Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Wintermute

Medlem
Au Pied du Mont Chauve - Pinot Noir 2015.
Lätt. Balanserad och ganska lång smak av jordgubbar och hallon. Lite kryddlåda, kaffesump och spritpenna i mellansmaken. Jordgubbssaft i slutet.
Helt ok. 86--89 (med reservation för bristande kalibrering på min bgn-skala).
DSC_0687.JPG
 

Trydebull

Medlem
2015 Elio Sandri Langhe Nebbiolo

20190414_093504.jpg


Inga lysande noter (och det blir ju inte alltid så när man dricker, men jag tänker att det kan vara kul med någon referens för oss alla ändå, även om det saknas struktur på noterna mellan varven...(?)).

Öppnade efter ett flertal andra Barolo i gårkväll och det här är ta mig tusan en riktigt bra lillebror till Sandris två Barolos! Lysande innehåll på 100% Nebbiolo med mer ungdomstoner än t ex den 2010 Barolo Perno jag drack för en vecka sedan - men kvalité rakt igenom. Lite mer av allt - frukt och lite fat (absolut inte på något sätt så det stör). Vill minnas att det här odlas Baroloklassat - men yngre stockar som därför säljs på flaska under Langhe Nebbiolo istället.

Spara dem två-tre år till och framåt så kommer ni att få ett enastående fint vin för pengen, och jag uppgraderar mitt omdöme ordentligt från 86+ ( för två år sedan) till 89+ (Det här vinet kommer absolut att landa över 90-91när det är färdigt).
 

grappa

Medlem
Leitz Rudesheimer Berg Sclossberg 2012
IMG_20190414_173651.jpg

Ljusul färg. Underbar doft av gröna äpplen, lime, tropisk frukt med inslag av litchtie, mango med mera. Typisk ung riesling smak med gröna äpplen, lite tropiska frukter i botten. Tyvärr hittar jag inga mineraler (som jag brukar i Leitz viner). Hög syra och lång eftersmak. Ett härligt kvalitetsvin. Kan säkert litta till sig i 10 år till. Tycke och smak 93 p, kvlaitet 93 p.
 

lukastollig

Pudelfantast
2014 Henri Prudhon Puligny-Montrachet Les Enseignieres

Apgott!

CT note: First bottle from a case of 12 just released from bonded storage. Really beautiful fragrant nose of peach, melon, litchie and peardrops. Also light smoke, oystershell and lemonzest. On the palate very fresh with good acidity. Lots of fruit but now citrus and mineral more dominant. Very good lenght, again with lingering lemon and lemonzest mixed with chalky minerals. Lives up to expectations, wich were quite high since this has gotten very good reviews for a village. Beautiful and highly recommended! 92 pts.

Det vänstra mest med för jämförelse. Betydligt enklare. Platt doft med mest bokna äpplen. Saknar syra i munnen, speciellt när temperaturen stiger. Typ 86 pts.
 

Attachments

  • E1FBDE5B-3024-4038-BBBA-6584F66DE1C0.jpeg
    E1FBDE5B-3024-4038-BBBA-6584F66DE1C0.jpeg
    82,3 KB · Visningar: 229

Magikern

Medlem
Bodegas y Viñedos Maurodos Toro Viña San Román 2009

Doft: Mörkfruktig och faktiskt lite som en ung amarone. Fikon, sviskon och lite julkryddor men mycket dämpad.
Attack: Solmogen frukt till tusen men ändå utan att vara en fruktbomb. Vinet är inte generöst som en jenkare utan det har sin ganska ungdomligt spanska charm på plats. Strävheten och koncentrationen märks direkt
Mellansmak: Intensitet och solmogen frukt onekligen. Fylligt men Lite låg syra kanske. Plommon, övermogna jordgubbar och en underliggande strävhet märks rätt tydligt.
Eftersmak: Lite mer godis och mint här men i övrigt samma nyanser. Rätt lång.

Detta vinet är bra utan tvekan men syran kunde varit högre. 91 poäng kan jag sätta utan tvekan.

Någon som provat?
 

Carinasomm

Medlem
Bodegas y Viñedos Maurodos Toro Viña San Román 2009

Doft: Mörkfruktig och faktiskt lite som en ung amarone. Fikon, sviskon och lite julkryddor men mycket dämpad.
Attack: Solmogen frukt till tusen men ändå utan att vara en fruktbomb. Vinet är inte generöst som en jenkare utan det har sin ganska ungdomligt spanska charm på plats. Strävheten och koncentrationen märks direkt
Mellansmak: Intensitet och solmogen frukt onekligen. Fylligt men Lite låg syra kanske. Plommon, övermogna jordgubbar och en underliggande strävhet märks rätt tydligt.
Eftersmak: Lite mer godis och mint här men i övrigt samma nyanser. Rätt lång.

Detta vinet är bra utan tvekan men syran kunde varit högre. 91 poäng kan jag sätta utan tvekan.

Någon som provat?
Jag har bara testat 2012 och 2013 av San Roman och tyckte att de var helt underbara med bra tryck i frukt och örtighet, finfin syra och stor lagringspotential. Toro distriktet är ju känt för ”mycket allt” men här har man hittat en bra balans. Ägare av vingården är legenden Mariano Garcia som gjorde Vega Sicilia i över 30 år ( när de var som bäst) så jag tror någonstans att de vet vad de håller på med. ;)
 

Magikern

Medlem
Jag har bara testat 2012 och 2013 av San Roman och tyckte att de var helt underbara med bra tryck i frukt och örtighet, finfin syra och stor lagringspotential. Toro distriktet är ju känt för ”mycket allt” men här har man hittat en bra balans. Ägare av vingården är legenden Mariano Garcia som gjorde Vega Sicilia i över 30 år ( när de var som bäst) så jag tror någonstans att de vet vad de håller på med. ;)

Jag får erkänna att vinet tappade oroväckande fort i glaset. Det var mer utvecklat en jag först trodde och jag sänkte betyget till 90- faktiskt. Så mycket tyckte jag att det tappade. Lite väl varm årgång skulle jag gissa.
 

jrick

Medlem
2015 Elio Sandri Langhe Nebbiolo

Visa bifogad bild 16579

Inga lysande noter (och det blir ju inte alltid så när man dricker, men jag tänker att det kan vara kul med någon referens för oss alla ändå, även om det saknas struktur på noterna mellan varven...(?)).

Öppnade efter ett flertal andra Barolo i gårkväll och det här är ta mig tusan en riktigt bra lillebror till Sandris två Barolos! Lysande innehåll på 100% Nebbiolo med mer ungdomstoner än t ex den 2010 Barolo Perno jag drack för en vecka sedan - men kvalité rakt igenom. Lite mer av allt - frukt och lite fat (absolut inte på något sätt så det stör). Vill minnas att det här odlas Baroloklassat - men yngre stockar som därför säljs på flaska under Langhe Nebbiolo istället.

Spara dem två-tre år till och framåt så kommer ni att få ett enastående fint vin för pengen, och jag uppgraderar mitt omdöme ordentligt från 86+ ( för två år sedan) till 89+ (Det här vinet kommer absolut att landa över 90-91när det är färdigt).
Kanske ska lägga tillbaka min sista flaska till förrådet - hade egentligen tagit hem den för snart drickande.
 

Daniel A

Administratör
Igår var det återigen dags för Skånefalangen att dricka lite folieflaskor. @Vinocognito , @David Nilsson , @Skaggs , @Anders Lundberg och undertecknade samlades hemma hos @Ludvig O.

Flight 1 - bubbel
DSC_0982.JPG


#1 (2013) Domaine Nowack, La Tuilerie
Fruktig och inbjudande, lite omogna päron, lite jäst, gröna äpplen, samt en någon “bitter” doft av kärnor. Tämligen stora bubblor, mycket hög syra och fullständigt snustorrt. Lite som att ha rakblad i munnen. Smaken är dominerad av gröna äpplen och citrus. Ett sylvasst och fokuserat vin som idag är mer (snyggt) rakblad än knytnäve. Gott nu, men har framtiden, tja, framför sig. 88p.

#2 2005 Paul Clouet, Prestige
En liten champinjonburk (kanske murkelburk?!), aprikoskräm, honung, gula äpplen, småbränd mördegskaka, kaffe och lite lite russin. Insmickrande doft med tydliga toner av begynnande mognad. I munnen är det fina bubblor, bra syra som är i fin balans med dosagen (visade sig vara 6g). Smak av champinjonspad, smutsig honung och kaffe. Även lite nougat. Växte en (liksom den första) mycket under kvällen. En bra skumpa i en bra fas! 89p.
Gissade på 2004...

Flight 2 - vitt
DSC_0983.JPG


#3 2014 Camille Braun, Kaefferkopf
Mycket expressivt med honungsmelon, päron och gummi. Enkel med tilltalande doft. Smakmässigt är den här riktigt intressant med mynta, citronsaft och en hel uppsjö blandad citrus.Vass men ändå balanserad syra. Lite restsötma som skänker rondör? 87p.
Kändes som en uppenbar riesling, vilket fick mig att börja cykla runt i helt andra trakter. Trodde inte det kunde vara så enkelt (skyller på myntan).

#4 2013 Belondrade y Lurton, Rueda
Våt sten, tropisk frukt, smutsig honung, träbåt. Mycket expressivt även det här, men avsevärt “tyngre”. Något kall i smaken, oförlöst. Något fet. Tycker att eken ligger lite som ett kvävande täcke över det här. Men det är trots det väl sammansatt och balanserat. Avslutar med en angenäm beska. Ett seriöst vin, men föll mig inte riktigt i smaken. 87p.
Trodde att det var vit Bordeaux. Inte riktigt samma sak som 100 % verdejo...

#5 2012 Domaine Macle, Côtes du Jura
Nötter, kåda, rök, torkade äpplen, lite dammiga russin, cognac (svag ranciokaraktär), oolong. Det är aggressivt ofruktigt i såväl doft som smak. I munnen är det rimligt hög syra (lägre än de andra), men extremt torrt; något utmanande att dricka. Smakar praktiskt taget som det doftar. För stilen är det galet rent och snyggt. Ett fantastiskt vin i starten av sitt potentiellt eviga drickfönster. Återhållsamt: 91p.
Mitt vin. Det gjorde vad det skulle. De som inte druckit stilen tidigare förundrades, och det som gjort det gissade ganska snabbt vad det var (med en sväng i vit Rioja). Tycker Macle gör sagolikt bra Jura (och fram till sonen började experimentera gjorde de enbart viner i oxiderad stil). Folk verkade inte riktigt uppskatta det lika mycket som jag gör, så jag tog med den generösa mängden som var kvar i flaskan. ;)

Flight 3 - rött
DSC_0984.JPG


#6 2012 Hugel, Pinot Noir Grossi Laüe
Lakrits, peppar, rosblad, lagerblad, körsbär, lite allmänt röda syrliga bär. Skrev att det doftade italiensk parfym… I munnen är det galet hög syra - nästan lika rakbladsvasst som Nowack. Har en smak av lingon och lakrits. Riktigt kallt och slankt, med mycket mer personlighet än mina noter får det att framstå som. 89p.
Kommer nog köpa på mig några sådana här. Snyggt!

#7 2016 Storm, Pinot Noir Vrede
Krut?! Inlagda körsbär, blandning av ljusa och mörka bär, sura körsbär, en liten jordgubbe. Smakmässigt lite av samma. Det här är balanserat och lite spretigt på samma gång. Tämligen sträva tanniner, ganska hög syra. Ett bra vin som kanske behöver lite tid på sig att hitta sig själv? 88p.
Var inte helt säker på vad det här var, men i efterhand så är PN ganska givet.

#8 2012 Tenuta Santa Caterina, Grignolino d’asti
Russin, multna löv, lingon, torkade blåbär. Kvällens äldsta vin på doften? I munnen är det lite tanninfest - mycket sandigt avslut.Smakmässigt tyckte jag att den var ganska sluten. Bra syra. Bra vin. 87p.
Trodde det var nebbiolo.

#9 2006 Mas de Boislauzon, le Tintot
Japp, här hade vi flightdräparen! Svart som natten (med brunorange kant - tänk lite som ett svart hål). Kraftig doft av björnbär, kartong (blåser bort), sötlakrits, kaffe, blåbär, samt något svagt grönörtigt. Någon sade soja, och det är träffande. I munnen är det massivt, med mycket björnbär och sötlakrits, lite peppar. Kanske något som påminner om balsamvinäger? Det finns en viss åldersavrundning, men det är i allra högsta grad vitalt. Mycket intressant drickfönster, där mognadestonerna har börjat komma, men en del av den pigga frukten är kvar. Kraftiga tanniner och bra syra. 91p.
En 100 % mourvedre från Châteauneuf-du-Pape är ju inte varje dag. Det här är första årgången av vinet, dessutom. Svårgissat, även när ledtråden löd “representativt för druvan, men inte för regionen”.

Kvällens WOTN delades av 2006 Mas de Boislauzon (min röst) och 2005 Paul Clouet. En mycket trevlig söndag!
 

Adamanko

Medlem
Igår var det återigen dags för Skånefalangen att dricka lite folieflaskor. @Vinocognito , @David Nilsson , @Skaggs , @Anders Lundberg och undertecknade samlades hemma hos @Ludvig O.

Flight 1 - bubbel
Visa bifogad bild 16592

#1 (2013) Domaine Nowack, La Tuilerie
Fruktig och inbjudande, lite omogna päron, lite jäst, gröna äpplen, samt en någon “bitter” doft av kärnor. Tämligen stora bubblor, mycket hög syra och fullständigt snustorrt. Lite som att ha rakblad i munnen. Smaken är dominerad av gröna äpplen och citrus. Ett sylvasst och fokuserat vin som idag är mer (snyggt) rakblad än knytnäve. Gott nu, men har framtiden, tja, framför sig. 88p.

#2 2005 Paul Clouet, Prestige
En liten champinjonburk (kanske murkelburk?!), aprikoskräm, honung, gula äpplen, småbränd mördegskaka, kaffe och lite lite russin. Insmickrande doft med tydliga toner av begynnande mognad. I munnen är det fina bubblor, bra syra som är i fin balans med dosagen (visade sig vara 6g). Smak av champinjonspad, smutsig honung och kaffe. Även lite nougat. Växte en (liksom den första) mycket under kvällen. En bra skumpa i en bra fas! 89p.
Gissade på 2004...

Flight 2 - vitt
Visa bifogad bild 16591

#3 2014 Camille Braun, Kaefferkopf
Mycket expressivt med honungsmelon, päron och gummi. Enkel med tilltalande doft. Smakmässigt är den här riktigt intressant med mynta, citronsaft och en hel uppsjö blandad citrus.Vass men ändå balanserad syra. Lite restsötma som skänker rondör? 87p.
Kändes som en uppenbar riesling, vilket fick mig att börja cykla runt i helt andra trakter. Trodde inte det kunde vara så enkelt (skyller på myntan).

#4 2013 Belondrade y Lurton, Rueda
Våt sten, tropisk frukt, smutsig honung, träbåt. Mycket expressivt även det här, men avsevärt “tyngre”. Något kall i smaken, oförlöst. Något fet. Tycker att eken ligger lite som ett kvävande täcke över det här. Men det är trots det väl sammansatt och balanserat. Avslutar med en angenäm beska. Ett seriöst vin, men föll mig inte riktigt i smaken. 87p.
Trodde att det var vit Bordeaux. Inte riktigt samma sak som 100 % verdejo...

#5 2012 Domaine Macle, Côtes du Jura
Nötter, kåda, rök, torkade äpplen, lite dammiga russin, cognac (svag ranciokaraktär), oolong. Det är aggressivt ofruktigt i såväl doft som smak. I munnen är det rimligt hög syra (lägre än de andra), men extremt torrt; något utmanande att dricka. Smakar praktiskt taget som det doftar. För stilen är det galet rent och snyggt. Ett fantastiskt vin i starten av sitt potentiellt eviga drickfönster. Återhållsamt: 91p.
Mitt vin. Det gjorde vad det skulle. De som inte druckit stilen tidigare förundrades, och det som gjort det gissade ganska snabbt vad det var (med en sväng i vit Rioja). Tycker Macle gör sagolikt bra Jura (och fram till sonen började experimentera gjorde de enbart viner i oxiderad stil). Folk verkade inte riktigt uppskatta det lika mycket som jag gör, så jag tog med den generösa mängden som var kvar i flaskan. ;)

Flight 3 - rött
Visa bifogad bild 16593

#6 2012 Hugel, Pinot Noir Grossi Laüe
Lakrits, peppar, rosblad, lagerblad, körsbär, lite allmänt röda syrliga bär. Skrev att det doftade italiensk parfym… I munnen är det galet hög syra - nästan lika rakbladsvasst som Nowack. Har en smak av lingon och lakrits. Riktigt kallt och slankt, med mycket mer personlighet än mina noter får det att framstå som. 89p.
Kommer nog köpa på mig några sådana här. Snyggt!

#7 2016 Storm, Pinot Noir Vrede
Krut?! Inlagda körsbär, blandning av ljusa och mörka bär, sura körsbär, en liten jordgubbe. Smakmässigt lite av samma. Det här är balanserat och lite spretigt på samma gång. Tämligen sträva tanniner, ganska hög syra. Ett bra vin som kanske behöver lite tid på sig att hitta sig själv? 88p.
Var inte helt säker på vad det här var, men i efterhand så är PN ganska givet.

#8 2012 Tenuta Santa Caterina, Grignolino d’asti
Russin, multna löv, lingon, torkade blåbär. Kvällens äldsta vin på doften? I munnen är det lite tanninfest - mycket sandigt avslut.Smakmässigt tyckte jag att den var ganska sluten. Bra syra. Bra vin. 87p.
Trodde det var nebbiolo.

#9 2006 Mas de Boislauzon, le Tintot
Japp, här hade vi flightdräparen! Svart som natten (med brunorange kant - tänk lite som ett svart hål). Kraftig doft av björnbär, kartong (blåser bort), sötlakrits, kaffe, blåbär, samt något svagt grönörtigt. Någon sade soja, och det är träffande. I munnen är det massivt, med mycket björnbär och sötlakrits, lite peppar. Kanske något som påminner om balsamvinäger? Det finns en viss åldersavrundning, men det är i allra högsta grad vitalt. Mycket intressant drickfönster, där mognadestonerna har börjat komma, men en del av den pigga frukten är kvar. Kraftiga tanniner och bra syra. 91p.
En 100 % mourvedre från Châteauneuf-du-Pape är ju inte varje dag. Det här är första årgången av vinet, dessutom. Svårgissat, även när ledtråden löd “representativt för druvan, men inte för regionen”.

Kvällens WOTN delades av 2006 Mas de Boislauzon (min röst) och 2005 Paul Clouet. En mycket trevlig söndag!
Massa grejer jag aldrig hört talas om. Så synd att jag missade det. Ser fram emot nästa. Kan du lägga det här i Malmötråden också? Tack på förhand. :)
 

Daniel A

Administratör
Kan du lägga det här i Malmötråden också? Tack på förhand. :)

Tycker inlägget hör hemma i den här tråden, där jag lägger alla mina andra BYOB-noter (och några kopior tycker jag inte är nödvändigt). Om något kan vi ju samla sammanställningar av vad som druckits och vad som blivit WOTN i Malmötråden?
 
Denna vinter har det varit bra tilldelning på chardonnay av hög klass till rimliga priser. Snart dags för en topp-tio-lista känner jag. Till dess en trio till, samtliga köpta genom bolaget.

Jean-Paul & Benoît Droin Chablis 1er cru Montmains 2017 (379 kr)
Jules Desjourneys Pouilly-Vinzelles Les Longeays 2015 (389 kr)
Domaine Génot-Boulanger Puligny-Montrachet Les Nosroyes 2016 (469 kr)

Bourgogne rockar! Det är bara att konstatera att man får mycket för pengarna med denna trio viner som alla har litet olika uttryck även om alla tre hör till den eleganta skolan.

Mest utvecklad är Pouilly-Vinzelles Les Longeays (en av elva lieux-dits i Vinzelles), som också är äldst. Här finns härlig gulfrukt (gula äpplen, gula plommon) och en intensitet som jag gillar och som påminner inte så litet om vin från samma appellation av Domaine Valette.

Betydligt mer elegant och närmast kartig med citrus, gröna äpplen och samma fina lilla komplexitet och beska som när man tuggar på blad av färska gröna örter är Droins fina Montmains från 2017. Den behöver mer tid i källaren helt klart. Hög klass även den.

Génot-Boulangers lieu dit Puligny-Montrachet village Les Nosroyes, från en plätt som ligger nära 1er cru Perrières, blir en fin mittpunkt mellan den spänstigt energiska men litet outvecklade Droin och den generöst fruktiga Desjourneys. Och så en stänk sån där riktigt lyxig chardonnay-parfym. Som jag tänker mig kommer att utvecklas och fördjupas de kommande åren.

Som sagt, bredvid en fet jänkar-chard skulle de alla tre tett sig mer lika men bredvid varandra ser man stora skillnader. Som också känns förklarliga utifrån de tre olika årgångarna och de tre distinkta områdena i Bourgogne.

Alla tre rekommenderas starkt! Men alla tre kommer att må bra av litet källartid. Poängmässigt 94 för Les Nosroyes, 93 för Les Longeays och 92 (i nuläget) för Montmains.

IMG_4122.JPG
 
Last edited:

Trydebull

Medlem
Kanske ska lägga tillbaka min sista flaska till förrådet - hade egentligen tagit hem den för snart drickande.
Kan absolut drickas med behållning men det är så uppenbart att den mår fint av några få år (och framåt) för att lägga sig ytterligare tillrätta! Så skona den i år!
 

Adamanko

Medlem
Pogues på högt som fan på stereon och ett av mina tidigast inköpta viner i dekantern. Jean Foillards Cote du Py-15 inköpt i november-17 för sina modiga 279 bagare. Det här var när jag precis upptäckt systemets småpartier och... Finewines. Vid samma tillfälle köpte jag också en Allesverloren Shiraz, en M.O.B. Alfrocheiro-14 samt två San Micheli-13. Cote du Pyn måste ha varit ett av dom dyraste, om inte det dyraste, vinet jag köpt där och då. Men jag hade läst en hel del om hur Bourgogne-15 skulle vara en klassisk årgång och ett tips jag sett var att köpa upp gårdsviner därifrån. Och det tog jag på allvar. En hel del köptes och ännu har jag några Bourgogne-15 kvar på hyllorna.

När jag ska öppna vinet så tar jag ställning mot vaxade viner. Vilket jävla otyg!!! Vax flyger över rummet och jag får koncentrera mig så att inget trillar ner i flaskan.

I näsan känner jag frukten men bakom ett lager som talar om att det här vinet har legat ett tag. I munnen är det samma sak. Frukten ligger där bakom det åldriga.... lädret? Jag älskar viner just när man kan få den där kollisionen av frukt och lite ålder. Komplexiteten. Lite halm. Bra tryck i frukten. Lite svarta vinbär, lite koncentrerad hallonsaft. Eller är det körsbärssaft? Jo, körsbär. Det är inte blygt det här vinet. Blöta salladshuven precis innan skörden. Kryddigt. Mumsigt helt enkelt. Det balanserar på linan huruvida det är FÖR koncentrerat. Men det klarar balansgången. Blir sjukt sugen på lakrits när jag dricker det. 89-90. Kan helt klart tänka mig att köpa det här igen även om det inte kommer vara nåt jag ligger vaken och drömmer om. Som M.O.B. Alfrocheiro-14 från samma inköp. Det längtar jag efter rätt så ofta. Fan vad bra jag köpte där i början av november för snart ett och halvt år sen. Kan det ha varit tips från Finewines...? ;)
 
Last edited:
När jag ska öppna vinet så tar jag ställning mot vaxade viner. Vilket jävla otyg!!! Vax flyger över rummet och jag får koncentrera mig så att inget trillar ner i flaskan.

har själv svurit över alla dessa flisor. Sen läste jag någonstans att det gick bra hålla vaxet under rinnande varmt vatten i 20 sekunder och sen dra av med kniv ungefär som tjockt potatisskal. inga flisor.
 

Adam Frisch

Vinmakare
Druckit en helvetes massa vin sen sista inlägget....

Hendry Mission 2017: Nåt så ovanligt som en Napa Valley Mission. Dom gjorde bara en tunna av det, så man lär inte se mkt av det. Väldigt reduktiv och återhållen. Nästan sluten. Inget stack ut eller va spretigt. Som om någon talade väldigt lågt och man fick luta sig in för att höra... Men det som sas var bra. Gott och balanserat, fast liksom inlindat i bomull på nåt vis. Intressant. Alltid kul att dricka Mission, eftersom det är lite av en favorit som jag själv gör vin på.

IMG_2672.jpg


Ventolera Pinot Noir: Tyvärr kan jag inte hitta året på bilderna, men nog en 2016 eller 2017. Hursomhelst, var precis i Chile på jobb och plockade upp denna i en vinbutik. Frågade efter några riktigt bra lokala pinots, och denna var en av dom försäljaren tog fram ur den "fina" kollektionen. Den var riktigt dyr, runt $100, så förhoppningarna var höga. Tyvärr blev jag riktigt besviken. Flabbig, utan syra i slutet och ingen frukt. Kändes som ett vin som nån hade lagrat riktgt varmt i en baklucka på en bil i några månader. Väldigt synd, för annars var dom chilenska vinerna vi testade mkt bra på resan.

IMG_3002.jpg


Vina Gonzalez Bastias Matorral 2017: En betydligt skönare chilenare. Detta är deras Pais-druva (samma som Mission). Har druckit från denna producent tidigare och dom är alltid prisvärda och bra. Inte speciell dyra, skulle tro runt $15. Detta vin var riktgt rökigt och pepprigt. Jag blev förvånad hur "stort" detta Mission kändes. Normalt brukar den druvan spela i lätt- till mellanzonen, men detta var på gränsen till full bodied. Djup färg, också.

Mkt bra och passade fint till en köttmiddag hemma.

1 - 1 (1).jpg
1 - 2 (1).jpg


Clementine Carter Grenache 2016: Tro det eller ej, men detta vin görs av Emilio Estevez ex-fru, Sonja. Hon har specialiserat sig lite på Grenache från Santa Barbara County och har tre olika versioner under sitt Casa Dumetz: Denna Clementine Carter och en till som here Feminist Party. Clementine Carter är rätt dyrt, runt $45 per flarra. Såg det av en händelse i min lokala supermarket och tog hem en flaska bara på kul. Normal sätt är hennes produktion så liten att det inte är nåt man förväntas se i en större butik. Oj, oj oj - sjukt gott. Verkligen en favorit direkt - perfekt balanserat och utan tillstymmelse till det där vanliga Kaliforniska syltandet. Medium-bodied.

Jag blev så förtjust att jag åkte ned och köpte resterande flaskor i affären! Och det fina var att när jag kom, så hade dom precis satt ned priset till $25/flaska, så det blev betydligt billigare också!

1DFD84E9-4CCF-40EC-9313-185B5A91223A.jpg


Meinklang Graupert (glömt år): Ett sånt där kultvin inom naturvinsnischen. Producenten är avgudad och folk hänger på låset varje gång det blir release och allt säljs slut. Tyvärr gillade jag det inte alls. Ett orange vin som smakar exakt som en IPA öl från en craft brewery. på pricken, alltså. Kändes som att dricka ett jästigt öl. Oerhörda bittra toner, som jag normal gillar, men här blev det obehagligt. Tyvärr. Gillar producentens filosofi med biodynamiskt och kor som går i vingården, men det här funkade det inte alls för mig.

75E1ABCD-29CD-4315-A052-0DBFB432BA7D.jpg


Kabaj Amfora Ribolla (glömt år): Ett till kultvin från en kultproducent. Detta vin är dyrt, runt $60 per flaska. Lång 10-månaders skalmaceration gör det till ett djupgult, nästan rött vin. Vad ska jag säga? Inte riktigt min stil. Påminner om Gravners Ribolla ungefär, fast även mer bitter och utan syra. Jag kan förstå att en del tycker om det, men det blir helt enkelt lite för intensivt för mig och inte så njutbart.

Amfora 1 - 1.jpg
Amfora 1 - 2.jpg


Koehnen White Wine 2016: Jättegott från denna lilla producent uppe i Santa Rosa. Stod inte hur dom gjort det eller vilka druvor som ingår, men det är uppenbart att vinet spenderat lite tid på sina skal, både vad gäller färg och smak. Oerhört fruktigt och tillgängligt, med den där lilla sköna ofiltrerade naturvinsfunken. Köpte faktiskt ett par flaskor till efter detta, så mycket gillade vi det.

Koehnen 1 - 3.jpg
Koehnen 1 - 2.jpg
Koehnen 1 - 1.jpg


Leth Ried Scheiben Grüne Veltliner 2016: Jättegott österrikist som jag drack på en grekisk restaurang i Miami. Pärontoner, härligt friskt och syrligt. Aldrig hört talas om producenten, och inte druckit så mycket GV heller för den delen, men denna var fin. En intressant druvsort, provar gärna mer. Överhuvudtaget så är österrikiska viner mkt intressanta.

IMG_2943.jpg


Bully Hill Verdelet 2014: I min evighetslånga jakt på dom mest sällsynta vindruvssorterna lyckades jag hitta en vinmakare i NY som gjorde vin på denna mkt ovanliga typ. Verdelet är en nordamerikansk korsning eller hybrid mellan en ospecificerad europeisk sort (vitis vinifera) och en eller flera inhemska Amerikanska (vitis lambrusca, rupestris, rotundifolia). Korsningen experimenterades fram av Albert Seibel, i hans försök att skapa resistenta vinrankor (vilket han också lyckades med). Dessa hybrider fanns planterade i Franrike faktisk, men när det blev förbud mot hybrider, så försvann dom. Verdelet kallas också Seibel 9110 efter honom. Nå, så hur smakar vinet då? Ja, lite bisarrt faktiskt. Har lite av det där brända gummidocka/bensinsmaken som många av dom amerikanska ursprungsrankorna har. Om någon nånsin provat torrt Muscadine wine eller Scuppernong som dom gör i södern, så har detta drag av det, fast lite mildare. Inte helt oävet i rätt sammanhang. Man skulle kunna, om man blundade riktigt hårt, nästa säga att det är som ett Riesling som har turboladdats med den där besninsmaken. Kommer inte vinna några priser, men en intressant upplevelse att ha haft. Om ni nånsin får chansen att stöta på nån som gör Verdelet, så var inte rädd för att köpa en flaska.

1 - 1.jpg
1 - 2.jpg
 
Toppen