selection Elgin
&

2022 Ojai Syrah Santa Barbara County

Syrah battle. Sydafrika mot USA. Trots en mera frankofil läggning så har jag stora förhoppningar med dessa båda flaskor. Dessa har gillats av finewines snubbar, som jag gillar, och syrah är ju dessutom en kunglig druva som jag ofta gillar så förutsättningarna känns bra.

Kershaw känns transparent och eterisk. Rödfrukt och salmiak sticker ut. Väldigt lätt men ändå inte blaskigt. Elegant och balanserat med bra intensitet i aromerna. Min fru som gärna gillar lättare röda kommer nog att älska detta.

Ojai är två år yngre men även förmodligen gjord i en annan stil. Generöst med yppig frukt, något varmare och alkoholen slår igenom en aning. Annorlunda på många sätt men verkligen inte ett sämre vin. Ojai känns mer som en syrah från norra Rhone än Kershaw. Mer av järn och animalisk karaktär vilket jag uppskattar. Salmiakdragen återfinns även här.

När jag på nytt häller upp ett litet smakprov av Kershaw så känns den väldigt märklig efter att ha druckit Ojai.
Hade jag bara gått på doften så hade jag nog trott att det var en chardonnay. Och även i munnen beter den sig något märkligt och det behövs några sippar för att kalibrera om. Gott! Men syrah?


Båda är bra viner och vilken man föredrar handlar väl om ens preferenser. Kershaw känns lite akademisk och Ojai lite mer på riktigt.

Själv lutar jag nog åt att tycka mer om Ojai vilket är linje med hur jag brukar tycka. Det är sällan att min smak imponeras helt och hållet av rött vin från Sydafrika trots att jag inser att vinerna håller hög kvalitet.

På tallriken blir det oxfilé med rödvinssås, kantareller och potatisgratäng.

Jag var bergsäker på att Kershawn var en pinot noir när jag drack den blint förra veckan. 😅
Vi måste helt klart bort från vår comfortzone och prova mer brett.
V.g kvalitetsyrah så finns ju fler länder än dessa som är värda att ha med i diverse bataljer.
 
Toppen