BYOB hos mig i Lund
2008 Paul Sugot Champagne Grand Cru Millésime Extra Brut Mitt vin.
Poäng från 91-95. De som satte lite lägre poäng tyckte att det är en mycket bra champagne men i smaken så dominerar syran lite för mycket. Någon tyckte att den hade behövt lite mer dosage för mer avrundning och balans. Någon annan tyckte att den saknar lite “finess, komplexitet och flirtighet” för högre poäng. De som satte högre poäng tyckte den var riktigt bra och gillade att champagnen är vinös med stor, intensiv doft av rostade toner, bröd, äpplen och stördes inte alls av att syran var framträdande. Många gissade storhus för den är väldigt ren och “direkt”. Någon gissade odlare för att det är ovanligt att storhus har så pass låg dosage. Jag stoppar undan mina resterande flaskor några år. Köper man direkt från producent för 42 Euro så är den definitivt prisvärd (sorry för p-ordet
)
Jag öppnade flaskan ungefär 6 timmar innan, tog ut några få centiliter för lite mer luft och satte på en stopper.
1999 Moët & Chandon Champagne Millésime Blanc (Magnum)
Fantastisk fräsch och ung för att ha 25 år på nacken (magnumeffekten). Det gissades på mycket yngre årgångar. Mer diskret än Sugot. Elegant med en del mineralkänsla, slank. Lite tunn finish.
2019 Lucien Le Moine Chassagne-Montrachet 1er Cru Morgeot
Stor komplex doft med lite exotisk frukt, kolastänger och fint kryddiga fat. Man hamnade mer eller mindre direkt i Bourgogne. I smaken var den mer återhållsam och sluten med ganska hög syra vilket förvillade. Jag stördes lite av alkoholen som jag tyckte inte var helt integrerad. Den behöver såklart mer tid, men redan idag är det ett riktigt bra vin som jag gärna dricker igen
2008 Vincent Dauvissat (René & Vincent) Chablis Grand Cru Les Clos 92
Fin doft med utvecklade noter. Mandel/marsipan, musselskal, lite rostade toner, äpple, citrus. I munnen är den ganska slank, med hög syra som ligger lite utanpå. Ingen superlång finish. Bra vin men en liten besvikelse. De Dauvissat jag druckit har alla levererat bättre än så här.
1989 Trimbach Riesling Clos Ste. Hune Vendanges Tardives
Mörkt gyllene i färgen. Komplex doft med massor med saffran och mandelmassa. Tydligen hade den doftat mycket petroleum när den öppnades men när vi provade den så fanns det inga spår alls av detta. Jag hade önskat mer komplexitet och koncentration i smaken och tycker den försvann ganska snabbt i avslutet. Men doften var härlig och det var riktigt kul att prova en Clos Ste. Hune med ålder
.
2019 von Winning Riesling Ozyetra Mitt vin.
Hade med mig Ozyetra 2017 till det här gänget för nästan precis tre år sedan. Den hade precis släppts några månader tidigare (första årgången) och få hade då hört talas om den. Kände att det var dags igen. Eftersom jag har flest flaskor av 2019 så fick det bli den årgången. Öppnade flaskan 24 timmar innan, hällde av några centiliter för mer luft och stoppade i korken igen. Hällde den sedan på karaff typ tre timmar innan den provades. Drack samma vin förra året och skrev då “Tror inte denna hade fått alla runt bordet att blint gissa klassisk vit Bourgogne i det högre skiktet på samma sätt som 2017 gjorde.”. Hade väl delvis rätt eftersom Nya Världen mest var på tapeten och inte Bourgogne, men att det var en Chardonnay verkade de flesta vara övertygade om. Någon tyckte att “... har den inte lite sötma i eftersmaken?”. Men resonemangen gick typ som … “kalifornisk chardonnay från en ripe vintage kan ibland ge den känslan”. Hehe
. Rolig pava att ha med på en blindprovning! Fantastiskt vin med en härlig power, lager på lager känsla, koncentration och energi
. Blev bästa vita och näst bästa vin efter La Mouline. Fick 96-97p av de flesta.
1998 Fontanafredda Barolo Vigna La Rosa
Stor, härlig mogen doft. Kände en massa grafit, grus och blyertspenna och hamnade såklart i Bx. Någon kände tapenad och svarta oliver och var inne på Norra Rhone. I munnen väldigt slankt och lite kärvt, tuggigt. Syran kanske lite för framträdande tyckte jag. Tror ingen gissade Piemonte. Bra vin, men ett av de där som inte ger något speciellt avtryck i sammanhanget.
2019 Dominio Pingus Ribera del Duero Flor de Pingus
Alldeles för ungt. Blålila färg. Tyckte mig känna svarta vinbär så var inne på Cab Sav. Lakrits. Väldigt ren o fin frukt. Torrt avslut så borde vara Europa. Potential men just nu lite svår att få grepp om. Behöver tid.
2015 Mvemve Raats MR de Compostella
Tog en sniff och en klunk och sa direkt - “Det här är från Sydafrika”. Det är ofta en speciell känsla av aska i en askkopp som dyker upp supersnabbt utan att jag ens har gjort någon analys när jag provar sydafrikanska röda viner . En sotkänsla som känns väldigt lång bak i munnen. Och det var ju från Sydafrika. Även lite gröna toner
och någon tyckte det kanske drog åt Cab Franc? Det stämde också för det är en bx-blend med majoriteten Cab Franc (41%). Blev överförtjust i detta vin. Har aldrig hört talas om det. Otroligt fin energi och lager på lager-känsla som jag går igång på. Något att hålla ögonen på för källaren i framtiden
.
1995 E. Guigal Côte-Rôtie La Mouline
WOTN. Snart 30 år gammalt. Nu snackar vi VIN. Fina mognadstoner, floralt med rök och lite charkuterier, vilket brukar peka åt Cote Rotie-hållet. Sen iofs så har den som hade med sig vinet förmodligen norra Europas största lalala-källare. Så det kan ju ha spelat in i gissningarna
. 11% Viognier. Så himla bra. Komplext och balanserat. Underbart att dricka. Alla gav 96-97p.
1995 R. López de Heredia Rioja Gran Reserva Viña Tondonia
Det här vinet var med i en provning för drygt två år sedan och levde inte alls upp till förväntningarna. Denna gång så var det helt annorlunda och de flesta gav den mellan 94-95 p. Härlig mognad men fortfarande röd frukt kvar blandat med mognadstoner. Fin balans och bra finish. Någon hade provat denna årgång för någon månad sedan och blivit ungefär lika besviken som vi blev för två år sedan. Men tydligen så görs det flera buteljeringar och releaser av deras Gran Reservor och en förklaring skulle kunna vara att det vin vi drack legat längre på fat. Eller så stod planeterna rätt idag
2015 Fattoria Petrolo Galatrona
100% Merlot. Vahlrona, kakao, rostat. Hedonistiskt. Tufft i munnen. Koncentrerat, komplext och intensivt. Lite opersonligt och känns tillrättalagt. “Internationell” stil. Väldigt stramt. Gillar nog Messorio bättre. Men absolut höga poäng runt 94-95
2004 Siro Pacenti Brunello di Montalcino Riserva PS
Nu var det dåligt med anteckningar. “Tufft” har jag skrivit. Fick runt 93 p.